Varför är det så tyst kring Utrikeshandelsförbundet?

Taggar: Personer: Harri Malmberg Teman: handel

Varför är det så tyst kring Utrikeshandelsförbundet liv och att höj 0 Vi står inför stora handelspolitiska avgöranden, både i öst och väst. Avgöranden som kommer att ha en väsentlig betydelse för vår industri, våra möjligheter att utveckla vårt näringslevnadsstandarden. Det går inte en dag utan att någon säger något om frihandelsavtalet med EEC, om vikten av att vi utvecklar våra kontakter med SEV-länderna. Men e instans som man tycker att borde ha ett alldeles särskilt intresse av handelsproblematiken, Finlands utrikeshandelsförbund, säger inte ett knäpp.

e Varför tiger Utrikeshandelsförbundet, varför säger det ingenting om frihandelsavtalet med EEC, om kontaktern österut med SEV « Vadan denna tystnad, VD Harri Malmberg?

Det är nu så, att vi enligt överenskommelse inte yttrar oss om handelspolitiken. Det gör näringslivets intresseorganisationer som tillsammans med staten upprätthåller oss.

Arbetsfördelning mellan näringslivets organisationer

UF är en serviceorganisation som levererar tjänster för att främja utrikeshandeln, speciellt exporten. Vi har heller ingenting att göra med exportkrediterna, dem sköter Exportkredit Ab, exportgarantierna, dem sköter Exportgarantianstalten eller exportskolningen, den har Stiftelsen för Exportutbildning, eller som den också kallas Exportinstitutet om hand.

Denna arbetsfördelning förefaller att fungera bra. I Sverige har man nu också slagit in på samma linje. Där sysslar inte heller det nya Exportrådet med handelspolitik.

Exportimag — Vad gör då Utrikeshandelsförbundet, eftersom det inte sysslar med handelspolitik — Jo, det skaffar informationer från utlandet och kanaliserar dessa till industrin. Det är s k selektiv information. Just nu har vi startat andra skedet i någonting som kallas för VVP (valikoiva vientitietopalvelu = selektiv exportinformation).

För det andra står vi till tjänst med exportrådgivning och för det tredje har vi projekt på gång i utlandet och hemma i Finland, alla avsedda att främja exporten. Det är utställningar, demonstrationer av maskiner, försäljningskampanjer av olika slag, informationsverksamhet, modevisningar, seminarier, sym posier, etc. Vänd!

Forum 20/1972

Harri Malmberg: Utrikeshandelsförbundets uppgift är inte att uttala sig om handelspolitiken.

15

Vi bygger upp bilden av Finland som ett intressant exportland. Ger Finland exportimage. Det ändamålet tjänar också våra egna exportpublikationer.

I konsekvens med den här arbetsfördelningen har vi, när det gäller avtalet med EEC, koncentrerat oss på avtalets praktiska konsekvenser för de exporterande och importerande företagens beslut och rutiner. Framförallt gäller det ursprungsbestämmelserna. En informationsturné i september-oktober till 12 städer inklusive Helsingfors har följts upp med skriftliga redogörelser som distribuerats till drygt 2500 företag och under oktober-november har vår EEC- och EFTA-specialist utrett och besvarat sammanlagt ca 350 telefonförfrågningar, som till största delen gällt just de besvärliga ursprungsreglerna. Vi har alltså faktiskt sagt ”knäpp”, men samtidigt har vi hållit oss till vår läst.

Projekt beroende av EEC-avtale — Men det är klart att de handelspolitiska avgörandena berör även oss. Om industrin av handelspolitiska skäl inte anser sig kunna göra en exportdrive på en bestämd marknad, så får vi lov att slopa denna marknad för vår del. Om vår verksamhet inte stöder industrins strävanden, inte bygger på dessa, så blir den ett slag i luften.

— Vi har ett ramprogram för 1973—74, som framförallt koncentrerar sig på Västtyskland. Flera av dessa västtyska projekt är uppenbart beroende av frihandelsavtalet med EEC. Om det inte blir av, så får vi lov att ta upp programmet till ny behandling.

God Jul och Gott Nytt År

Vid VIKINGLINJE 16

Tyngdpunkten på Västtysklan 1973-—-74 års ramprogram för exportfrämjandet är det mest omfattande hittills. Tyngdpunkten är som sagt lagd på Västtyskland med verksamheten uppdelad branschvis på papper och kartong, emballage och emballagemaskiner, trähus och bastur, skogs- och träförädlingsmaskiner, övrig verkstads- och elteknisk industri, textil- och beklädnadsindustri, möbler, smycken, båtar, idrottsredskap osv.

Frankrike möjligheternas land

Av övriga västeuropeiska länder synes Frankrike bjuda på lovande möjligheter för export i flera branscher. Växttakten i Frankrike har hört till de snabbaste i Europa i år och vår marknadsandel är mycket liten, endast 0,5 procent av hela Frankrikes import och bara en fjärdedel av Sveriges export på Frankrike.

Här finns alltså mycket att göra. Handelssekreteraren är där i gång med en utredning av möjligheterna att öka försäljningen av träförädlingsindustrins maskiner och anläggningar, byggnadsmaterial som skivor, plattor och trähus etc. Informationsverksamheten, inom dessa branscher kommer i gång 1973. Presumtiva köpare kommer liksom i år att inbjudas att studera våra produkter i dessa branscher. Samtidigt upprättas gemensamma servicepunkter för att underlätta exportörernas möjligheter att stå till tjänst med service och reservdelar.

Detta endast som några plock i det digra programmet. Inom förbundet verkar 11 olika grupper för exportsamverkan. De är uppdelade branschvis.

Staten satsar 20,3 Mmk, industrin minst lika mycket

Statens kapitalinsats är nästa år större än någonsin. Enligt budgetpropositionen för 1973 satsar staten 20,3 miljoner mark, varav 3,3 miljoner för exportkampanjer, 4 miljoner för utställningar och 13 miljoner för marknadsföringsbidrag. Detta förutsätter att industrin satsar minst lika mycket, vilket alltså betyder att minimum bortåt 41 miljoner mark kommer att läggas ned på exportfrämjandet nästa år.

Statspengarna är endast avsedda att stimulera industrin till marknadsföringsprojekt. I själva verket satsar därför industrin betydligt mera än halva totalsumman. Utrikeshandelsförbundet (vars administration finansieras fifty-fifty av staten och industrin) bearbetar, förbereder, utarbetar och konkretiserar dessa planer och projekt.

Aktiv marknadsföring viktig även i öster

Detta om västmarknaden. Marknadsföringsproblemen i öster ligger annorlunda till. Här sker handeln på bilateral basis. Metoderna för säljfrämjandet här är deltagande i mässor och anordnande av självständiga finländska symposier med eller utan utställningar. En ny giv är något som kallas Finlands tekniska dagar, som har arrangerats i Ungern (en gång) och i Tjeckoslovakien (två gånger). Nästa gång försiggår de i Warszawa under mycket lovande auspicier. Hittills har endast 25—30 firmor deltagit i dessa dagar, till Warszawa har redan ett sextiotal anmält sig.

Verksamheten i SEV-länderna riktas till ämbetsmän, som sysslar med utrikeshandel och industriplanering.

— Även om problematiken ligger annorlunda till i öster än i väster, så är aktivt säljfrämjande allt viktigare även där, säger hr Malmberg.

Forum 20/1972