Verket i ny hjärnmiljö
av Ragnhild Artimo Forum 1995-02, sida 21-23, 16.02.1995
erket i ny
Ragnhild Artimo Två plus två blir mer än
Foto: Voitto Niemel fyra då tillräcklig många högteknolo iska företag, forsknings institut o läroinrättningar packar iho samma område, som i Otnäs. I denhä miljön är Tekniska läroverket nyast, och enligt många också vackrast. Stefan Ahlman har ritat det frappanta huset som öppnade dörrarna för sin första termin 30 januari.
limatet har redan hunnit påverka delar av fasaden på det av Stefan Ablman ritade Tekniska läroverket där första terminen i den nya byggnaden startade för två veckor sedan. Men det är faktiskt arkitektens mening: betongelementen har lasyrbehandlats med koppar som har oxiderat och gett betongen en mild ärggrön nyans. Fasadens kombination av naturvit betong (syrabehandlad, för att framhäva materialets egen struktur) ärggrönt, blekblått samt rostfritt stål och glasytor är anslående, och framför allt angenäm för ögat. Men den inre skönheten är här viktigare än den yttre. Det är öppenhet och ljus som är det nya husets själ.
Människor som möt — Vi ville ha ett hus där människor möts och träffar varann så mycket som möjligt, säger Verkets rektor Henrik Wolff.
Ett nyckelelement i denna interaktivitetsdynamik är utan tvivel Verketssk. Nedre Torg som ger besökare den första starka impressionen av rymd och ljus. Torget. i vardagsbruk entréhall och restaurang, är byggnadens potentiella storsal och kan rymma upp till 700 personer. Det är därför här den officiella invigningen arrangeras den 1 mars med Cultor-bossen Björn Mattsson som festtalare.
Det skall vara lätt att hitta den man söker, och sökandet börjar alltså naturligast på Nedre Torget, ett 17 meter högt utrymme som går genom alla våningar och från vilket man får en första överblick av hela byggnaden.
Från Nedre Torget kan man faktiskt ropa på den man söker, försäkrar Kettil Cedercreutz, och demonstrerar: “PAA-AUL!” Och sannerligen: Paul Lesniak (från University of Cincinnati, men nu projektlärare för det nya engelskspråkiga kursprogrammet Production Management som sorterar under av Cedercreutz ledda avdelningen Maskinteknik) hör kallelsen i biblioteket i nästa våningsplan, kommer ut på en av de suckarnas broar som kantar torget på två våningsplan, och samtala på några tiotals meters avstånd med sin avdelningschef utan några som helst akustiska svårigheter.
Hemligheten med den gynnsamma kommunikationsmiljön är den djupa byggnadskroppen som inte bara sparar ytterväggar (god ekonomi!) utan också gör avstånden korta och lätta att bokstavligt tala överbrygga. Ursprungligen var tanken att sidokorridorerna i alla våningsplan skulle ha en öppen gallerisida mot Nedre Torget, men brandbestämmelser gjorde det nödvändigt alt ha en del avsnitt inglasade och mellanväggförsedda för kontroll av rökutvecklingen vid en eventuell eldsvåda. Men också i slutversionen är byggnaden exceptionellt kommunikativ genom den goda se- och hörbarheten i alla riktningar.
Ljus och rymd
Impressionen av ljus är överväldigande till och med en mulen februarieftermiddag. En djup huskropp kräver nämligen glastak över stora delar av byggnåden, men — skyndar sig Henrik Wolff att understryka — det man energiekonomiskt förlorar med glastaket, vinner man ju i den mindre ytterväggytan. Utrymmena i alla de spännande planen känns gränslösa också genom ett minimum täckande, ljusstoppande väggar. En försvarlig del av de innerväggar som finns (bland annat av akustiska skäl) är faktiskt av glas. Det är meningen att man utan svårighet skall se vem som finns var, och det gör man.
Kanske intrycket av oändlighet också förstärks genom de okonventionella rumslösningarna där räta vinklar verkar vara ett undantag, och såväl geometri som färgskala inte sällan skapar illusionen av en utflykt i virtuell verklighet. Det dominerande intrycket är upptäckarglädje, möjligheten att betrakta rum och funktioner ur oväntade perspektiv.
Redskap för Teknisk Bildning
Att nya Verket möjligen nu är nationens vackraste lärohärd och bland annat en stark kandidat i tävlingen Årets Betongbyggnad (som Parteks trumfkort) får kanske lätt Den Finländska Glädjedödaren att att shörpa på munnen: hur kan en byggnad som är vacker också vara toppeffektiv?
Effektivitet är Verkets mest framträdande egenskap. Huset och det som finnsinutiär framför allt ett redskap för vad dess rektor kallar Teknisk Bildning. Och det sammanhänger inte bara med att skolans datornät äntligen (efter slutmånaderna på sparlåga i gamla byggnaden vid Apollogatan) är utbyggt atl svara mot dagens behov (Internet medräknat) och de specialkrav den nya uttalade nätverksstrategin ställer. Byggnadens funktion har varit dagordern för hela projektet. vän 21
Verke fortsättning från föregående sid — Förrän en enda linje dragits på skisspapper hos arkitekten hade vi funktion för funktion gått igenom arealbehovet, hur utrymmena skall vara konnekterade, vilka tekniska krav som ställs på dem, och definierat precis vad byggnaden får kosta, säger Wolff.
