Varför inte låta naturgasdiesel kompensera kärnkraftsminus?

av Christian Schönberg Forum 1994-06, sida 06-08, 28.04.1994

Varför inte

NATURGASDIESE kompenser kärnkraftsminus?

Christian Schönberg

Kraftverket, med ett uttag på 111 megawott, vid Subic Bay Power Corporation i Filippinerna tags I bruk i januari 1994. Wärtsilä Diesel har förklarat sig villigt att bygga ett kraftverk på 1000 megawatt i Finland för att ersätta de numera nedlagda planerna på ett nytt kärnkraftverk i landet.

Wärtsilä Diesel förklarar sig vi att inom en treårsperiod bygga de 1000 megawatt Finland behöver för att kompensera det planerade tillskottet av kärnkraft som nyligen stoppades genom riksdagsbeslut.

— Vi förutsätter att också regering, riksdag och folket generellt skall öppna sig allt mer mot naturgasalternativet som ju har helt klara fördelar jämfört med att exempelvis bränna kol, som ju de stora bolagen siktar på att göra, säger direktör Nils Norrgård vid Wärtsilä Diese i Vasa.

onkurrensen = på den — internationella dieselmarknaden är. i likhet med de flesta andra områden, stenhård. Ett tjugotal konkurrenter bl.a i Tyskland, England, Japan och USA ser till att företagen får vara på alerten för att inte gå miste om marknadsandelar inom det begränsade segmentet. Granskar man naturgasdiesel-segmentet är det däremot Metra-koncernens Wärtsilä Diesel som gått i täten för den internationella utvecklingen. Enligt direktör Nils Norrgård ligger konkurrenterna ännu cirka fem år efter i processen. Eftersom Wärtsilä dessutom för närvarande kan visa upp marknadens mest heltäckande motorprogram ligger företaget väl till på den expanderande internationella marknaden. Programmet om fattar allt från små enheter på 300 kilowatt till stora enheter på 16 megawatt, jämsides såväl för diesel- som naturgasdrift. Produktionen av såväl marina motorer som digselkraftverk sker i Vasa och Åbo. Hela 95 procent går på export. Totalt 1 600 anställda plus 120 medarbetare på den teknologiska enheten snurrar verksamheten som omsatte 3 miljarder FIM år 1993. Av detta gick 1,63 miljarder till kraftverk,

Företagets styrka kommer i dag bäst till sin rätt inom segmentet ”små kombiverk för el och värmeproduktion”, men också mindre värmeverk har levererats till olika industrianläggningar, främst ute i Europa där man nyttjar naturgasen i en helt annan omfattning än i Finland.

En annan styrka är att ett större dieselkraftverk inte be står av en enda sårbar enhet som vid störning slås ut helt, för längre eller kortare tid. Måste en del (en motor) momentant tas ur bruk fortsätter de andra enheterna i serien att producera el som förut. I fråga om kol-, turbin- eller kärnkraftverk stoppar ett fel upp produktionen till 100 procent.

Monopolens förlovade lan — Finland är ju i många stycken ett exeptionellt land där man bla. fortfarande utarbetar eltariffer enligt monopolprinciper, vilket har skapat en onaturligt trygg och konkurrensfri marknad för de stora elbolagen som till billig penning kunnat köpa sin elenergi. För att inte behöva dra ned på produktionen nattetid har ju atomkraftverken därutöver kunnat sälja en massa elvärme till billigt pris. Det här är ju ett direkt otyg eftersom en så dyr energiform som el definitivt inte borde användas till uppvärmning. anser direktör Norrgård. Det finns ju existerande råvaror eller spillvärme från elenergialstringen som borde utnyttJas för detta ändamål. Men via tariffpolitiken har man i vårt land hittills lyckats förhindra mindre kombikraftverks inträde på marknaden, och störa den rådande monopolfriden.

Större kombiverk snart på väg ut

Wärtsilä Diesel har utvecklat sina kombinerade system utgående från små enheter på 1 megawatt el och | megawatt värme upp till 100 mega-klassen, vid behov ända upp till 200 megawatts kraftverksblock. Driften kan moduleras enligt det aktuella energibehovet så att exempelvis elproduktionen kan gå på fulla varv, även då behovet av

Kraftverket vid Subic Bay Power Corporat nerna består a 8 enheter av typ ”Vasa 18V46” vilka tillsammans ger ett utag p 111 megawatt.

värmeproduktion varierar. Denna typ av kombiverk är en rätt färsk produkt som ännu inte hunnit ut på den stora världsmarknaden. Det första installeras som bäst på Charter House Street i City of London. Verket som tasibruk i höst hör till de mindre enheterna och kommer att producera 31 megawatt el och lika mycket värme. Det rör sig om en samproduktion inkluderande också franska intressen som däremot velat sätta så stor egen prägel på projektet att en viss försening inte kunnat undvikas. Mindre enheter finns redan installerade bl.a. i Danmark, Finland, Yemen, Bangladesh, USA och Italien. Nya leveranser pågår dessutom till ett antal länder.

