Varför ”östhandel” och ”västhandel”? All export är viktig för oss

Taggar: Personer: Raili Nuortila

Chefen för FBs östhandelsavdelning:

Varför ”östhandel och ”västhandel”? All export är viktig för oss

F: — Avdelningschef Raili-:Nuortila, vilken är er avdelnings insats i de bilaterala = handelsavtalsförhandlingarna? Är ni passivt eller aktivt med och i så fall på vilket sätt?

RN: — Det är svårt att säga om vi är aktiva eller passiva. Det borde man egentligen fråga någon annan. Jag tror att den enskildas insats i förhandlingarna inte begränsas av den instans personen representerar, utan av eventuella kunskaper utanför denna specialsektor. Naturligtvis är huvuduppgiften för Finlands Banks representant dock att föra fram synpunkter som gäller betalningsfrågor.

F: — I vilken mån har östhandeln ändrat karaktär under senare tider?

RN: — Ganska mycket. Speciellt om man tänker på femtiotalets snäva handelsförbindelser, med detaljerade bilaterala avtal, avsedda att förverkligas mer eller mindre till punkt och pricka. Numera är det nästan endast de sovjetfinska handelsavtalen som ännu går på denna linje, de andra östländerna har lösare = avtalsformer. Kontingentlistor görs fortfarande upp, men de är riktgivande snarare än förpliktigande. Med tre av SEV-länderna har vi ocks 2 gjort avsteg från clearing-förfarandet, nämligen Polen, Tjeckoslovakien: och Rumänien, och betalningen sker delvis eller helt i US dollars.

F: — Vore det inte på tiden att vi också i handelsförbindelserna med Sovjetunionen skulle frångå clearingsystemet och övergå till att sköta betalningarna i fri valuta? Österrike har ju redan gjort det, och de har ett liknande förhållande till Sovjetunionen som vi och ett liknande vänskaps- och biståndsavtal.

RN: — Sovjethandeln har en betydligt centralare roll i vår nationalhushållning än i Österrikes, där hela östhandelns andel torde vara cirka tio procent och sovjethandeln endast en liten del därav. Ått överge clearingen har för vår del varit på tapeten under hela sextiotalet, men vid de senaste förhandlingarna beslöt man rekomrmendera fortsatt clearing under närmaste femårsperiod.

— Vissa faktorer har fördröjt övergången. Systemet uppstod för att man var oroad av att importen inte skulle växa tillräckligt. Clearing-systemet ökade intresset för import, eftersom det hade eri omedelbar verkan på våra egna exportmöjligheter. Nu har situationen härvidlag förändrats. Ett frivalutasystem kunde innebära att Sovjet kräver samma kre Sedan början av 1973 fungerar en särskild avdelning för östhandeln inom Finlands Bank. (Tidigare hette den byrån för östhandeln och var underställd valutapolitiska avdelningen.) Avdelningens chef är Raili Nu o rtila, diplomingenjör. Avdelningen för östhandeln har en tredelad arbetsuppgift 1. Att upprätthålla förbindelser med de socialistiska ländernas banker i betalningsfrågor av policy-karaktär. Det gäller sådana länder med vilka Finland gjort clearing-avtal. 1 varje socialistiskt land finns vanligtvis en bank som har rätt att sköta dylika frågor.

2. Att delta i den handelspolitiska planeringen, genom att bla i handelsavtalsförhandlingarna speciellt föra fram synpunkter på betalningsfrågor.

3. Utrednings- och forskningsverksamhet. Avdelningen följer med vad som händer i de socialistiska ländernas ekonomi, och hur de ekonomiska förbindelserna mellan dessa länder och andra länder, inklusive Finland, utvecklas.

Avdelningen har dessutom en separat ADB-registrering av betalningsrörelserna mellan Finland och östländerna.

Ralll Nuortila, diplomingenJör.

Chet för avdelningen för östhandel vid Finlands Bank.

Tidigare femton år vid Industriförbundet, senast som avdelningschef för handelspolitiska avdelningen.

Deltagit i handelsavtalstörhandlingar inom östhandaln sedan 1961.

ditförmåner av oss som de får av andra västländer när det gäller leveranser från den tunga metallindustrin. För fartygsleveranser får vi nu betalningsrater redan under tillverkningsskedet — precis tvärtemot världshandelspraxis, Detta är möjligt i ett clearingsystem. En annan orsak har varit den relativt kaotiska valutamarknaden i väst. Sedan har ett importöverskott från SU — som nu när det gäller oljan — förberett jordmånen för exportmarknader i Sovjet, marknader som är så betydande att vi knappast ett tu tre kunde avsätta motsvarande kvantiteter i väst.

