Världshandeln växer trots starka prisstegringar

Taggar: Teman: handel

Utblick

UNDER 1970 BLEV DEN REALA TILLVÄXTEN i de västliga industriländernas sammanlagda produktion endast drygt hälften så stor som året förut. I år är en betydande acceleration att förutse i den ekonomiska aktiviteten i dessa länder tagna som grupp, men tillväxten kommer ändå att vara lägre än genomsnittet för 1958—1968. De flesta länder upplever en period av ytterst stark prisökning, och inflationen kommmer inte heller detta år att mattas i avgörande grad. Världshandelns värde har under tre år nästan fördubblats, och dess expansion väntas fortgå.

Av tabell 1 framgår, att dynamiken i världsekonomin under de senaste åren har berott på utvecklingen i Nordamerika, där stora svängningar förekommit i produktionens tillväxttakt. I Japan och Västeuropa har däremot bruttonationalproduktens ökning varit ganska jämn inom ramen för tillgängliga produktionsresurser. Under 1970 ökade totalproduktionen inte alls i Nordamerika, medan ökningen i Japan och Västeuropa trots en viss decelerering motsvarande det långsiktiga genomsnittet. Under 1971 är en betydande utjämning i de olika regionernas aktivitet att motse.

Pris- och kostnadsstegringen har i så gott som alla industriländer berett bekymmer för den ekonomiska politiken, Såsom av tabell 3 synes, steg den allmänna prisnivån i OECDländerna i genomsnitt 5’/2 procent mellan 1969 och 1970, det vill säga dubbelt så mycket som produktionens volym. De flesta medlemsländer hade stegringar på 5 procent eller mera. Det är sannolikt, att pris- och kostnadsstegringen i år blir ba . fa någon procentenhet mindre. Problemet är, att vid vale mellan inflationsbekämpning och ekonomisk växt väljer demokratiskt tillsatta regeringar efter korta perioder av deflatio ” växten. I synnerhet mindre länder har på senare tid försök lösa dilemmat genom direkta ingrepp i prisbildningen av samma slag som har kommit till användning i Finland. Lönerna har man dock sällan vägat sig på.

A+

I FÖRENTA STATERNA (se tabell 2) ledde den allt stramare ekonomiska politik, som i inflationsbekämpande syfte inleddes under andra halvåret 1963, till en långsammare ökning i efterfrågan och produktion. Efter en ytterligare skärpning av de restriktiva åtgärderna avstannade produktionstillväxten helt sista kvartalet 1969 och förbyttes i en nedgång under första hälften 1970. För att hindra en ytterligare fördjupning av recessionen lättade myndigheterna gradvis både penning- och finanspolitiken. Trots detta steg arbetslösheten stadigt och uppgick i november till 5,6 procent av arbetskraften. Om inte den långvariga strejken hos General Motors hade haft en återhållande verkan, hade ett uppsving sannolikt satt in-redan under hösten. Nu är i stället en kraftig accelerering av den blygsarorna början till en expansion som hittills kunnat iakttas (diagrammet) att motse genast från början av 1971.

I EEC-LÄNDERNA som grupp betraktat har bruttonationalprodukten de senaste åren stigit snabbare än i det övriga Västeuropa, och denna trend väntas fortgå. De utmärkande dragen i den ekonomiska utvecklingen i EEC har varit tilltagande hrist på arbetskraft och kapacitet i flera industrier och en synnerligen kraftig löneökning särskilt i Tyska förbunds 2 1. Procentuell förändring I den reala bruttonationalprodukten i olika OECD-regloner 1958—197 (1970 uppskattad och 1971 prognostiserad)

I genomsnitt 1958—68 1969 1970 1571 Nordamerika 4,7 3,0 [0] 4 Japan 1" 12,3 “ve 10172 OECD—Europa 4,9 61 5 4172 Hela OECD 5,3 4,9 22/4 474

Källa: OECD, Economic Outlook, December 1970.

2. Procentuell förändring I den reala bruttonationalprodukten I enskilda OECD-länder 1958—197 (1970 uppskattad och 1971 prognostiserad)

I genomsnitt 1958—568 1269 1970 1971

Förenta staterna 4,7 2,8 —“Yå 4 Kanada 4,8 5,0 23/4 4 Japan “1 12,3 1 10772 EEC 52 7A 5Y2 5

Belgien 4,3 6,2 5. 4

Frankrike 5,4 7,9 53/4 534

Hallen 57 4,8 61/2 62/4

Nederländerna 5,3 5,3 5/2 54

Tyska förbundsrepubliken 5,0 8,0 412 3 Danmark 4,9 7A 4 3/2 Finland 5,0 B.D 6/2 5 Irland 41 4,3 3 432 Norge 4,8 3,9 44 52 Schweiz 48 5,8 4/2 34 Spanien 6,0 74 6!/2 6 Storbritannien 3,2 1,9 1244 3 Sverige 4,5 5,8 5 3 Österrike 4,4 6,4 6 4

Källa: OECD, Economic Outlook, December 1970.

3. Procentuell förändring I bruttonationalproduktens prIsindex I de största OECD-länderna och hela OECD 1958—197 (1970 uppskattad 1 genomsnit 1958—68 1969 1970 Förenta staterna 21 4,7 5/4 Kanada 2,5 4,7 4 Japan 4,5 4,5 534 Frankrike 4,0 6,9 52 Italien 3,5 4,1 6! Tyska förbundsrepubliken 2,8 3,5 7 Storbritannien 31 51 6 Hela OECD 2,8 4,7 51/2

Källa: OECD, Economic Outlook, December 1970,

Forum 1/71

Utblick

Business Week inde 18 1957-89-10 17 160

An US | VA AA KA 1 ÅA 1 AS , JJ ol JJ DI FMAMJJASONE 1968 1969 197 republiken och Italien. I den västtyska industrin var arbetarnas och tjänstemännens lön per timme 17 procent högre under tredje kvartalet 1970 än ett år tidigare, och nyligen ingångna avtal i metallindustrin förebådar ytterligare förhöjningar på 12—13 procent. I Italien har lönenivån under 1970 stigit omkring 20 procent.

