Vem tjänar automationen?

av Gunnulf Mårtenson Forum 1980-14, sida 30-31, 24.09.1980

Taggar: Teman: automation

Vem tjänar a tomationen ”Automationen skall rädda vår konkurrenskraft.” ”Automationen kommer att göra de flesta människor arbetslösa.” ”Automationen möjliggör en individuell anpassning av produkter och arbeten.” ”Automationen tar död på människans skapande förmåga. Är automationen allt detta — eller ingenting av det? Tekn lic Gunnulf Mårtenson föreslog i ett anförande på TFiF den 10 september vad automationen borde användas till.

e Den tekniska utvecklingen har fört med sig verktygen, maskinerna, kraften, det löpande bandet, väckarklockan. de länga arbetsresorna, lunchsedeln och firmans lillajulsfest. Med hjälp av dessa har man kontinuerligt kunnat tillverka produkterna bättre, billigare och snabbare. Automationen är det följande ”naturliga” steget i denna utveckling, som kommer att ge oss bättre ergonomi, jämnare kvalitet och större produktvariation.

Under utvecklingens alla skeden har det funnits motståndare, som känt sitt arbete, sin ställning eller sin övertygelse hotade. Ludditerna, marxismen, robotskräcken, rationaliseringens och kärnkraftens motståndare är exmpel på detta.

Med den tekniska utvecklingen ändras både arbetets innehåll, de kunskaper, färdigheter och den utbildning arbetet kräver, och de sammanslutningar, intressegrupper och andra kotterier arbetstagarna och arbetsgivarna bildar. I sin tur leder detta till att människornas uppfattning om vad som är viktigt ändras, vilket förändrar styrkeförhållandet mellan samhäl!sgrupperna. Det oOvun sagda är ingenting annat än teorin om produktionsfaktorernas inverkan på samhället.

Även de mest konservativa prognoser om automalionens möjligheter talar för alt vi står inför ett nytt skede av samhällsförändringar. Historiens exempe! ger oss anledning att misstänka, a 30 .

HEJ PULLAN! SKA VI LATA

AUTOMATIKEN SKÖTA SITT!

Automationen skall befrämja socialt meningsfulla kontakter…

motståndarna till samhällsförändringen kommer att få ge vika, men också att deras mest vägande tankar småningom i efterhand kommer att införlivas med det allmänna tänkandet. Men et klokare sätt alt införa förändringar är att beakta motståndarnas argument på förhand. Därför föreslår jag 9 att automationen bör tjäna höjandet av produktiviteten på ett sådant sätt, € att människor i allmänhet kan bedöma dess konsekvenser som positiva.

De fysiska resurserna

Också i västerlandet har man de senaste decennierna insett, att människan inte enbart är herre, utan också en del av naturen. En positiv konsekvens av automationen är därför möjligheter vill energi- och råvaruinbesparingar och åtlerutvinning av råvaror genom bättr processteknik. En användning av indu strirobotar på farliga platser, i synner het i förarhytter på bilar, skulle äve minska spillet av levande resurser. Där fö Ö bör automationen tjäna hus hållandet med naturresurser och människoliv.

Arbetet

Sedd ur arbetsgivarens synvinkel är avsikten med arbetet att mot ersättning åstadkomma varor eller tjänster. Sedd ur den enskilda individens synvinkel är avsikten med arbetet också, och ibland företrädesvis, att skapa meningsfulla sociala kontakter eller att utveckla färdigheter, kunskaper elter karaktär.

Automatisering innebär att människor ersätts med maskiner. I produktionsledet upprättas övervakningscentraler. På kontoret tränger sig dataterminaler mellan två kommunicerande

FORUM 14/8 människor. Viktig, men informell information kan härvid lätt tappas bort. Datorernas Nexibilitet kommer emellertid att ge möjlighet att utforma system på ett nästan godtyckligt sätt. inte endast utgående från en snäv tekniskekonomisk optimering.

Jag föreslår att sättet väljs så al Ö automationen bör tjäna etable randet av socialt meningsfulla kontakter i arbetet.

Eftersom var och en av oss är en unik individ. borde det vara klart att vi inte alla passar framför ett exakt likadant skrivbort eller framför samma löpande band.

Eftersom automationen rimligtvis kan förväntas minska mängden av rutinarbete, kan dess flexibilitet användas för en individuell anpassning e Automationen bör förverkligas på ett sådant sätt, att arbetstagaren kan påverka arbetets slutresultat, arbetsmiljön, och i mån av sina möjligheter utveckla sina färdigheter och använda sin kreativitet.

