Växande kapitalsamarbete mellan öst och väst

av P-E Paul Forum 1975-14, sida 31-32, 17.09.1975

Taggar: Teman: samarbete

FORUM 14 - 7 31

Växande kapitalsamarbet mellan öst och väst

Ett påtagligt tecken på det allt mera ökade ekonomiska samarbetet mellan öst och väst är den snabbt växande kapitalström som går från de kapitalistiska länderna i väst till de socialistiska länderna i öst. SEV-ländernas behov av investeringskapital för att utveckla de väldiga naturresurserna i dessa länder är mycket stort. Investeringsvolymen ökade 1974 jämfört med 1973 i Sovjetunionen med 7,0 procent, i Tjeckoslovakien med nästan 9 procent i Ungern med drygt 8 procent, i Rumänien med över 17 procent och i Polen med inte mindre än 25 procent för att nämn några exempel.

Den växande utrikeshandeln kräver också större finansieringsresurser. Sålunda ökade Sovjetunionens utrikeshandel 1974 jämfört med 1973 volymmässigt med drygt 26 procent, Rumäniens med över 38 procent och Polens med 31,5 procent. Största delen av handelsutbytet sker mellan SEV-länderna själva, men tillväxttakten är numera snabbast för handelsutbytet med de västliga industriländerna. Medan SEV-ländernas handelsutbyte för tio år sedan till 75 procent skedde inom SEV-blocket utgör motsvarande procentsats nu 60 procent.

Två Internatlonella SEV-banker

SEV-länderna har två gemensamma banker, Internationella banken för ekonomiskt samarbete, vanligen kallad SEVbanken, och Internationella investeringsbanken, båda med säte i Moskva. I båda bankernas bestämmande organ har varje medlemsland lika rösträtt.

SEV-banken inledde sitt arbete den 1 januari 1964 med ett grundkapital om 300 miljoner transferabla rubel, alltså rubel som kan transfeteras till de övriga medlemsländernas konton. Sovjetunionen har svarat för 40 procent av grundkapitalet. Veterligen har kapitalet inte undergått några förändringar sedan 1964, SEV-banken arbetar som ett stort clearinginstitut för avräkningarna mellan medlemsländerna. Banken gör också affärer på den internationella marknaden bl a på eurodollarmarknaden både som säljare och köpare. Banken ökade sin betalningsomsättning 1974 jämför med 1973 med 11 procent till nästan 53 miljarder transferabla rubel. Ökningstakten, 11 procent, ger en viss bild av handelsutbytets ökning 1974 mellan SEV-länderna, då de flesta avräkningarna givetvis gäller utrikeshandeln. Investeringsbanken inledde sin verksamhet den 1 januari 1971 med ett kapital på något över 1 miljard rubel. Bankens viktigaste uppgift är att ge krediter för utvecklingsprojekt som är gemensamma för två eller flera medlemsländer. Det gäller framför allt industriprojekt, konstgödselfabriker, metallverk, maskinbyggnadsanläggningar etc, Banken har ökat sin utlåningskapacitet genom att emittera några obligationslån på den internationella kapitalmarknaden. Här förekommer alltså ett reellt kapitalsamarbete mellan öst och väst. Fram till slutet av 1974 hade banken finansierat 38 gemensamma industriprojekt inom SEVländerna.

Totala upplåningen I väst 14 mrd dollar

Kapitalströmmen från väst till öst flyter längs många olika kanaler: direkta investeringskrediter, varukrediter, eurodollarlån. Dr Érich Hoorn, expert på östfrågor i Zeitschrift för das gesamte Kreditwesen, Frankfurt am Main, omtalar att SEV-ländernas totala upplåning i väst kan uppskattas till 14 miljarder dollar våren 1975.

Orsaken till att västländerna nu allt hårdare konkurrerar om att ge krediter till SEV-länderna är den avmattning so kännetecknar ekonomin i väst. Krediterna är förenade med ökad export österut och verkar därför sysselsättningsfrämjande på de västliga ländernas ekonomi.

