Veho går upp i varv

av Peter Nordling Forum 1985-14, sida 08-09, 25.09.1985

Taggar: Bolag: Oy Veho Ab Personer: Johannes Cederberg Teman: bilindustrin

ehos medelålderskris kom något MY örönaovanes vid 45 års ålder. Bola get, som grundades år 1939, har hittills varit en vinstmaskin.

Enligt Johannes Cederberg har resultatet varit otillfredsställande endast en gång tidigare. Det var på 50-talet.

— Vi är helt enkelt inte vana att redovisa sådana här resultat, säger han om de två senaste verksamhetsåren.

För verksamhetsåret 1983—384 (redovisningsperioden slutar den sista mars) redovisar Veho visserligen en vinst på aryat 1,8 Mmk. Men nettoresultatet är —8,1 Mmk, mot ett nettoöverskott på 28,7 Mmk året innan. Omsättningen var i runda tal 1,44 miljarder mark, Detta är något mindre än föregående redoövisningsperiod och beror på att denna nu var endast elva månader,

Valutamiss och strejker

Det är naturligtvis inte endast en faktor som åstadkommit det branta fallet för resultatkurvan. Som Cederberg ser det gjorde en felterminering av D-marken, efter devalveringarna i Sverige och Finland den största skadan. Exakt hur stor förlusten på valutaspekulationen blev vill han inte uppge, utan nöjer sig med att konstatera att den var betydande.

— Det var helt enkelt en felbedömning som gjordes både av utomstående och egna experter. På grund av US-dollarns uppsving steg D-marken inte utan sjönk. Dessutom var terminen alldeles för lång, fastslår Cederberg.

Vveho drabbades också av ett stopp i tillväxten. Efter fyra år med en ökning av omsättningen på över 20 procent per år började man kreditera för mycket för bytesbilarna. Lagren ökade och ränteutgifterna blev påfallande stora

Senaste räkenskapsperiod (fram till den sista mars i år), var enligt Cederberg lönsamhetsmässigt i samma klass som den föregående. Den redovisade vinsten var dock åter 1,6 Mmk och omsättningen ökade till 1,7 miljarder.

Nu är skillnaden dock den att Veho inte kan anklagas för att ha gjort några större misstag. Den finländska verkstadsstrejken drabbade bolagets 18 verkstäder hårt. Det blev ca 10 Mk back. Industristrejken i Förbundsrepubliken Tyskland innebar att Veho förlorade ire veckors leveranser av Mercedes-Benz-personbilar. Dessutom = försämrades lönsamheten för bytesbilarna ytterligare.

Baksmälla på bytessidan

Problemet med bytesbilarna gäller inte bara Veho. Det är landets alla bilhandlares gemensamma huvudvärk. Den är ett resultat av de senaste årens höga antal nyregistrerade bilar (både personbilar och nyttofordon). Rekordåret var 1982 då totalt 148 941 nyregistreringar noterades, I kampen om marknadsandelarna och en större andel av den nya kakan försökte bilhandlarna kon Veho upp går varv

Bilföretaget Oy Veho Ab har haft två dåliga år i rad. Orsaker till de svaga resultaten är felterminering av valuta, strejker och ett överstort lager av bytesbilar. — Nu skall vi bli lönsamma igen, lovar VD Johannes Cederberg. Bland annat sätter han stor tilltro till huvudmännens nya produkter, Mercedes-Benz modellserie W 124 och den tredje generationens Honda Accord, som lanseras i höst.

kurrera ut varandra genom att betala överpriser för de bilar de bytte in.

Johannes Cederberg skönjer emellertid redan en ljusning.

— Jag tycker mig märka att bilhandlarna börjat tillämpa en sundare politik och lagren av begagnade bilar har faktiskt minskat under sommaren, säger han.

Cederberg uttrycker sig som en politiker. Han talar inte om att kunden skall få sämre betalt för bilen, utan att priserna på bytesbilarna skall komma ned till marknadsvärde.

