Varför har vi bostadsbrist trots nya byggmetoder?
av Kristian Gullichsen Forum 1971-11, sida 12-13, 09.06.1971
Systemmodell med pelare och bjälklagselement (Ur BES-rapporten).
Varför har vi bostadsbrist trots nya byggmetoder”?
Av arkitekt Kristian Gullichsen
Varför stiger byggnadskostnaderna trots elementteknik och nya byggmetoder? Varför råder det kronisk bostadskris, varför översvämmas marknaden av oväsentliga konsumtionsvaror medan det råder skriande brist på bostäder? Varför stampar utvecklingen inom byggnadsproduktionen på stället jämfört med övriga sektorer av industrin, tex elektronik, kemi, rymdteknik?
Byggnadsföretagen fattiga på innovationspotential
Byggnadsbranschens fundamentala svaghet är att byggnadsföretagen är jämförelsevis små och saknar tillräcklig innevationspotential. Vidare kräver en högeffektiv produktion specialisering, stora produktionsenheter, långa serier och stora marknader. Men byggnadsföretagen är mångsysslare och framställer skräddarsydda produkter för en geografiskt begränsad marknad, Bland övriga utvecklingshämmande faktorer vill jag speciellt betona byggnadslagstiftningen och övriga officiella eller halvofficiella bestämmelser som styr byggnadsverksamheten. Det förefaller som om byggandet i långt högre grad än övrig produktion skulle vara underkastad reglering och byråkrati, som dessutom varierar lokalt, till synes rätt godtyckligt. Det ligger i lagstiftningens natur att den är efter sin tid. Därtill stiftas en del av de väsentligaste lagarna, tex de som gäller markanvändning, i grundlagsordning, vilket gör att nödvändiga reformer inte alltid ens kan genomföras.
Hantverksmässlga metoder har utformat gällande normer
I varje fall har huvuddelen av de normer och bestämmelser som gäller byggnadsteknisk dimensionering utformats med tanke på rådande hantverksmässiga byggnadsmetoder och är därför ofördelaktiga, ibland helt meningslösa hinder för tekniskt nytänkande. En husvagn eller en segelbåt som uppfyller samma funktioner som en bostad, låt vara inom ett mera begränsat utrymme, kan dimensioneras, utformas och tillverkas betydligt rationellare än en bostad, vilket också avspeglar sig i priset, trots att bostaden inte behöver uppfylla husvagnens eller båtens dynamiska funktioner.
Det är symptomatiskt att s k »mobile homes» idag utgör omkring 30 2/9 av all nyproduktion av bostäder i USA.
Hurudan är då situationen inom elementbyggnadstekniken idag?
Elementbyggandets problem
Volymmässigt är ca 40 9/90 av höghusproduktionen i Finland elementbyggd och av totala bostadsproduktionen ca 30 9/0. Ekonomiskt har elementbyggen inte visat sig entydigt fördelaktigare än konventionellt bygge. Kvalitativt har elementbyggnadstekniken oftast inneburit en försämring, framför allt ifråga om flexibilitet och saneringsduglighet. Tekniken går ut på att man tillverkar delar av ett konventionellt hus i fabrik
Svaren på dessa frågor kan knappast ges inom ramen för en kort artikel, men jag skall dock försöka peka på vissa faktorer som hämmar byggnadsproduktionen.
Produktiviteten inom byggnadsproduktionen låg
Det är uppenbart att produktiviteten i byggnadsproduktionen inte ökar i samma takt som inom industrin generellt, utan att produktivitetsgapet kontinuerligt växer. Detta resul 1 terar i relativt sett ständigt stigande byggkostnader. Det talas om låga byggnadskostnader i den gamla goda tiden. Men ifall nuvarande tendens fortsätter kommer vi inom någon tid att betrakta 1970-talet som gamla goda tider, ty produktivitetsgapet kommer sannolikt att växa fortsättningsvis.
Nyckeln till teknisk-ekonomiska framsteg är forskning och utvecklingsarbete. Detta förutsätter finansiell och intellektuell satsning, vilket i sin tur kräver kapitalstarka företag med långsiktig verksamhetsinriktning.
Forum 11/7 eller i ett gjuteri vid arbetsplatsen och radar upp delarna som ett korthus. Vad småhus beträffar domineras marknadsbilden av likaledes konventionella hus monterade helt eller delvis av fabriksgjorda element.
Till sin karaktär innebär elementbyggen idag att man har flyttat en del av det konventionella arbetet under tak. Serierna är begränsade och mekanisering av tillverkningen är relativt outvecklad. En industriell hustillverckning i stor skala som tillvaratar möjligheterna av en rationell automatiserad högproduktiv process med så hög förädlingsgrad som möjligt saknas hittills. En sådan process skulle kräva en nytänkande innovationsverksamhet inriktad på att skapa byggnadssystem istället för hus.
Öppet byggnadssystem idealet enligt schackspelets enkla regler
Ett byggnadssystem som liksom schackspelet med enkla grundregler ger komplexa kombinationer skulle ge möjlighet till massproduktion av komponenter, som kan kombineras så att de uppfyller marknadens behov och som kan varieras enligt konsumentens specifikationer och lokala förhållanden.
För att råda bot på den splittrade företagsstrukturens utvecklingshämmande verkan tog Finska Betongindustrins Centralorganisation initiativ till en utredning om målsättningen för elementindustrins utveckling. Arbetet påbörjades 1968 med
Forum 11/7 hjälp av Bostadsstyrelsens forskningsanslag. under namnet »BES-tutkimus». Syftet var att utreda förutsättningarna för ett öppet elementbyggnadssystem för höghus som skulle våra gemerisamt för elementfabrikerna och skapa förutsättning för produktrationalisering. Arbetet utmynnade i en rapport som rekommenderade en övergång som ett första steg från de förhärskande korthusmetoderna till system som tillåter större spännvidder och flexibla lösningar. Som andra steg rekommenderade forskargruppen utvecklandet av ett stomsystem bestående av pelar- och bjälklagselement samt ett modulsamordnat, detaljkoordinerat system för stomkompletteringskomponenter. Detta arbete har påbörjats i SAFA:s Standardiseringsinstituts regi under namnet »PLS-tutkimus». Arbetet avancerar tyvärr långsamt på grund av otillräcklig finansiering.
Inom småhussektorn är två okonventionella byggsystem under utveckling, Domino- och Moduli-systemen. Domino-systemet består av en stålstomme med ifyllnadselement av trä, medan Moduli-systemet har trästomme. Vartdera är öppna byggsystem som ger många variationsmöjligheter. Man får hoppas att ifrågavarande försök är framgångsrika och stimulerar till mera omfattande förnyelse av elementbyggandet.
På grund av de tidigare nämnda hämmande faktorerna kan man dock knappast motse någon snabb förändring. Internationellt pågår ett intensivt forskningsarbete framför allt vid universiteten, men hittills har det inte resulterat i industriell tillämpning av större omfattning. Att storindustrin håller på att få upp ögonen för denna jungfruliga marknad har det förekommit vissa uppgifter om.
De internationella storföretagen med General Motors och den japanska storindustrin i spetsen uppges ha kommit underfund med att bil- och elektronikmarknaderna håller på att mättas och har därför vänt sitt intresse mot den globala bostadsnödens enorma marknadspotential. M
Domino- (överst) respektive Moduli-systemen.
1 i | ;