Aktiva

Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank Specialdepositioner hos Finlands Bank Fordringar hos andra banker Checkräkningskrediter . Växlar . Lån . Krediter i näåsk valuta . Betalningsförmedling . ……. Övriga finansieringstillgångar … Utländska fordringar I utländsk valuta I mark Omsättningstillgångar Utländskt mynt .. Masskuldebrev . .. H Övriga omsättningstillgångar Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsaktier . Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsaktier . Maskiner och inventarier Övriga anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningstid . … Skatter . . Löner och sociala utgifter Övriga utgifter

För Direktionen F. Pettersson

FORUM 14/80

Göran Roos

Utvecklingstakten

Det vanligaste motargumentet mot automationen är att den förorsakar arbetslöshet. Säkert är det riktigt, at a nuvarande yrken kommer att t inna. Annars vore vi ju alla sömmerskor. telefonister eller chaufförer.

Det är I dag omöjligt att spå med vilken hastighet automationen kommer alt införas inom olika brancher och för olika uppgifter. Företagens konkurrenskraft tjänas – 1roligtvis — bäst av en snabb omställning. Personer som friställts från bortautomatiserade jobb kommer åtminstone delvis att sysselsättas med planeringsuppgifter, varigenom utvecklingstakten ökar. En allt större tid måste och kan anslås för utbildning. Skillnaderna i kunskapsnivå ökar. Uppnåendet av ett samhälleligt ”konsensus” försvåras, då människorna tänker olika.

Men kanske räknedosorna, telekommunikationen och urverken är speciellt lätta” branscher att automalisera, medan andra är svårare och långsammare? Information finns det ju redan för mycket av: kontorsautomationen har åtminstone inte ännu löst det grundlägvande problemet och om hur männt Månadsbalans den 31 august! 1980

Passiva

Främmande kapital Inhemska skulder 48 909 057,21 Checkri i 94 786 104, — Deposi 23 586 486,77 Depositioner i ut 202 463 202,28 386 979 191,12 1797 080 901,79 319 9564 985,01 54 804 489,21 13 854 999,02

Skulder till staten Betalningsförmedling Övriga skulder

I itländsk valuta . . 545 907 518,70 I mark 5 956 852,47 Kreditförlustreserveringar Eget kapital Aktiekapital . .. Reservfonder Skatteutjämningsfon 3 638 398,30 98 410 085,55 15 672 163,5 166 867 333,73 9 100 910,71 6 625 440,9 24 199 548,60 253 571 317,40 31 449 299,4 14 136 058,60 5 863 157,30 65 655 055,58 25 317 468,2 mk 4 214 810 115,48

Skulder till Finlands Bank Skulder till andra banker .

Räntor och övriga inkomster

Vinst från tidigare år . ……

skans förmåga alt utnyttja information skall förbättras. Därför är nyttan med ny teknik räll begränsad och införingshastigheten låg. En alltför snabbt införd nyteknik leder även till ett stort beroende av utlandet. Dessa argument är motstridiga. IFramtiden verkar alltså särskilt svår att förutspå. Men som ett kriterium på en önskvärd utveckling kan sättas: 9 Vid utvecklande av automa nen bör stor hänsyn tas till upprätthållandet av arbetstillfällena och till landets självförsörjning.

Människans behov De ovan uppräknade fem målsättnihgarna för automationen svarar vart och ett mot en nivå mänskliga behov i den kände psykologen Maslows behovshierarki. Jag föreställer mig därför, att automationen skulle tjäna människorna väl, om den förverkligas på detta t. Jag misstänker även, att automationens tekniskt-ekonomiska målsättningar blir sämre uppfyllda, om man prutar alltför mycket på de mänsklig anpassningskraven. Gunnulf Mårtenso 280 661 101,39 I 880 821 097,77 179 239 942,14 365 908 431,58 30 135 192,82 538 328, 100 616 527,30 45 718 518,3 809 991 115,42 22 239 021,84 169 990 671,14 93 968 709,1 105 000 000, — 119 893 246,40 5 067 464,25 5 020 747,8 mak 4 214 810 115,48

Ansvarsförbindelser sissssoseseorsroseoseesesssens 2670 700 740,54

För Förvaltningsrådet

Kalerva Sala

Carl Olof Tallgre 31