Varför försummar statsbolagen sin externa information?

av Fredrik W Rosenlew Forum 1973-16, sida 06, 17.10.1973

Taggar: Teman: statsbolag

Synpunkter e Synpunkter € Synpunkter 9

Synpunkter 9 Synpunkter 9 Synpunkter

Varför försummar statsbolage sin externa information”?

ALLMÄNHETENS KRAV på ökad information om våra stora bolag har lett till en glädjande höjning av standarden på bolagens årsberättelser. Framför allt ger börsnoterade bolag numera ut uppgifter om sig själva som ännu för några år sedan ansågs hemliga av konkurrensskäl. Sannolikt har denna -utveckling haft betydelse för det märkbart ökade intresset för börshandeln och det positiva mottagande de talrika nyemissionerna fått. Därmed ingalunda sagt att detta skulle få vara huvudmotivet för en öppnare information. Alla företag med ett betydande antal anställda bör inse sitt ansvar och ge uttömmande information oberoende av om de är börsnoterade eller inte. Ett stort företags ekonomiska resultat och därmed dess sannolika expansionstakt är av intresse för långt vidare kretsar än bara aktieägare.

DÅ DET GÄLLER STATSBOLAG finns det särskilt starka motiv för att informera allmänheten om det ekonomiska utbytet av rörelsen. Nästan alla statsbolag är såväl omsättnings- som sysselsättningsmässigt mycket stora bolag. Deras utveckling berör direkt ett betydande antal människor och indirekt genom ägoförhållandet hela Finlands folk.

Statsbolagen har emellertid valt en helt annan attityd. En jämförelse mellan privata börsnoterade bolags och statsbolags årsberättelser visar att de privata i mycket högre grad vinnlagt sig om att ge god ekonomisk information. Uppgifter som iman sedan länge vant sig . vid att se hos de privata saknas hos de statliga och totalintrycket är utan tvekan att statsbolagen vill förbigå det ekonomiska resultatet så diskret som möjligt.

Statsbolagens årsberättelser tycks främst vara avsedda att vara reklambroschyrer. Visserligen är de attraktiva sådana, de är tryckta på fint papper och illustrerade med vackra bilder, produkter och produktionsresultat granskas ingående i entusiastiska ordalag. Men detta är inte huvudändamålet med en årsberättelse, reklammaterialet skall sändas till kunderna och årsberättelsen bör fylla sin egentliga uppgift dä att ge korrekt och gärna ingående ekonomisk information om det gångna året.

DENNA BRIST PÅ VILJA till information är än mer förvånande då man jämför årsberättelserna med statsbolagens egna utländska obligationsprospekt. I utlandet allmänt accepterade normer för redovisning har tvingat statsbolagen att lämna information till allmänheten utomlands som man inte varit villig till i hemlandet. Det är ett rättmätigt krav att statsbolagen skall upphöra med en dylik förmyndarbehandling av allmänheten i hemlandet. De bör ge minst lika god information i hemlandet som utomlands och förhoppningsvis lika god som de privata börsnoterade bolagen.

Med de uppgifter statsbolagens årsberättelser nu innehåller finns det ingen möjlighet att få en pålitlig bild äv det föregående årets bokslut. Varulagerreservens storlek uppges inte av ett enda statsbolag.

Som exempel kan nämnas att Enso-Gutzeits varulager ultimo 1972 var upptaget till 359 milj mk. Rent teoretiskt kan det verkliga lagervärdet vara dubbelt så högt. Denna reserv kan ha skapats under det gångna året. Då bolagets uppvisade nettovinst utgör bara 39/0 av den teoretiska lagerreserven betyder det att även en mycket obetydlig förändring av reserven leder till en stor förändring i vinsten.

Kalkylmässiga avskrivningar uppges av några privata börsnoterade företag. Inget statsbolag gör det, man uppger inte ers hur avskrivningarna förhåller sig till vad näringsskattelagen maximalt tillåter,

Vem som helst förstår att Valmets avskrivningar förra året som uppgick till 7 milj mk inte på långt när kan ha täckt förslitningen under året men det vore viktigt att veta om de hade bort vara 30 milj mk eller 80 milj rhk.

Som redan nämnts kan man få tilläggsuppgifter om statsbolagen genom utländska obligationsprospekt. Enso-Gutzeits brandförsäkringsvärden framgår ej av årsberättelsen men i deras senaste prospekt finns värdena upptagna. Rautaruukki, Neste och Finnair skiljer sig i positiv mening från övriga statsbolag, de uppger dessa värden. I årsberättelserna för Outokumpu, Imatran Voima, Valmet och Kemira saknas en finansieringsanalys, den har man vant sig vid att se hos de flesta privata bolag. Koncernbalans och koncernresultaträkning presenteras inte av ett enda statsbolag. Särskilt Finnair skulle vara intressant med alla sina resebyråföretag. Överhuvudtaget är uppgifterna om dotterbolag och associerade bolag mycket sparsamma, Vill man tex veta något om Eurocan, träförädlingskombinatet i Kanada, så ger Tampellas årsberättelse den fylligaste informationen, Detta trots att Tampellas andel bara är 25 /o nedan Enso-Gutzeits är 50 9/9

DESSA EXEMPEL får belysa hur litet statsbolagen vinnlagt sig om att skapa goodwill genom extern information. Lagerreservens storlek, avskrivningsprinciper och koncernredovisning är trots allt helt elementära delar i en modern årsredovisning; För att en årsberättelse skall bedömas som bra och informativ krävs ännu mycket mera men det är uppenbarligen inte realistiskt att vänta sig en sådan prestation av våra statsbolag.

e Det är att hoppas att den nya byrån för koordinering av statsbolagens verksamhet tar det som sin uppgift att förenhetliga årsberättelserna. Den bör därvid uppställa vissa minimikrav på informationsskyldigheten. Med beaktande av statsbolagens storlek och ägarstruktur kan det inte anses acceptabelt att det informationskravet begränsas till lagens minimum.

Fredrik W Rosenlew

Forum 16/19738