Vårdsektorn bromsar sjukförsäkringsreform

av Leif Bergström Forum 2009-09, sida 28-29, 24.09.2009

Taggar: Orter: USA Teman: samhälle

TANDVÅRD PÅ LÖPANDE BAND I LOS ANGELES.

Remote Area Medical erbjöd iaugusti för första gången tandvårdien större stad. Vanligen verkar RAM endast iavlägsna regioner och krisområden.

Vårdsektorn bromsa sjukförsäkringsreform

H USA. Utgången av president Barack Obamas intensiva kamp för att genomföra en a de största reformerna någonsin i den amerikanska hälsovården är fortfarande oviss. För att få det stöd som behövs söker Obama en kompromiss som skulle gynna medelklassen som i dag till största delen har privata sjukförsäkringar.

LEIF BERGSTRÖM =NEW YORK

X Hittills har BARACK OBAMA haft det ganska lätt. Som nyvald hade han visserligen att tackla USA:s svåraste ekonomiska kris sedan 1930-talet, men hans företrädare GEORGE w. BusH hade redan vant amerikanerna vid tanken att svaret låg i massiva stimulanspaket.

Nu ser ekonomin ut att stabiliseras, och Obama står inför uppgiften att genomföra sitt främsta vallöfte - eller att sälla sig till raden av tidigare presidenter vars dröm om en omfat tande sjukförsäkringsreform fallit pladask.

Konservativa kritiker ochliberala anhäng are är eniga om att utgången av den nu heta debatten är avgörande för fortsättningen av Obamas ämbetsperiod. Den kan också bli avgörande för det republikanska partiet - som för bara ett år sedan hjälplöst slickade såren efter sitt svidande valnederlag - och des möjlighet att göra comeback i kongressvalen 2010 och kanske i presidentvalet 2012.

Lär sig av Clintons misstag. Medan Obama hittills vunnit de viktiga striderna i Washington har Vita huset den gångna sommaren tvingats på defensiven, uppenbarligen oförberett på den ilskna kritiken från konservativa opinionsbildare och till synes skräckslagna genomsnittliga väljare vid stormöten landet runt. Ändå hade presidenten och hans stab noggrant granskat den senaste demokratiske presidentens misslyckade vårdreform.

BILL CLINTON kom också till Vita huset med löften om reform. Tillsammans med hustrun HILLARY (nu Obamas utrikesminister) knåpade han i hemlighet ihop ett 1 342-sidigt lagförslag som sändes till kongressen. Medan nuvarande sjukförsäkringssystem för arbetande amerikaner bygger på frivilliga, privata försäkringar, varnade Clinton att han skulle använda sitt veto mot varje ändring som inte inkluderade en offentligt finansierad försäkring. Därmed stängdes dörren för en kompromiss.

z > I E; = ra mä fl =E z A =E 3 = = D

Ett år senare var förslaget glömt, Clinton undvek ämnet, och republikanerna bröt en fyrtioårig demokratisk dominans i kongressen.

Isitt TV-sända tal till kongressen förklarade presidenten vad som står på spel ”Alla här vet vad som hander om vi inget gör. Underskotten stiger. Fler familjer tvingas i konkurs. Fler företag tvingas slå igen. Fler amerikaner förlorar sin försäkring när de blir sjuka och mest behöver den. Och fler kommer att dö till följd av det”, sade han.

Obama har försökt undvika Clintons misstag. I stället för att presentera ett färdigt förslag, lät han under sommaren kongressen söka en kompromisslösning. Men det ledde i stället till en rad lösryckta detaljförslag som oppositionen kunnat attackera med renalögner. Bland annat har förslag om konsultationer mellan läkare och patient om behandlingenislutstadiet av livet lett till anklagelser att Obama vill ha ‘dödspaneler; redo att “dra ur kontakten för mormor?

Sådana fabrikationer från förra höstens vicepresidentkandidat SARAH PALIN och en av de republikaner Vita huset ursprungligen trott sig kunna nå en kompromiss med, senator CHARLES GRASSLEY, tvingade Obama att höja sin egen profil med ett TV-talikongressen. Därmed har han klarare tagit ställning till vad ett slutligt förslag måste innehålla.

Rädsla för att staten ska styra vården. Mycket av debatten är klart amerikansk till sin natur: en rädsla för att göra det offentliga till en ”big brother” som ser allt - ochi det här fallet tillåts avgöra vilka tester och vilken behandling en patient kan tillåtas nyttja. Ändå har USA redan offentlig sjukvård för pensionärer och fattiga, men sedan FRANKLIN ROOSEvELTS ursprungliga reform har flertalet presidenter sökt utvidga systemet att omfatta hela befolkningen.

Men de mest omfattande reformer har utan undantag besegrats av vårdsektorn och dess mäktiga lobbyverksamhet i Washington.

Clinton försökte - och misslyckades att besegra den med klart populistiska krav om skydd för de oförsäkrade, nu 46 miljoner amerikaner. Obama lärde sig redan i fjolårets presidentval läxan att en reform måste pake teras som gynnande den mestadels försäkrade anställda medelklassen, och han har understrukit att hans reform ska ge denna grupp större valfrihet.

Barack Obama glömmer inte de oförsäkrade, men understryker att genom att täcka också dem bör premierna för de redan försäkrade falla - premier som nu sätts så att betalande arbetsgivare eller privatpersoner de facto står för kostnaden också för de oförsäkrades vård.

I ett försök att utmåla en reform som en tvärpolitisk plan inkluderade Obama i sitt TV-tal ett förslag om en särskild försäkring för omfattande akutvård, som i fjolårets valkampanj hade framkastats av hans republikanske rival JOHN MCCAIN. Han anammade samtidigt tankar som han sade hade diskuterats av Bush-administrationen om pilotprojekt avsedda testa effekterna av begränsningar av patienters möjlighet att stämma läkare för felaktig behandling.

Blotta rädslan för stämningar tvingar specialläkare att ta dyra skadeståndsförsäkringar och republikanerna anser att missbruk av det juridiska systemet bidrar till högre vårdkostnader.

Kompromiss lämnar vissa utanför. Om rösterna i kongressen strikt följer partigränserna borde Obama med fjolårets starka demokratiska majoritet inte ha några problem. Men en reform kan komma att uppgå till 900 miljarder dollar under tio år och en rad fiskalt konservativa demokrater kan ställa sig på tvären.

Det gör att Obama till skillnad från Clinton tros kunna acceptera en reform utan den offentliga försäkring som skulle täcka in alla medborgare - åtminstone som ett första steg. Också nära medarbetare har antytt att presidenten skulle vara villig att acceptera en dellösning, utropa segern, och gå vidare till nästa stridsfråga.

Problemet är bara att en sådan utgång skulle ses som ett svek av Obamas liberala anhängare. Medan ett dyrbart förslag som inkluderar en heltäckande offentlig försäkring anses få svårt att vinna en majoritet i senaten, säger liberaler i representanthuset att en reform utan en stark sådan försäkring inte kan vinna stöd där.