Vart går Metra?
av Janne Salonen Forum 1993-08, sida 06-07, 27.05.1993
Janne Salone etra är ett konglomerat vars kärnområden numera består av dels dieselmaskimntillverkning, både för fartyg och i allt högre grad för kraftproduktion, och dels av Sanitec (badrumsinredning, sanitetsporslin, vakuumtoaletter) och Security (lås, säkerhetssystem) vilka båda kan betecknas som nyckelkomponenter i fastigheter. Det är intressant att notera att finländska företag är så starka på detta område: även Kone (hissar) och Oras (kranar) arbetar på samma marknad.
Konglomeratidén utdöms nuförtiden av många, men faktum är att konceptet inte nödvändigtvis är dåligt, och konglomerat har även börjat göra en comeback på senare år. Allt beror på aktieägarnas preferenser: institutionella, långsiktiga placerare, vilka ofta är centrala i Finland (stiftelser, försäkringsbolag, pensionsförsäkringsinstitut m.m.) är mest intresserade av en jämn dividendutveckling och av en stadigt positiv kursutveckling, framom en aktiv omplaceringspolitik som har sina egna osäkerhetsmoment. För sådana placerare är konglomerat där resultatutvecklingen är jämnare, och där storleken ger en likvid aktie, att föredra.
Gårdagens diffusa konglomerat av ITT:s typ är dock ute: däremot har de nutida konglomeraten en liten välfokuserad portfölj av affärsområden med goda produkter och utsikter. Bland denna typs konglomerat är kanske General Electric i USA modellen. Moderbolaget får i dem närmast en karaktär av investmentbolag. Metra håller på att bli ett konglomerat av denna moderna typ.
Marknadsledare
Såsom koncernchef Georg Ehrnrooth konstaterar nedan är Metra ledande inom sina kärnaffärsområden, både vad marknadspositionen och produkterna beträffar, och kännetecknande är att samtliga kärnaffärsområden börjar bli mera service- än produktinriktade. Den stora frågan är huruvida de kvardröjande problemen från gamla affärsområden drar ner hela rörelsen så att de beskattar kärnaffärsområdenas utvecklingsmöjligheter. Detta verkar osannolikt — men risken finns att byggmaterialengagemangen kan bli en svår börda för koncernen, ifall byggmarknaden kollapsar ytterligare (den börjar redan vara i koma).
Metra önskar i mån av möjlighet överlåta byggmaterialindustrin åt Partek, men Parteks förmåga att överta allt kan nog ifrågasättas ifall en fortsatt kollaps i byggbranschen leder till nya behov av nedläggningar och förlustnedskrivningar. I så fall börjar även Partek vara illa däran. För Metras del kan det även bli nödvändigt att skriva ner Polar-innehavets värde ytterligare (i 1991/92 års bokslut värderat till cirka 200 miljoner).
Lyckosamt nog blev Metra av med sin Ovako-post (Ovako har blivit en svår huvudvärk för SKF-koncernen), men blev med Imatra stålfabrik som dock ej gör storförluster även om den ej är vinstgivande. Något gåtfullt är varför Metra fortfa Vart går Metra?
Metra uppstod genom en fusion av Wärtsilä (utom varvs industrin) och Lohja, mest en byggmaterialkoncern men även lux numera sålt till Nokia).
Nu består Metras core business-områden enbart av forna
Waärtsilä-affärsområden, och kan därmed sägas utgöra e med intressen i elektronik (Fi fortsättning på Wärtsilä. Metra kunde naturligtvis återta de anrika namnet — eller uppfattas det som otursamt?
