Varför lockar pyramidspel?

av Kaj Hedvall Forum 2008-04, sida 28, 24.04.2008

HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2088

Kaj Hedvall är ekonomie doktor och direktör med ansvar för affärsutveckling på Senatfastigheter.

Bryderiet kring placeringsklubeen] ben Win Capita har diskuterat livligt i offentligheten. Omkring tiotusen personer uppges ha förlorat pengar på ett nätverk som verkar vara ett klassiskt pyramidspel. Vad får oss, trots allt, att skicka vidare kedjebrev? Varför lockas människor med i obskyra finansklubbar och till att sätta pengar på vaga löften att göra snabbklipp på finansmarknaden? Jag tror inte att enbart okunskap och enfald förklarar detta.

Pyramidspel och kedjebrev har en lång historia. Vi har säkert alla i vår ungdom upplevt kedjebrevet som vi fick av en kompis som manade till att skicka det vidare och som belöning skulle vi få glansbilder eller annat i stora mängder. Lockelsen var stor då, och för många av oss tycks det inte bli bättre med stigande ålder.

Dylika pyramidspel kallas ibland för Ponzischeman efter ett klassiskt pyramidspel från år 1908 av Charles Ponzi. Ponzi hade märkt att talonger för retursändelser för brev kunde lösas in med vinst i olika länder. Denna vinstmöjlighet kreerades av att valutakurserna börjat flyta efter första världskriget och talongerna hade ett fast pris. Ponzi lovade upp till 400 procent i avkastning på detta arbitrage. För att finansiera köpen sålde han ”obligationer” som gav en ränta på 50 procent på tre månader,

Efter sex månader flöt det in en miljon dollar i veckan av upprymda placerare. Då myndigheterna ingrep hade han fått med sig 10 000 investerare. Till skillnad från dagens skojare försvann inte Ponzi medan spelet pågick utan stannade kvar till slut. Ponzi var ändå ingen hjälte. Inget tyder på att han investerat annat än en bråkdel av summorna talongerna. Han dömdes till fem års fängelse och avslöjades se- I nare även för andra ekonomiska brott och deporterades slut yramidspelets logik finns de på principen att stjäla från Pelle och ge åt Ville.

Pengarna som flyter in från nya investerare används till att betala åt den föregående omgången och så länge som pyramiden växer får de som ligger högre upp sina utlovade vinster. Försäljningen bygger på nätverksmarknadsföring. Ungdomens kedjebrev kom ju från din kompis och åtminstone implicit kunde du förstå att hon förutom att ha beslutat delta också fått del av den utlovade belöningen.

I pyramidspelets logik finns det något otrevliga draget att den som deltar medvetet väljer att utnyttja sin vän eller i alla fall sina vänners vänner, Man kanske bryr sig om sin vän, och hoppas att även han kommer undan med vinst, men moralen sträcker sig inte till de följande i kedjan, Dina vänners bekanta är alltså de tilltänkta offren.

I det aktuella fallet med Win Capita verkar det tragiskt som att vänner och arbetskolleger marknadsfört klubben åt varandra. På så sätt skiljer sig inte detta från den nätverksmarknadsföring du stött på då du hos en god vän köpt husgeråd i plast eller tvättmedel (i mängder som du annars inte gör). Att sälja via nätverk är dock oftast en helt annan sak eftersom du erhåller det du utlovats och du kan också jämföra dina anskaffningar med andra kanaler, till exempel med utbudet i butiker.

Hur kan vi särskilja mellan skojerier och marknadsföring till exempel på placeringsmarknaden? Alla placeringsklubbar är definitivt inte pyramidspel. Jag tycker att logiken är den samma som i vilken handel som helst. Fråga dig om det finns motsvarande utbud på annat håll. Har etablerade säljare samma produkter och vad väntas de ge för avkastning?

Vi vet att placeringsproffs finkammar marknaden i en ständig sökan efter välavkastande placeringsalternativ. Man kan förundra sig över att de som deltog i Win Capita inte ställde sig fråga ligen, 3 varför det inte erbjudits dem liknanVarför lockas folk till det- otrevliga draget att de produkter från till exempel etableta? Är det enbart enfald som den som deltar rade banker. Sedan borde ju någon ha är värd att beskattas bort av sh ställt sig frågan hur man kan tänka dummerjönsar? Det finns sä- me dvetet väljer att sig att klå en av världens mest effekkert flera motiv till att delta utny t tj a SIN van tiva marknader, det vill säga valutaoch de är mänskliga men inte 3 3 marknaden, När girighet och förnuft speciellt smickrande. Kedje- eller 1 alla fall sma ställs mot varandra tycks förnuftet bli brev och pyramidspel bygger. VaNNerS Vanner. klar tvåa, Errare humanum est?

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."