Upplåningstakten accelerar och de västliga länderna konkurrerar allt tydligare med varandra i långivningen till SEVländerna och underbjuder varandra beträffande räntevillkor, I allmänhet är räntan 7—8 procent, medan långivarna själva får betala betydligt högre ränta. Som exempel på denna politik kan nämnas att premiärminister Harold Wilson beviljade Sovjetunionen en kredit om 950 miljoner pund till en räntesats om 7 procent vid sitt senaste besö i Moskva. Samtidigt måste England.

fortlöpande stötta sitt vacklande näringsliv med mycket dyra eurodollarkrediter.

Ett franskt företag har beviljat Aeroflo kredit om 6 miljoner dollar för inköp av radioutrustning, medan Frankrike samtidigt lånar upp 29 miljoner dollar till en räntesats om 10 1/2 procent för utbyggnad av sitt eget radio- och TV nät. Bank of America har föreslagit

Sovjetunionen en kredit om 500 miljoner dollar till 8—9 procents ränta. Japan beviljade Sovjetunionen i februari i år en kredit om 200 miljoner dollar för exploatering av olje- och jordgasfyndigheterna på Sachalin. Den västliga kreditkonkurrensen på Sovjetmarknaden nådde sin kulmen i maj i år när ett europeiskt bankkonsortium beviljade Sovjetunionen ett lån om 250 miljoner dollar på 5 1/2

Vänd 32

FORUM 14 » 7 år och till en ränta som ligger 11/8 procent under den för londonbankerna vanliga räntesatsen, som för närvarande är ca 8 procent.

Jämfört med de krediter som Sovjetunionen har erhållit från väst är de övriga SEV-ländernas västliga krediter givetvis av mindre omfattning. Rumänien, som är det enda SEV-land, som är medlem i Internationella valutafonden och Världsbanken, erhöll senaste år av dessa båda institut en kredit om tillsammans 300 miljoner dollar. I år har Rumänien också fått ett lån av Japan om 70 miljoner dollar för utbyggnad av hamnen i Constanza.

Polens skulder till de västliga länderna uppgår totalt till över 4 miljarder dollar. Mer än 20 procent av landets export till väst går till räntor och amorteringar på dessa skulder. Belgien har i år beviljat Polen ett lån om 150 miljoner dollar att betalas med kolleveranser. I samband med säkerhetskonferensen i Helsingfors träffades överenskommelse mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Polen att Förbundsrepubliken ger Polen ett lån på 1 miljard DM på 25 år till en ränta om endast 2 1/2 procent. Detta län är dock av speciell natur och kan inte jämföras med de vanliga finansieringslånen. Polen förband sig nämligen samtidigt att bevilja emigrationstillstånd för 125 000 tyskar till Förbundsrepubliken. En stor del av dess ” emigranter är fackarbetare jämte famil jer, främst gruvarbetare från Schlesien. Ungern har i år fått ett lån om 100 miljoner dollar av ett västligt bankkonsortium.

Tyska Demokratiska Republiken lånade i år 50 miljoner dollar på eurodollarmarknaden. DDR är för övrigt i särskilt gynnsamt kreditläge bland SEV-länderna tack vare den räntefria kredit om maximalt 850 miljoner

Tekniska funktionärer i Jakobstad r f

DM som DDR erhåller av Förbundsre publiken Tyskländ inom ramen för den s k inomtyska handeln. Operationer på eurodollarmarknaden

SEV-ländernas operationer på eurodollarmarknaden är mycket litet kända. Så mycket vet man i alla fall om den senaste utvecklingen, att de båda SEVbankerna senaste år lånade 200 miljoner dollar på eurodollarmarknaden. Sovjetunionen lånade senaste år 100 miljoner dollar och i år har Sovjetunionen lånat ytterligare 200 miljoner dollar på eurodollarmarknaden..

Enligt FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) har SEV-länderna totalt sett upplånat följande belopp på eurodollarmarknaden följande år 1972 0,7 miljarder dollar 1973 1,7 »” ” 1974 per oktober = 1,0 » »”

Det förefaller, som om upplåningen skulle ha ökat under den senaste tiden. Man kan därför anta, att upplåningen 1974 totalt sett blev ungefär av samma storleksordning som 1973 eller ca 1,7 miljarder dollar och att beloppet i år blir omkring 2 miljarder dollar.