KONCERNENS RESULTATRÄKNING (FAS)
RESULTAT (IAS)
Mmk 1992/93 1991/92 Omsättning 10.483 9.832 Driftsbidrag 982 850 Avskrivningar -517 -558 Rörelsevinst 472 322 Nettofinonsieringskostnoader -429 -524 Resultat efter finansnetto 43 -203 Övriga intäkter och kostnader -208 -102 Resultat före bokslutsdispositloner och skatt -165 -305 DIVISIONERNA
Rörelsevinst
Mmk 1992/93 — 1991/92 Wärtsilä Diesel 285 177 Sanitec 274 249 Abloy Security 50 28 Kärndivisionerna sammanlagt 609 474 Övrig industriell verksamhet -114 -126 Övrig verksamhet? -69 —4å Sammanlagt 426 302 Koncernens netiofinansieringskostnader -424 -530 Koncernens resultat efter finansnetto 2 -228
ROI, 6 1992/93 1991/9 rande dras med svårt förlustbringande Lohja Caravans: den borde överlåtas till personalen t.o.m. utan vederlag, eller avvecklas ifall personalen inte vill ha den.
För år 1992 blev olika förlustnedskrivningar sammanlagt 208 miljoner mark, det är sannolikt att behovet av nedskrivningar för 1993 förblir stort, kanske rentav större än för fjolåret. Då finns också risken att resultatet inte förbättras nämnvärt jämfört med fjolåret, trots att kärnaffärsområdenas resultat förbättras.
Diesel på frammarsch
Nedan skisserar koncernchef Ehrnrooth kärnaffärsområdenas framtidsutsikter — och så mycket behöver kanske inte tilläggas. Det tål dock att framhävas den fundamentala förändringen på kraftverksmarknaden, där dieselkraftverk håller på att ta marknadsandelar av gasturbiner, inte minst eftersom dieselmotorer är flexiblare beträffande bränsle. Det kan hända att marknadsandelarna till slut blir omkastade från de nuvarande (gasturbiner 40 24, dieslar 10 4), i synnerhet ifall oljepriserna börjar stiga. Då får det en stor betydelse att dieselkraftverk kan drivas med tjockolja som är betydligt prisokänsligare än brännoljan, och närmast konkurrerar med stenkolet.
En annan central poäng är att medelvarvsmotorer inom den marina sektorn håller på att ta marknadsandelar av lågvarvsmotorer, vilka hittills har dominerat stort inom fartygssektorn. Särskilt intressant är att medelvarvsmotorer är bättre ämpade för dieselelektriska lösningar vilka håller på att bli allt mera populära. Metra har alla möjligheter att dra nytta av dessa trender, även om den hårdnande konkurrensen inte heller kommer att saknas.
Byggbiten besvärlig
Sanitecs utsikter för de närmaste åren kan vara mindre lysande, beroende på hur svårt den djupnande recessionen biter på den kontinentala byggmarknaden. Inom Sanitec har nog Evac (vakuumtoalettsystemen) de intressantaste framtidsutsikterna, och kan vara embryot till ett nytt affärsområde, miljöteknologi.
Aven Security har i det närmaste obegränsad potential beträffande säkerhetssystem (beslag och sådant är mindre spännande), eftersom det finns en allt större efterfrågan på goda säkerhetssystem i världen. En fråga är ifall den ledande bevakningskoncernen STV skulle passa bättre inom Metra än med Industriförsäkring (snart dotterbolag till Sampo) som huvudaktieägare.
Georg Ehrnrooth representerar en annan gren av sin släkt än den som innehar en kontrollpost i Metra, via Fiskars men även direkt. Denna släktgren har den egenskap Napoleon mest uppskattade kos sina generaler, nämligen flax. (Hoppas den håller även för EffJohns del). Deras Metra-innehav var ursprungligen ett innehav i Lohja, och ifall fusionen med Wärtsilä till Metra hade uteblivit så skulle de nu sitta med en stor post i en byggmaterialkoncern mitt i byggkrisens Finland, I stället har man nu en kontrollpost i Metra och dess mera framgångsrika affärsområden
Koncernchef Ehmmroot från gamla Wärtsilä. Wärtsilä-Lohja-fusionen var nog en av Ehrnrooths bästa affärer någonsin.
Konstellationen Fiskars-Metra är något konstig genom att Fiskars inte har något att ge som Metra skulle ha någon nytta av, och det är också något konstigt att Metrainnehavet är en så stor bit av Fiskars rörelse. Kanske Fiskars småningom blir ett mera renodlat investmentbolag å la Wallenbergs Investor (även en delägare i Fiskars)?
