Värderingsformel, bromsade atomer och livets energimaskin

av Fredrik Nars Forum 1997-11, sida 24, 20.11.1997

Taggar: Teman: nobelpriser

Värderingstormel, bromsade atomer och livets energimaski ÅRETS NOBELPRIS I FYSIK, KEMI OCH EKONOMI UTDELAS DEN 10 DECEMBER. EKONOMIPRISET

GES FÖR EN METOD FÖR VÄRDERING AV AKTIEOPTIONER, FYSIKPRISET FÖR UPPTÄCKTER SOM

KLARLÄGGER VÄXELVERKAN MELLAN STRÅLNING OCH MATERIA, OCH KEMIPRISET FÖR

UPPTÄCKTER SOM FÖRKLARAR HUR ALLT LIV PRODUCERAR OCH ANVÄNDER ENERGI.

ulpanhandlaren i början a 1600-talet ville försäkra sig o att han fick ett givet pris fö sina tulpaner. Han skrev ett kontrakt där det stod att han hade rätten, men inte skyldigheten, att köpa tulpaner till ett visst pris efter en given tid, t.ex. en månad. Optionskontraktet var fött. Men om han ville sälja kontraktet åt någon annan var det det rena gissningsleken att bestämma priset på det.

Problemet fick en lösning i maj 1973 då amerikanerna Fischer Black och Myron Scholes publicerade den s.k. Black-Scholes-formeln som hjälp att värdera optionskontrakt, främst aktieoptioner. Formeln utvecklades tillsammans med Robert Merton och publicerades just efter att världens första optionsmarknad öppnat i Chicago. För sin kontribution till att värdera optioner och andra derivata instrument får herrarna Scholes och Merton Svenska Riksbankens pris till Alfred

Vad betyder upptäckten?

Black-Scholes-formeln fungerar som ett verktyg att värdera optionskontrakt och används dagligen av tusentals handlare på dessa riskmarkander. Den lade grunden för en “marknad för risk med hjälp av vilken ett företag eller privatperso ’ kan göra sig av med eller ta på sig finansiella risker. & FN

Nobels minne. Black avled 1995 och får inte pris eftersom det inte utdelas postumt.

Försöken att värdera optioner och Övriga s.k. derivatkontrakt har en lång historia och har gått bet på att forskare behandlat riskpremiet på ett felaktigt sätt Värdet av en option på aktie beror på den osäkra utvecklingen av priset på aktien fram till lösendatum. Det ligger därför nära till hands att, som tidigare forskare, förutsätta att man måste bestämma den riskpremie i avkastningen man skall använda vid optionsvärdering. Att bestämma den är dock svårt eller omöjligt i praktiken.

Vad Black, Mertons och Scholes kom på är att man inte behöver ta hänsyn till någon riskpremie i avkastninghen när man värderar en option, eftersom den redan finns inbakad i aktiepriset. Det räcker med att veta den riskfria räntan. Enligt Black-Scholes-formein är en köpoptions pris skillnaden mellan aktiens förväntade värde och den förväntade kostnaden om optionen utnyttjas. Det innebär att optionens värde är högre ju högre dagens aktiepris är, ju större aktiens volatilitet är, ju högre den riskfria räntan är, ju längre tid det är till inlösen, ju lägre lösenkursen är och ju större sannolikheten är för att optionen kommer att utnyttjas. Alla dessa faktorer kan lätt sättas in i ett räkneprogram som ger optionens pris. I praktiken är det volatiliteten, d.v.s. hur mycket värdet på aktien varierar, som avgör aktieOptionens pris.

Black. Scholes och Merton har jobbat nära tillsammans med metoder att värdera derivativinstrument och Black lär skall ha sagt att formeln borde ha kallats Black-Merton-Scholes. Merton är professor vid Harvard Business School (USA) och Scholes är professor vid Stanford University (USA).

Finansiell ekonomi, ett delområde inom nationalekonomi, har kunnat producera akademiska lösningar med praktisk tillämpning. Black, Scholes och Mertons formel skapade stora derivatmarknader. De finansiella ekonomerna Markowitz, Miller och Sharpe. som fick Nobelpriset 1990, utvecklade portföljteorin, en teori som omdanat förmögenhetsförvaltning och skapat sådana vardagliga finansiella produkter som t.ex. placeringsfonder. Mer traditionella nationalekonomer har inte lyckats med lika ”nyttiga’ akademiska framgångar - t.ex. har det inte skett några större banbrytande akademiska framgångar inom makroekonomisk prognosticering, en verksamhet som nationalekonomer vanligtvis förknippas med. Att prognosticera den ekonomiska utvecklingen är fortfarande mycket samma gissningslek som tulpanhandlaren stod inför när han skulle värdera sin option. 9 Fredrik Nars

Robert C. Merton

FORUM NR 11/97

Myron S. Scholes