Varthän, telefontekniken ?
av Kurt Nordman Forum 1971-06, sida 11-13, 31.03.1971
Taggar: Teman: telefonteknik
Varthän, telefontekniken?
Av dipl.ing. Kurt Nordman
Ett modernt telefonsystem — bestående av abonnentapparatur, transmissionsnät och centraler — utgör en komplicerad i helhet. Den del som abonnenten ser, dvs själva telefonapparaten, är en av de enklare komponenterna i systemet. Dett återspeglas även i kostnadsfördelningen: telefonens pris är mindre än 5 procent av den totala anslutningskostnaden per abonnent. Tekniskt och ekonomiskt ligger således systemet tyngdpunkt i nät och centraler.
Bild 1 på sid. 12 visar schematiskt, hur en telefonförbindelse uppbyggs från abonnent till abonnent genom ett automatiskt system. Telefonapparaten är via lokalnät ansluten till en central, som i allmänhet befinner sig på högst någon kilometers avstånd från abonnentens lokaliteter. Då herr A lyfter luren signaleras denna aktion till centralen, som automatiskt ställer vissa kopplingsorgan till hans disposition. Centralen är därmed beredd att ta emot nummerinformation i form av elektriska impulser från telefoneris fingerskiva. Siffrorna styr successivt förbindelsen framåt, i lokalcentralen genom sk väljare, ut på en förbindelseledning till överordnad central, från denna till följande central osv. Efter ett visst antal siffror (tre i exemplet) har förbindelsen byggts upp fram till den central, till vilken herr B är ansluten. De återstående siffrorna identifierar B:s ledning i centralen, förbindelsen kopplas upp till denna och ringsignal utsändes av centralen mot telefonen. Därefter återstår endast för B att lyfta luten, varefter den akustiska energi, som ingår i hans framrutna »hallå» överföres till A:s ända av förbindelsen i form av elektriska signaler. Herr A:s telefon omvandlar signalerna åter till akustisk form, och herrarna kan nu inleda sin konversation. Efter avslutat samtal och ömsesidig lurpåläggning utlöses förbindelsen, och väljarna och ledningarna står åter till förfogande för A och B eller för andra abonnenter.
Detta är alltså, ytterst förenklat framställt, det sätt på vilket ett automatiskt telefonsystem funktionerar. Systemets primära uppgift är att snabbt och tillförlitligt — detta är två viktiga kvalifikationer — producera en förbindelse mellan två godtyckligt valda punkter samt överföra information mellan dessa punkter.
På vilket sätt kommer nu telefonteknikens utveckling att inverka på realiseringen av denna uppgift, och på systemets uppgifter överhuvudtaget?
Forum 6/71
Efter den första automatiseringen kommer den andra
Låt oss först betrakta de tekniska aspekterna ur abonnentens egen synvinkel. Snabbhet nämndes ovan som ett grundkrav, och detta har framtvingat en långtgående automatisering av telefonsystemet. Automatiseringsarbetet framskrider i detta nu på samtliga nivåer; lokala, nationella och internationella förbindelser anpassas till moderna krav. Vad Finland beträffar är redan 91,2 procent av telefonerna anslutna till automatcentraler, och drygt 80 procent kan utnyttja det automatiserade fjärrnätet. Den första automatiska centralen för internationell trafik hoppas man kunna ta i bruk år 1973. Automatiseringen av telefontrafiken kommer dock inte att sätta punkt för telefonteknikens utveckling. Slagordet »den andra automatiseringen» börjar bli ett begrepp också i Finland. I sin Vänd booki för ho ellru - cente oy yhtyneet ravi
Centrat I
Central ja no Än .j vidaste betydelse kan den andra automatiseringen sägas gå ut ; dels på en ökad anpassning till individuella abonnenters öns–kemål, dels på utnyttjande av teknikens senaste framsteg för sekonomisk optimering av telefonsystemets uppbyggnad och administration. Individuella abonnentkrav förekommer alltid, och man måste medge, att de i övriga avseenden förkättrade telefonistfröknarna hade större möjligheter än dagens automatcentraler att beakta abonnenternas speciella önskemål. Strävandena att återinföra en del av den individuella servicen i telefonsystemet berör närmast centralutrustningen, som måste förses med lämpliga minnesenheter för registrering av abonnentkategorier, speciell nummerinformation osv. Detta innebär i princip, att en utökad databehandling är nödvändig i centralen; och för detta ändamål bör någon form av datamaskiner insättas. I de nyaste systemen behandlar centralens datamaskiner ej endast abonnentinformation; det har visat sig fördelaktigt att ställa även centralens normalfunktioner — uppkoppling till förbindelseledningar och abonnenter, signalering mellan centraler, debitering av samtal o s v — direkt under data maskinens kontroll. Detta innebär i själva verket en långtgående processtyrning. Den begränsade »intelligens», som tidigare varit fördelad över ett stort antal individuella organ i centralen, kan nu koncentreras till datamaskinerna och samtidigt i hög grad utökas, Detta underlättar även centralernas admi nistration och underhåll; datamaskinerna kan tex förses me diverse rutintest- och felsökningsprogram, vilka via skrivma skin eller remsstans direkt ger anvisningar om felkällor til underhållspersonalen.
Ett antal datastyrda enheter har redan beställts till Finland.
Det är tills vidare främst fråga om transitcentraler dvs väl jarsteg för uppdelning av telefontrafiken på olika riktningar.