Han betonar vikten av att samtliga handlare följer samma principer, men är ändå rädd för att det kan finnas någon som frestas att fortfarande betala överpriser.

Cederberg jämför också med Sverige där motsvarande situation rett upp sig efter en boom under åren 1975—78. Där hävdar bilhandlarna idag att de gör vinst också på bytesbilarna

Resultatet skall upp

Johannes Cederberg är fullt övertygad om att Veho gör — som han säger — ett hyfsat resultat i år. Omsättningen är budgeterad till mycket nära två miljarder mark. Men den beräknade vinsten vill han inte precisera.

Cederberg framhåller att Veho nu tagit ett kraftigt steg i rätt riktning för att normalisera bytesmarknaden. Företaget satsar exempelvis kraftigt på nya marketingmetoder för begagnade bilar.

— Veho har högklassiga produkter och en stark organisation inkluderande bilhandeln och den så kallade eftermarknaden, tillägger han.

Med de högklassiga produkterna avser Cederberg | första hand Mercedes-Benz nya personbilsmodeller som i april introducerades i Finland. Samtidigt vinnlägger han sig om att betona att samma kvalitetsfilosofi som hos Mercedes går igen också hos de andra märkena, BMW och Honda.

Marknadssug

Enligt Cederberg finns det nu ett kraftigt sug efter de produkter Veho saluför. Och tar man en titt på försäljningssiffrorna måste man ge honom rätt — åtminstone delvis. Beroende på bilarnas exklusiva karaktär är de totala försäljningssiffrorna relativt låga och differenserna små. Men trenden är lar.

Under årets första hälft inregistrerades 722 Mercedes-Benz-personbilar. Detta är 3 procent fler än under motsvarande tid i fjol och innebär att marknadsandelen ökat rån 2,1 till 2,2 procent.

Försäljningen av BMW har ökat med 3,1 procent till 1577 exemplar. Marknadsandeen har dock minskat från 2,1 till 2,2 procent.

Det har den gjort också för Honda. Marknadsandelen är i år 2,7 procent mot 37 i jol. Dessutom har Honda, totalt sett, gått bakåt med 5,5 procent till 2 152 nyregistrerade exemplar under de sex första månaderna. Detta uppges sammanhänga med Accord-modellens generationsväxling.

På nyttofordonssidan kan man notera att Mercedes-lastbilarna nu delar första platsen med Volvo. Under det första halvåret levererade Veho 435 lastbilar, vilket är 24,6 procent av marknaden.

Cederberg poängterar att Vehos primära mål inte är att vara marknadsledare beträffande lastbilarna.

— Tekniskt är de säkert de bästa på marknaden. Dessutom har D-marken varit förmånlig och gjort en marknadstillväxt möjlig, förklarar han.

Vehos personbilsurval har av naturlig skäl begränsade möjligheter att konkurrera med volymmärkena.

— Över huvudtaget är vi, säger Cederberg, måttliga i våra försök att öka marknadsandelen.

Om man frånser Förbundsrepubliken Tyskland kom Mercedes-personbilarna 14/1985 FÖRUN,

Johannes Cederberg har inte teppat modet trots två förlustår. Han är övertygad om att huvudmännens nya produkter ger Veho lyftet.

Finland år 1984 på femte plats i Europastatistiken (15 länder). Hondas marknadsandel gav en delad första plats med Schweiz och BMW:s en sjätteplats.

Speciellt koncept

Vehos marknadsföringskoncept är rätt speciellt i bilbranschen. Det beror på exktusiviteten och de höga priserna. Dessutom inverkar en världsomfattande brist på Mercedes-bilar. Trots att Daimler-Benz-fabriken är Europas största tillverkare av representationsbilar (S-klassen har en årsproduktion på över 100 000 exemplar) är leveranstiden, oberoende av land, åtta till tolv månader.

— Men det vet våra märkestrogna kunder och kan därför beakta beställningstiden, säger Cederberg.