F: — En annan fråga är naturligtvis sedan om vi kan producera tillräckligt för att täcka underskottet.

RN: — Ja, en viss fara ligger väl också i att dessa exportmarknader drar så mycket finländska varor att vi är tvungna att importera vårt eget behov av exakt samma varor från väst. Dvs överflytta underskottet från öst- till västhandeln.

F: — Ett underskott i handeln med SU kommer likväl ofrånkomligen att uppstå. Hur anser FB att det ska finansieras?

RN: — Underskott i handelsbalansen

Forum 8/7 är alltid. ett stort problem, De kräver åtgärder i väst och åtgärder i öst. Vi vet ännu inte exakt hur stort underskottet blir, då råoljans pris för det senare halvåret slås fast först i maj. Råoljan utgör över hälften av vår import från Sovjet och priset betyder därför mycket för underskottets slutliga storlek.

För tillfället ser det emellertid ut som om underskottet för detta år inte skulle bli särskilt stort. Orsaken är delvis det fördelaktiga utgångsläget vid senaste årsskifte, samt en ”time-lag” mellan de betalningar som kommit in som förskott för fartygsleveranser och dylikt, och de krediter som beviljats oss av SU. En positiv effekt i samma riktning har naturligtvis också de extra exportansträngningar som gjorts mot den ryska marknaden. Underskottet kommer förmodligen att slå igenom kraftigare först nästa år.

F: — Hur ser ni utvecklingen på fem års sikt? Vilken är oljekrisens inverkan?

RN: — Den är betydande. Och bestående. Jag vet inte om man ens ännu riktigt har insett vilken krävande uppgift det blir för vår folkhushållning, hur mycket mera arbete och export som

Forum 8/7 krävs. Man pratar om att rätta munnen efter matsäcken, men några särskilt vittgående åtgärder syns ännu inte.

— När man talar om jämvikt i de bilaterala handelsavtalen, så gäller det betalningarna. Tullstatistiken ger visserligen en bild av hur varorna fraktas hit eller dit, men inte av valutasituationen.

F:— Hur ser handeln med de övriga socialistiska länderna ut?

RN: — Det är ett beklagligt faktum att vår östhandel länge har visat ett kraftigt underskott, med undantag av Bulgarienhandeln. Med Polen och Tjeckoslovakien har vi frivalutaavtal, så där betalar vi underskottet i västvaluta. I polska handeln har vi dock ett proportionsvis mycket stort underskott — det översteg senaste år klart våra totala intäkter av exporten till Polen! Med ökad import av stenkol kommer det förmodligen att öka.

— I sanningens namn måste man säga, att det inte alltid har varit så lätt att ‘öppna marknaderna i öst. Vår anspråkslösa export beror delvis också på att skogsindustrin inte har förmått leverera alla de cellulosa- och pappersmängder som de socialistiska länderna skulle ha varit intresserade av att köpa. På metallsidan underhandlar man som bäst o större projekt. Om de lyckas, kan situationen avsevärt förbättras.

F: — Hur upplever ni de allmänna attityderna gentemot östhandeln?

RN: — Det är, tycker jag ibland, något fel i att dela upp handeln i ”östhandel” och ”västhandel”. Det är ett begränsat tänkesätt. Varför måste de betraktas som två helt skilda frågor? Ur näringslivets synvinkel kan det finnas vissa särdrag, olika ”system”, olika handelskutymer. Men ser man i stort, kan det inte finnas någon värdeskala som gäller i vilken riktning vår export ska gå. Så länge frivalutahandel och clearinghandel används parallellt, uppstår dock en viss värdering. Också i Sovjetunionen anses frivalutahandeln vara förmer. Den planeras skilt från clearinghandeln och det är svårt att flytta över varor från den ena gruppen till den andra. Då Sovjetunionen önskat övergå till frivalutahandel med Finland, har det från deras sida ansetts att den erbjuder smidigare möjligheter att utveckla den finländska handeln. Nu har handeln med oss en isolerad ställning. Förr eller senare kommer väl den här situationen att förändras, också om tidpunkten för en ändring just nu ser ut att ligga långt i framtiden 25