Sovjetiskt handelsöverskott

Under 1974 ökade SEV-ländernas tillgångar på konvertibla valutor tydligen ganska kännbart framför allt tack vare de högre oljeprisen, men även på grund av överhuvudtaget höjda råvarupris. Enbart Sovjetunionens oljeintäkter i västvaluta beräknas till ca 3 miljarder dollar 1974, Därtill sålde Sovjetunionen guld för 600 miljoner dollar. Allt detta medförde att Sovjetunionens handelsbalans gentemot de västliga länderna, som sedan flera år varit passiv, visade ett överskott 1974.

Under den allra senaste tiden har också oljepengar från Mellersta östern börjat söka sig till de socialistiska länderna. Polen och Bulgarien har båda lånat oljepengar av Iran. Det stora Adriaprojektet, dvs oljeledningen från Adria som skall transportera olja från Mellersta östern till Jugoslavien, Ungern och Tjeckoslovakien finansieras sålunda av Kuwait och Libyen tillsammans.

Men Sovjetunionen uppträder numera också som kreditgivare utomlands. Sålunda deltar två av Sovjetunionen ägda banker i Västeuropa som kreditgivare för Europas största nickelkombinat som byggs i Jugoslavien.

Memento för Finland

Det ekonomiska samarbetet mellan öst och väst blir allt intensivare. Att man numera också samarbetar finansiellt innebär ett nytt steg i utvecklingen. För oss med våra ytterst begränsade kapitalresurser innebär denna utveckling att vi ytterligare måste anstränga oss för att bibehålla våra positioner på östmarknaderna. Vi kan inte konkurrera med räntor och krediter, men vi kan konkurrera med kvalitet och exakt iakttagande av leveranstider och leveransvillkor. Dessa är våra trumfkort som vi nu måste använda med ännu större exakthet än tidigare. P-E Pall OO

KÄLLOR 1. Comecon: 14 Mrd. Dollar Schulden im Westen (Zeitschrift fiir das gesamte Kreditwesen N.o 11/1975) 2. Polen erhält 1 Mrd. DM Finanzkredit (Aussenbandelsdienst N:o 32/1975) 3. Comecon (Der Fischer Welt Almanach 1975) 4. J] F Kromnow: Spezialisierung und Kooperation der Produktion der RGW-Länder, Verlag Die Wirtschaft, Berlin 1974 5. Sovjet i dag (APN-bullettin 143. 1975).

Ekonomföreningen Niord rf

Prellminärt verksamhetsprogram 1975—197 1975-09-24

Exkursion till Baltic Yacht och månadsmöte. Föreningen bjuder på bussresa.

1975-10-29

Månadsmöte. Anförande som belyser vär arbetsmarknad och organisatlonsformer.

1975-11-12 “Teknikerträff” med exkurslon till Oy Wilh Schauman Ab, Jakob stads fabriker. Till detta tillfälle inbjudes medlemmar jämte damer (herrar) från Vasa Svenska Teknikerförening rf, Karlebynejdens Tekniska Funktionärer rf samt Sydösterbottens Tekniska Funktionärer rf. Efter exkursionen gemensam sits på Stadshotellet.

1975-12-03

Månadsmöte på Handelsläroverket i Jakobstad, där vi samtidigt informeras om läroverkets nya språklaboratorium.

1976-01-14 Månadsmöte där frågor rörand förbundets årsmöte I Pargas samt det egna årsmötet behandlas. Föredrag.

. 1976-02-1 Årsmöte kl 14.00. Efteråt traditionell årsfest kl 19.30 på Stadshotellet.

1976-03-31 Månadsmöte med exkursion till någon lämplig industri I nejden. Föredrag.

1976-05-19 Månadsmöte med filmförevisning.

O

Boka följande data: 28. 09. Fritidsgillets fiskefärd 02. 10. Miniexkursion till Rank Xerox Oy 03. 10. Jubileet, bankett 24.10, Niord eftermiddag. Tema: ”Lär Dig läsa balanser” 04. 11. Gillenas valmöten 25.11. Niords valmöte Den 30 september börjar kursen ”English for your business career” som pågår tisdagar 10 gånger. Den 30 september blir det även teaterpremiär: Panik i Rölleby. Närmare uppgifter från kansliet. Niords tel nr 490 900.

kurs och fest