Varför kongressar man?

Taggar: Teman: kongresser

9 Ska jag fara på kongress? e Har jag någon nytta av det? e Eller är det bara trevligt e Eller bara tröttsamt ”NWänniskor som Inte far på kongress blir nog en smula Introvertal”

Varför kongressar man « En som utan tvekan svarar ja på frågan om man ska kongressa är statistikprofessorn Gunnar Fougstedt, som inte på länge kan erinra sig en sommar utan minst en, oftast flera kongresser.

— Ått kongressa, det är som att kasta ut en långrev och få in mycket på en gång, säger professor Fougstedt. Vilken tid tar det inte, om man vill diskutera ett problem i sitt arbete, att skriva, telefonera, resa och besöka en eller flera personer vars åsikter man är intresserad av. På en kongress kan man träffa många experter på en gång, bekvämt samlade på samma ställe.

— Människor som inte far på kongress, blir nog lite introverta, De har inte lika lätt att få en överblick över det nyaste inom sitt fack, eller att knyta personliga kontakter med de främsta experterna inom sitt område.

— Jag minns en kongress i Paris 1961, där jag höll ett föredrag, och sedan kom underfund med att jag var placerad på första bänk tillsammans med Neumann och Fischer. För en statistiker var det som för en musiker att sitta mellan Wagner och Brahms — och dessutom ge en konsert för dem! — Små kongresser är bra, stora dåliga, om man ska göra en grov generalisering. I en liten krets går de’ personliga kontakterna lättare att få. De stora borde alltid indelas i flera specialsektioner med parallellprogram. ” — De nordiska kongresserna har ofta mellan två- och trehundra deltagare, och är ännu överskådliga. Det är de internationella som går upp till två-tretusen som lätt blir för tunga. Där är man i allmänhet också mera hänvisad till att klara sig själv, middagar och luncher hör t ex sällan till programmet. — Speciellt trevliga är rundabordskonferenser med 30—50 deltagare. Man sitter med en namnskylt framför sig och deltar aktivt i arbetet. Där är diskuterandet det viktigaste, inte lyssnandet.

Vad vill en rutinerad kongressare ge för tips åt arrangörer? — Skicka absolut ut så mycket material som möjligt på förhand, säger professor Fougstedt. Man har mycket större utbyte av kongressen på det sättet, och kan bättre diskutera de ämnen som behandlas om man studerat materialet ordentligt före.

Forum 11/197 — Ha inte för hårt program, Att varje dag hålla på med föreläsningar och förhandlingar till 7—8-tiden och sedan ha middag efteråt till kl 10—11 på kvällen tar knäcken på vem som helst.

Fram för STORA namnlappar — Gör det lätt för deltagarna att få kontakt med varandra, både i allmänhet och med någon speciell person man är på jakt efter. Reservera tillräckligt med tid för umgänge — de personliga kontakterna hör just till det värdefullaste en kongress ger. På en kongress i Belgrad hade varje deltagare sitt eget ”postfack”, Där lades alla föredrag och diskussionsreférat allteftersom de blev utskrivna. Och där kunde man också lämna interna meddelanden till andra kongressdeltagare med förslag om sammanträffande osv. — Och varför i hela världen måste namnlapparna som kongressdeltagarna går omkring med vara så skrattretande små? Man försöker diskret titta efter vad grannen heter, men finner sig till slut med läsglasögonen på näsan fastklistrad på tio centimeters avstånd från hans kavajuppslag. Fram för STORA namnlappar! O 25