Kännetecknande för Vehos marknadsföring är några målgrupper som företaget rätt enkelt kan rikta sig direkt till. Dessa är främst taxibilisterna — en grupp på 9 300 personer. Av dem kör drygt 4 000 Mercedes. Också företagen kan nås genom direkt marknadsföring.

Produktmixen är originell. Veho är den enda importören i världen som represente FÖRUN 14/198 rar både Mercedes och BMW, två märken som är arga konkurrenter.

Veho har löst problemet så att alla tre bilmärkena i viss mån konkurrerar med varandra. Dessutom marknadsför företaget aktivt endast de minsta BMW-modellerna, nämligen 300-serien och de två motorsvagaste alternativen i 500-serien.

— Denna policy har varit framgångsrik och accepteras av våra huvudmän då de kan konstatera att respektive marknadsandelar i Finland ligger tydligt över genomsnittet i Europa, framhåller Cederberg.

Större enheter

För framtiden spår Cederberg att detaljistverksamheten går mot större enheter — en utveckling som ännu inte kan skönjas i Finland.

— Tjänsterna kring detaljistverksamheten får ökad betydelse som konkurrensmedel inom bilhandeln. Och då det gäller vår egen verksamhet är vi redan på god väg, säger Cederberg

Veho har redan påbörjat ett omfattande byggnadsprojekt i Bemböle i Esbo. Dit flyttar en betydande del av verksamheten i Helsingforsregionen om några år.

Peter Nordling 9

Import föder expor öpare finns, men inte säljare. Det € ett av de problem som export chef Bo Eklöf på Vehos huvudkontor konfronterats med.

Veho bedriver, i likhet med flera andra bilhandlare, exportverksamhet till huvudmännen. Vehos export har en femårig historia och det årliga exportvärdet belöper sig nu till något över 40 Mmk — en siffra som Bo Eklöt gör allt för att höja till 100 Mmk. Verksamheten bedrivs på nonprofitbasis.

Exportverksamheten är ett långtidsprojekt. Marknaderna är nämligen rätt svåra att bearbeta. Exportintresset är stort också i andra länder och konkurrensen är därför hård.

— Först trodde jag att svårigheten var att få huvudmännen övertygade om de finländska produkternas förträfflighet. Men det visade sig att det är ännu svårare att få finländska företag att sälja. Men man måste ha seghet och tålamod.

Ett annat problem är, enligt Eklöf, att hitta företag med en tillräckligt avancerad teknologi. Därför är exporten idag råvarubetonad. Daimler-Benz köper bla vindrutor för bussar och lastbilar, specialfaner för bussgolv och fjäderstål. Också Daimler-Benz’ underleverantörer importerar finländska produkter. År 1983 köpte dessa tyska underleverantörer, som också handlar med andra bilfabrikanter, finländska produkter för ca 60 Mmk.

BMW-fabriken är också intresserad av finländska produkter. Ca 16 procent av BMW:s inköp görs utomlands och fabrikens avsikt är att öka inköpen från utlandet till 30 procent. Här är problemet att fabriken, i motsats till Mercedes, vill ha manteringsfärdiga enheter, inte separata detaljer. Tidigare har BMW bl a köpt finländska inredningstextiler, men det tog slut då priserna blev för höga.

Den andra skillnaden mellan de tyska huvudmännen är att Daimler-Benz vill handla direkt med underleverantören, medan BMW vill att leverantören har en aktiv representant i Förbundsrepubliken Tyskland.

Enligt Eklöf är Honda den allra svåraste biten.

— Japanerna har hittills hövligt tackat nej till samtliga erbjudanden, konstaterar han, men Veho kämpar vidare.

I Eklöfs närmaste planer ingår att få igång export av finländskt gjute till Daimler-Benz. På längre sikt hoppas han att den finländska plastindustrin kan börja leverera detaljer till lastbilar. Eklöf hoppas också att elektronikindustrin skall få in en fot hos Vehas huvudmän.

PN 0