— För närvarande är vi mest intresserade att se hur dessa fungerar i praktiken, innan vi går ut med en bredare marknadsföring av större enheter på världsmarknaden, säger Norrgård. Inte är vi på något sätt oroliga. men när vi talar om större enheter ligger juredan den ekonomiska satsningen på en avsevärt högre niva.

Högskolorna har endast turbiner på programme — Annu har vi en hel del renodlat missionsarbete kvar att genomföra, säger Norrgård. Speciellt i Finland är det rätt besvärligt att komma vidare när man t.o.m. i högskolorna

Direktör Nils Norrgård, kraftverksansvarig vid Wärtsilä Diesel i Vasa, har att kämpa mot såväl kanservatism som monopoltänkande för att vinna gehör för naturgasdieseln förtjänster i större sammanhang.

lär ut endast tre saker — vatlenturbiner, — ångturbiner,och — gasturbiner, utan att beakta andra moderna alternativ och tänkesätt. Av allt att döma kommer det att ta en rätt lång tid innan man accepterar också dieseln som et vän = 157.374.813,06 mk/+ 7,77 Yo = 192.444.238,07 mk/+ 8,02 = 4.159.964,40 mk el. 2,24 20 av medelbalansen (GBO = BIS 15,63

GÖ VÖRÅ SPARBAN — SJÄLVSTÄNDIG LOKALBANK SEDAN 1924

EN 70-ÅRINGS HÄLSOTILLSTÅND 31.12.1993

INLÅNING/TILLVÄXT BALANS/TILLVÄXT DRIFTSBIDRAG SOLIDITET OREGLERADE KREDITER = 2.025.000 mk el. 1,80 26 av lån. och garantie fortsättning från föregående sid beaktansvärt basalternativ för framställning av elenergi.

Handlar det om renodlad konservatism — Egentligen vet jag riktigt inte vad det beror på men delvis kan det kanske förklaras utgående från dieselns självörvållade dåliga rykte. Man har tidigare sålt mindre enheer runt om i världen utan att beakta att det också krävs reservdelar och servicehållning ör att helheten skall fungera klanderfritt. En motor kan man inte ha stående overksam flera veckor i väntan på delar eller service. För att utan dröjsmål kunna bota tredsande motorer har vi nu etablerat ett heltäckande serviceoch reservdelsnät i de länder vi jobbar.

Turbinleverantörerna har måhända varit mera framsynta i sina serviceprogram. men i många fall kan turbinerna däremot inte ses över och repareras på plats utan måste transporteras till fabriken för åtgärder. vilket inte är nödvändigt för en diesel.

Skillnaden mellan de två kombattanterna kan väl förenklas så att dieseln har kolvar som roterar (vrider) en axel medan gasturbinen har små vingar som med rökgasernas hjälp får axeln att rotera. Båda alternativen bränner det inkommande bränslet. endast tändprocesserna avviker från varandra.

Beträffande själva driften är skillnaden = större. Gasturbinerna kräver lättare bränslen och kan fördenskull inte bränna tjockare oljor, om man inte har gas tillgängligt. Lättare bränslen är också dyrare i användning. Föroreningarna från dieselns tjockare bränslen har tidigare varil problematiska — något av ett gissel som numera kan renas bort.

Det finns experter som sä ger ”att den luft vi tar från gatan och kör genom dieselmotorerna och ut genom skorstenarna, är renare när den kommer ut genom skorstenen än vad den är nere på gatan”.

Ja eller nej till norsk gas?