Uppgången i kostnaderna och revalveringen av valutan har tvingat den västtyska industrin att höja sina exportpriser uttryckta i dollar. Detta har utan tvivel bidragit till att världsmarknadspriserna på industrivaror har stigit snabbare än tidigare. Tyska förbundsrepublikens bruttonationalprodukt förutspås stiga endast 3 procent i år, men de flesta oberoende observatörer anser denna officiella uppskattning vara “/2—1 procentenhet för låg.

Den västtyska revalveringen och devalveringen av francen i augusti 1969 i förening med stabiliserande åtgärder stimulerade den franska exporten. Frankrikes ekonomi är mindre överhettad än den västtyska, och en förmånlig demografisk utveckling väntas öka utbudet av arbetskraft. Det anses möjligt att uppnå samma produktionsökning i år som i fjol. Italien äger fortfarande trots höga löneökningar och oro på arbetsmarknaden en betydande internationell konkurrenskraft. Ifall de omfattande strejkerna i fjol inte upprepas, torde utbudssidan medge en något större tillväxt i bruttonationalprodukten än i fjol. I Belgien och Nederländerna antas personaloch kapacitetsbrist medföra att tillväxttakten blir något lägre. STORBRITANNIEN har under en lång tid haft problem med den ekonomiska tillväxten. Till och med en måttlig ökning av efterfrågan leder på grund av otillräckliga investeringar till överskridning av kapacitetstaket och ökad import.

Av omsorg om betalningsbalansen har efterfrågan måst hållas tillbaka. Under första hälften av 1970 ökade till följd av den restriktiva politiken produktionen inte alls. Nu har ett uppsving kommit i gång, men det har inte varit starkt nog att sänka arbetslösheten under 600 000 personer (jämfört med 150 000 i Tyska förbundsrepubliken).

Trots en sannolik acceleration i produktionsökningen mellan 1970 och 1971 förblir Storbritanniens tillväxttakt betydligt lägre än de flesta andra industriländers. Prisökningen i år väntas av flera betraktare bli ännu kraftigare än i fjol, men trots detta har den konservativa regeringen deklarerat, att den inte ämnar företa direkta ingripanden i pris- och lönebildningen. I DE NORDISKA LÄNDERNA har produktionsutvecklingen varit tillfredsställande under 1970. De universella bekymren med den starka stigningen i priser och kostnader har i de nor Forum 1/7 : Världshandeln växer trots starka prisstegringa diska länderna — i motsats till de stora industriländerna — komplicerats av en ofördelaktig trend i bytesbalansen. Daänmark, Island, Norge och Sverige har alla under senare halvåret 1970 infört prisstopp, som gäller ett stycke in på innevarande år. Norge har också infört förbud på löneökningar som överskrider normlönerna.

I Sverige har den ekonomiska balansen förbättrats betydligt under de sista månaderna av 1970. Härtill har en oväntat hög utbudselasticitet i industrin bidragit, Produktionsökningen från tredje kvartalet 1969 till tredje kvartalet 1970 var 7 procent. Delvis tack vare detta har också exporten ökat omkring 20 procent från 1969 till 1970 (Finland uppskattningsvis 16 procent), vilket har bidragit till en förbättring i handelsbalansen. Under innevarande år kommer dock totalproduktionen att växa långsammare än i fjol, och detsamma kommer att vara fallet i Danmark, I Norge förutses däremot en snabbare växt tack varé en god export- och investeringskonjuktur.

I Finland förväntas den ekonomiska utvecklingen under 1970 bli ganska likadan som i de europeiska industriländerna i allmänhet. Produktionen antas växa inom ramen för kapacitetstillväxten, möjligen med en ytterligare stegrad utnyttjandegrad av de produktiva resurserna. När detta skrivs är likväl många faktorer av stor betydelse för produktionen och i synnerhet för prisnivån oklara. Arbetsgivarorganisationerna och de flesta fackförbund har godtagit UKK-avtalsutkastet, men i metallindustrin har varslats om strejk. Om UKK-avtalet går i stöpet får detta givetvis beklagliga följder för den hittills så fram- gångsrika stabiliseringen, och en omfattande strejk inverkar ju direkt på produktionens omfång. Det är därför skäl att uppskjuta analysen av det finländska konjunkturläget inför 1971, tills läget har klarnat.

VÄRLDSHANDELN har under de tre åren 1968—1970 ökat i värde med inemot hälften, en expansion av aldrig tidigare skådad omfattning (tabell 4.) För 1970 prognostiserades för ett år sedan en siffra på 8 procent, men tillväxten synes bli 14 procent. I år torde kvardröjande effekter av den amerikanska recessionen och överflyttningen av expansionens tyngdpunkt till Nordamerika med dess låga utrikeshandelsintensitet leda till en något lägre volymökning i handeln än i fjol. Sjunkande råvarupriser och en långsammare växt i industrivarupriserria förutses göra också priskomponentens ökning långsammare.

4. Procentuell förändring I världshandeins värde 1967—1971 (1970 uppskattad och 1971 prognostiserad; exkl. östblocket)

Export Import 1987 51 4,8 1983 11.7 11,5 1989 14,1 13,1 1970 14 14 1971 10 10.

Källa: Internationella Valutafonden, International Financial Statistics, November 1970, och uppskattningar av ollka privata ekonomiska institut.

23