1 +, Rd
Central 2
RIikltning ” 6 ”
Central 3
Riktning “654”
Hå Egentliga" abonnentenheter kan väntas i större skala efter år 1975. Det kan ha sitt intresse att nämna några av de serviceformer, som då -kan erbjudas abonnenterna e AUTOMATISK STYRNING (enligt order given av abonnenten) av inkommande samtal till det nummer, under vilket abonnenten för tillfället kan nå + KORTNUMMERVAL; abonnenten kan ange en lista på de telefonnummer han oftast anropar och i fortsättningen nå fram till dessa genom att slå endast 1—2 siffro e KNAPPVAL (denna facilitet är icke bunden till datastyrning, men väl till modern centralteknik i övrigt e KÖKOPPLING i upptaget fall (en variant av detta är »påknackning», vilket innebär att abonnenten genom en varningssignal görs uppmärksam på väntande anrop e SPÄRR av vissa trafikfall, t ex anrop till interationell nivå
Det kan nämnas, att en något så när fullständig lista på abonnentfunktioner omfattar flera hundra faciliteter.
Också själva telefonen förbättras
Vad själva abonnentutrustningen beträffar kommer knappvalet att förändra telefonapparatens fasad. Bild 1 visar en apparat med 12 knappar, av vilka två kommer att användas för signalering av speciell information till centralen. Också i övrigt kommer telefonens egenskaper att förändras och förbättras. Den gamla hederliga kolkornsmikrofonen med sina inbyggda
Forum 86/71
Rikltnir, M rassel- och väsljud kommer att få stryka på foten, och i dess ställe kommer mera fulländade mikrofonkapslar med tillhörande förstärkare att insättas. De tekniska förutsättningarna för denna förbättring är redan förhanden, men de ekonomiska faktorerna är i viss mån oklara p ga att tillverkningen av de nya komponenterna ej ännu nått tillräckligt omfång.
Telefoni på annat sätt
Nya former av informationsöverföring via telefonnätet är nu också aktuella. I Finland finns redan ca 300 sk modemer i bruk för transmission av digitala data. Enligt prognoserna kommer antalet att stiga till ca 5000 år 1975, främst som en följd av de stora dataprojekt, som nu planeras för bla bankbranschens del. Man talar idag även om »Volksdatenibertragung»: med hjälp av en knappsatstelefon, eventuellt kombinerad med personkortavläsare, kan man tänka sig, att banktransaktioner, beställningsrutiner o dyl avvecklas per telefon. Vidare kommer TV-telefonen bokstavligt talat in i bilden, dock knappast i större omfattning inom detta årtionde, Bildöverföringen förutsätter nämligen ej endast speciella telefonapparater utan även kabelnät och centralutrustning med exceptionella transmissionsegenskaper, och kostnaderna är än så länge prohibitiva.
Samtal I sifferkod
Datatekniken har i viss mån också påverkat den tekniska utformningen av telefonsystemets grundstomme, förbindelsenätet. Den konventionella lösningen är att använda ett »fysikaliskt» trådpar per förbindelse. Med hjälp av sk bärfrekvensteknik har det dock redan länge varit möjligt att överföra många samtal samtidigt på samma trådpar, och denna möjlig: het har utnyttjats i synnerhet för långa förbindelser. De nyaste applikationen på detta område är något som kallas pulskodmodulering, PCM. Informationen överförs ej mera i analog form — dvs i en form, som direkt motsvarar den akustiska primärinformationen — utan i numerisk form. Man tar i princip med mycket korta tidsintervaller »prov» på den information, som matas in på förbindelsen, tilldelar varje prov ett numeriskt värde enligt vissa regler och överför denna numeriska information över förbindelsen. En motsvarande transformation från numerisk till analog form äger naturligtvis rum, innan informationen går ut till abonnenten. Fördelarna med detta system är främst av ekonomisk art, men även vad överföringskvaliteten beträffar innebär PCM-tekniken en förbättring.
I och med att vi har samtalsinformationen tillgänglig i numerisk form kan vi — när tekniken väl blivit utvecklad — införa en hel del tekniska finesser. Vi kan tex lagra informationen för korta intervaller, vi kan frångå de nuvarande utrymmeskrävande centraltyperna, eftersom ett flöde av numerisk information kan kontrolleras på annat sätt än genom en direkt uppdelning på olika kopplingsorgan osv. Men detta blir en uppgift för 1980-talet; tekniken är som sagt ännu ej färdig.
»Förena blott!»
Det har inte förflutit lång tid från det skede i telefonins utveckling, då man med en känd amerikansk experts ord kunde sammanfatta telefonteknikens uppgift i det lakoniska uttrycket: » Just connect!» I dagens samhälle med dess mångskiftande kommunikationsbehov är en sådan förenklad målsättning ej mera möjlig. Målet bör vara att åstadkomma en allt mera mångsidig, flexibel och tillförlitlig abonnentservice, och telefonteknikens framsteg skapar förutsättningarna för denna utveckling. o
Igen en ny fraktlinje!
Från tidigare har vi broschyrer om flygfrakten till Amerika och England.
Nu har broschyren om den nya flygfraktlinjen till Tyskland utkommit. Och här är den nya fraktlinjens tidtabell 3,5.
AYsos DC-6B-ST | LH/AYO4 4,6.
20.0 23.20
Helsingfors
Frankfur 12.2 07.00
SB FINNFAIR CERBD
Flygfrakt i snabbtakt
Ring till Er IATA-speditör eller direkt till oss (90) 440 551 / fraktuppilysning
Forum 6/7 13