Ett färskt avtal med ryska Gasprom garanterar Oss Östgas för en lång tid framöver. Jämsides görs allvarliga försök att dra en ny linje från de norska gasfälten genom Sverige till Finland. Kommer detta att innebära en helomvändning i enerpuänkandet och ett automatiskt uppsving för Wärtsilä Diesels kombtikraftverk på hemmamarknaden —Viktigt för landet är ju att ha ett säkerhetsförråd av bränsle och/eller ett system som garanterar ett obehindrat tillflöde, vilket vi för närvarande inte har p.g.a det enda röret från öster. Ett rör från Norge skulle med ett slag få problemet ur världen, men å andra sidan har vi ju redan tillgång till världens största gasfyndigheter i Sibirien. Utöver den norska säkerheten borde vi dessutom ha ett förråd i marken eller en LNG-terminal med gas för några månaders behov. För dieselmotorernas del är problemen ringa eftersom de också kan köras på tjock olja som ju finns i tillräcklig mängd i reserv.

Utöver konverteringen till naturgas har Wärtsilä Diesel också startal ett utvecklingsprogram för bio-dieslar tillsammans med VTT Statens Tekniska — Forskningcentral och HIM. Den första provmotorn beräknas bli klar för drift ännu under innevarande år. Bio-olje-dieslar är definitivt en produkt för framtiden, anser man idag hos den öster-bottniska motortillverkaren, 9

KVEVLA -alla liders ban 66530 KVEVLAX TEL. 961-3460 033

Hedemora tar Upp konkurrensen

Christian Schönber bruari 1994 efterlyste VD

Pentti-Juhani Hintikka, kanske något förvånande, en skärpt konkurrens på marknaden i synnerhet när det gäller dieselmotorer för kraftverksändamål. Han motiverar sin åsikt genom att hänvisa till “image”-skäl. En större aktivitet på marknaden skulle enligt honom bädda för en djupare förståelse för dieselns fördelar.

De två senaste åren har Hedemora Diesel, som för övrigt ingår i NCC-koncernen — Sveriges största anläggningsbyggare — kraftigt breddat sitt motorprogram genom samarbete med japanska Niigata och köpet av Frichs A/S i Danmark. Ett samarbete med tjeckiska motortillverk-are är även väl etablerat.

Det nya totala diesel- och gasmotorprogrammet täcker nu effekter upp till 15 000 kW. Det handlar om ett marint diesel-program för effektområdet I 000—15 000 kW och ett naturgas-, biogas- och gasolmotorprogram i effektområdet 70—7 000 kW.

På den marina sidan har Hedemora mer än fyrtio års erfarenhet av huvud- och hjälpmotorleveranser till tank- och lastfartyg, bogserbåtar, färjor samt offshoreapplikationer. Också den krigsmarina sidan har genom åren utgjort ett betydande inslag i företagets leveransprogram. I Australien sjösattes nyligen den första ubåten av sex i ”Collins”-serien för The Royal Australian Navy. Var och en utrustas med tre 18-cylindriga Hedemora diesar vilka till största del byggs på licens hos Australian Submarine Corporation i Adelaide.

De stationära motorerna p | en tidningsintervju i f kraftvärmesidan blir genom företagets utökade program Hedemoras mest konkurrenskraftiga område. Företaget har erfarenhet av såväl stationära baskraftlaggregal som standby-aggregat installerade i kraftstationer, på sjukhus, flygplatser och datacentraler. Aven de många hundra hjälpmotorer som finns på programmet som finns installerade för att klara strömförsörjningen ombord på marina applikationer är helt jämförbara med landsbaserade anläggningar när det gäller startsnabbhet, ljudnivå och arallellkörningskrav mellan era aggregal.

Gasmotorprogrammetl = i effektområdet 70-7 000 kW består av Frichs CKD, Skoda och Niigata-motorer medan diesel- och tjockoljemotorprogrammet i effektområdet 1 000-15 000 kW baserar sig på Hedemora Diesel och Niigata-motorer.

Genom Frichs och Niigatas långa erfarenhet av gasdrift för olika storleks motorer i olika länder försöker Hedemora nu överföra kunnandet även till den nordiska marknaden. Danska Frichs har också erfarenhet från drift med metangas från avloppsverk och soptippar.

Den första Nugata-motorni Sverige startades nyligen hos Pharmacia AB i Stockholm. Del rör sig om en 18-cylindrig V26 HX dieselmotor utvecklande 4 000 kW som utgör basen i en krafivärmecentral. Anläggningen som skall gå som kraftvärmeenhet ca 5 000 timmar/år är utrustad med NOx-reningsanläggning varmed rökgaserna renas ned till ne NOx-nivå under 100 mg/ MJ tillfört bränsle. Totalverkningsgraden är 83,4 procen! varav 41.7 procent i el.utbyte. &