Stormigt med strukturomvandlingen
J.S.: — De genomgripande strukturomvandlingarna under de senaste åren har kanske varit mycket krävande för företagsledningen?
Ehrnrooth: — Den ursprungliga målsättningen var att skapa core business-områden vilka inom sina respektive affärsområden är ledande, både beträffande produktsortiment och marknader. Alla omstruktuTeringar har gjorts med sikte på detta mål, och man kan säga att vi har uppnått målsättningarna ganska bra: beträffande dieselverksamheten, som är en global business, är vi marknadsledande inom de segment vi arbetar i. Sanitec är en kontinental business, och där är vi marknadsledande inom affärsområdet sanitetsporslin. Security är mera splittrat i både mera lokala marknader och i globala businessområden: vi har en stark position på våra områden. Ett strategiskt svårt beslut var att lämna byggmaterial som ett core businessområde, men det fria fallet i byggproduktionen i hemlandet, som fortfarande pågår, i kombination med de växande utmaningarna inom Östersjöområdet gjorde att vi bestämde oss för att samarbeta med Partek och småningom gå ur. Strategiskt har målen varit klara, men genomförandet har varit ganska tungt och besvärligt. J.S.: — Dieselområdet börjar väl stå för närmare hälften av koncernomsättningen? Ehrnrooth:— Då Wärtsilä och Lohja fusionerades var dieselgruppens omsättning under 2 miljarder mark, senaste år var den drygt 5 miljarder och för i år räknar vi med
Kraftverksmarknaden — hela marknaden — 60 000 MW per å mv 25000 4208
Gas- Ång- Vutten- Diesel- Atomturbiner turbiner kraft — kraft — kraf ca 7 miljarder. Dieselgruppen ensam är ett storföretag i Finland. Denna tillväxt har till största delen varit organisk, även om vissa akvisitioner gjorts, t.ex. franska SACM Diesel.
— Tillväxten inom försäljningen av dieselmotorer för kraftproduktion ute i världen har både inre och yttre orsaker: dels har vi utvecklat våra medelvarvsdieslar så att de kan använda bränslen från tjockolja till naturgas och även biogas. Vi har också kommit med större motortyper och utvecklat kraftverkskoncept vilka tar tillvara värme: våra produkter passar in i den starkt ökande efterfrågan framförallt i Sydostasien men även i andra regioner där man har behov av att snabbt bygga ut kraftproduktionen. Där har vi kunnat växa och framgångsrikt börjar konkurrera med gasturbiner, som vi har kunnat ta marknadandelar av. Dieselkraftverk står idag för ca 10 20 av den globala kraftverksmarknaden, och inom detta område är vi ledande.
— Såvitt vi kan bedöma finns det en betydande tillväxtpotential både i Sydostasien och Latinamerika, men även i industrialiserade länder. Vi håller t.ex. på att leverera ett gasdrivet dieselkraftverk till centrum av London.
— Inom marinsektorn har medelvarvsmotorer även i stora fartyg börjat konkurrera med lågvarvsmotorer. Deras totalekonomi är bättre: de väger mindre och tar mindre utrymme, och både investeringens och driftens totalekonomi är bättre. Vi tror att medelvarvsmotorer kommer att fortsätta att ta marknadsandelar av lågvarvsmotorer. Också i dieselektrisk drift som starkt börjar komma i vissa fartygstyper är medelvarsmotorer bättre lämpade. J.S.: — Metra har fortfarande stora engagemang i byggmaterialindustrin: det måste väl vara bekymmersamt i ett läge då byggmarknaden fortsätter att kollapsa? Ehrnrooth: — Vi har sålt mineral- och elementverksamheterna, och blev med hälften i den cementverksamhet som sammanslogs med Parteks, samt i Lohjas gamla byggmaterialprodukter, i huvudsak bulk fortsättning på sid 2 7