Värdet av historisk avkastning

av Kenneth Högholm Forum 2007-06, sida 34, 18.06.2007

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2087

Kenneth Högholm är professor i finansiell ekonomi på Hanken i Vasa.

Den finländska fondmarkna den firar i år sitt 20 -årsjubileum. Lagen som möjliggjorde grundandet av placeringsfonder stiftades hösten 1987. Efter ett mycket trögt första decennium har fondmarknaden vuxit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, och placeringsfonderna är i dag den snabbast växande sparprodukten i Finland.

Placerare som sparar i fonderna tenderar att välja sådana som gett en hög historisk avkastning. Många undersökningar påvisar ett klart samband mellan nettoflödet till en fond och den (när)historiska avkastningen. Detta dels för att fondbolagen kraftigt framhäver fonder med hög historisk avkastning, dels för att placerarna tror att den höga avkastningen är bestående. Många gånger kan fonderna marknadsföras med kortsiktiga och till och med närmast vilseledande avkastningsindikatorer för att förstärka intrycket av en bra historisk avkastning.

Vad man bör komma ihåg är dock att en hög historisk avkastning kan härstamma dels från en skicklig portföljförvaltning, dels på grund av ren tur. Höga avkastningar baserat på skicklighet kan antas fortsätta i framtiden medan avkastningar baserat på tur är tillfälligheter.

För att den historiska avkastningen ska fungera som en bra indikator på vilken fond en placerare ska investera i borde det på fondmarknaden finnas så kallad avkastningsstabilitet, det vill säga att fondförvaltarna klarar av att upprätthålla den historiska avkastningsnivån i förhållande till marknaden.

Nyttan för investerarna kan egentligen karaktäriseras på två olika sätt. För det första, ifall en fondförvaltare besitter informationsfördelar och kan utnyttja sina kunskaper till att göra goda investeringsbeslut kommer det att finnas en stark korrelation mellan his Det är till föga hjälp att använda den historisk vudtaget i att använda den historiska avkastningen som ett beslutskriterium vid val av fond?

I en undersökning vid Svenska handelshögskolan (Rönnholm Kaj 2007: Avkastningsstabiliteten för finländska placeringsfonder) granskades ifall fondförvaltare som investerat på den finländska aktiemarknaden har förmått uppvisa avkastningsstabilitet. Undersökningen omfattar alla aktiefonder med placeringsinriktning på den finländska marknaden och som existerat under hela undersökningsperioden från januari 1997 till december 2006. I januari 1997 fanns 17 aktiefonder med den placeringsinriktningen, men tre av dessa upphörde eller uppgick i annan fond under undersökningsperioden. Därav utgjorde 14 aktiefonder det slutgiltiga datamaterialet.

Som mått på fondernas prestationer användes dels icke-riskjusterade månatliga avkastningar, dels två av de mest använda fondevalueringsmåtten; Sharpe-kvoten och Jensens alfa, Tidsintervalleniundersökningen är sex månader, ett respektive två år.

Resultaten för deicke-riskjusterade avkastningarna visar på att en viss avkastningsstabilitet förekommer, vilket ter sig rätt naturligt. Under perioder med en positiv marknadsutveckling kommer fonder med högre marknadsrisk att (ofta) ge en bättre avkastning än fonder med lägre marknadsrisk, och vice versaunder perioder med negativ marknadsutveckling.

Ifall man ser på resultaten för de prestationsmått där även risken beaktas, det vill säga Sharpe-kvoten och Jensens alfa, försvinner dock generellt avkastningsstabiliteten speciellt på längre sikt (ett och två års tidsintervall). Rangordning enligt prestationsmåttet Jensens alfa påvisade till och med en variation som är högre än vad som kan förväntas slumpmässigt, det vill säga påvisar tecken på negativ avkastningsstabilitet.

Rent allmänt kan man alltså säga att det är till föga hjälp att använda den

Todd rk oh Panda gykastnings- — oto svanen rarna erhålla en överstor avkast- utvecklingen som jer placeringsfond.

som uppvisat en hög, iskjuste- CL UFVAls- väl äversiferad fond, och sedan gör rad historisk avkastning. kriterium när Man sitt val mera utgående från fondens nasavkastningsaknarstabilitet, VÄLJEF PlACETINGS= — Miäletförattutgå frånden bistorisk finns det då någon nytta överhu- fond.

prestationen. m

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."