Då behovs- och kostnadsramen väl spikats fick Ahlman mycket fria händer att ta fram de lösningar som svarade mot kriterierna.
Inga skrytutrymme — Byggnadsbudgeten på 46 Mmk har strikt hållits, och jag kan tala om att vi genomgående sållat fram billiga lösningar, säger Henrik Wolff. — Ekonomi har bland annat dikterat att vi bara har ex hiss — det är en medveten policy att man utmärkt väl kan gå — och att delar av byggnaden inte har vattenledning. Ekonomi är också att vi inte har något auditorium där hela skolan ryms in på en gång, utan största auditoret, där förresten Ingenjörsforum 95 arrangeras den 31 mars, rymmer 226 åhörare.
Det hade varit kostsamt att bygga ett storauditorium som har användning bara en gång om året — man haristället
Björn Schönberg T: sen terminsstart i nytt hus kom andraåraren inom skeppsbyggnad, verkeiten Björn Schönberg, med lätt skeptisk förhandsoptik. Efter husesyn fick nya Verket godkänt, med beröm.
— Jag var positivt överraskad, utrymmena verkar vara välplanerade och funktionella, och den tekniska utrustningsnivån naturligtvis bättre än vid Apollogatan.
Det allmänna intrycket är, menar Schönberg, tilltalande, och exempelvis matsalen större och trevligare än tidigare. Kamratförbundet har en klubbIokalitet till förfogande för sammankomster, och speciellt projektrummen som man kan reservera för studiearbeten är en glädjande nyhet.
— Kort sagt: rätt hus — men på fel plats. För många, också mig, blirresorna längre och dyrare genom regionbiljetten. Litet förargligt var också att Verket inte kunde ordna med tentmöjligheter vid husskiftet — då hade den extra långa julledigheten kunnat utnyttjas effektivare. RA 2 | Nedre Torge (ovan) som är Verkets supersal, 17 meter hög, och gå [ genom alla
I rymmer hov 700 personer och det ä här invig en arrangeras den 1 mars,
Foto: Leif Mökelä
Kettil Cedercreut det stora Nedre Torget för de tillfällen då alla samlas.
Klassrummen ligger i tre våningsplan med fönster mot söder — mer ljus igen! Ett uttryck för nytänkande i arbetssät1et representerar sk. projektrum. “studior”, som elever kan reservera för olika projektarbeten och som kan användas för sammankomster, grupparbeten etc.
Övre Torget som öppnar sig på andra våningsplanet inkluderar biblioteket, som överraskar med bordeauxröda hyllor och en inglasad lässal.
Totalbudgeten för nya Verket går på 70 Mmk som inkluderar tomt, inredning och utrustning. Bygget är helfinansierat av Tekniska läroverkets stiftelse: det statliga bidraget, nominellt 40 procent av de faktiska byggkostnaderna, kommer att erläggas under en tioårsperiod börjande 1 år. Under denna tioårsperiod måste Verket också hitta en köpare till den gamla fastigheten.
Kunskapsmiljö
Projektet “ut till Ötnäs” handlar för Verket om mer än en ny, effektivare skolbyggnad — Lika viktig som den nya byggnaden och de arbetsmöjligheter den ger är den hjärnmiljö vi medvetet utlokaliserat oss till, säger Kettil Cedercreutz. — Här finns Tekniska högskolan, som vi samarbetar med på många sektorer, här finns Statens tekniska forskningscentral YTT. teknologiklustret Innopoli, de två första enheterna av Spektri, högteknologiföretagsutrymmen som Puolimatka bygger vidare på och där Nokias FoU-ledning och konsumentelektronikledning placerat sig, liksom Sisos koncernledning, Sandoz, och tal Trappan är en fint fungerande del av arkitekturen och skall stöda filosofin att människor skall mötas.
rika mindre hi-tech-företag. Och i all synnerhet finns här japanska Omron, som importerar styrsystem, givare och manöverutrustning.
Nätverksstrategi
Nätverksstrategi är honnörsordet för Verket idag, internt och i externa kontakter. Poolade resurer och koordination ger mer — för pengarna, för kunskapsinsatsen. Det Verkets studenter behöver i sin dagliga verksamhet måste man ha i huset, men sådant man behöver bara några gånger om året kan man hyra eller låna mellan de olika hjärnenheterna i området.
— Närheten till Tekniska högskolan ger nya, viktiga möjligheter ati utveckla samarbetet med dem, säger Wolff. — Konkret diskuterar vi samarbetsområden som energiteknik, VVS och even tuellt reglerteknik. Och en viss svenskspråkig grundundervisning som vi skulle sköta för hela regionen, för båda skolorna gemensamt. Säkert kommer också bibliotekets roll att förändras för oss — med landets största teknisktvetenskapliga bibliotek som granne!
Samverkan med företag är viktig för Verket — och för företagen. Kunskapsöverföringen går i båda riktningarna. Omron, som representerar ett brett och mångsidigt kunnande, är en viktig samarbetspartner. Med Kone Cranes undersöker Verket nya möjligheter för styrning av lyftkranar. Kone Cranes enheter i Hyvinge och Cincinnati har också varit Verkets samarbetspartners inom det internationella studentutbytet: studenter från Verket och Cincinnati jobbar i början av sommaren på Kone i Hyvinge eller Cincinnati, amerikaner här, finländare i USA, och studerar sedan på respektive orter under hösten och får räkna sig den perioden till godo vid sin egen skola
Många andra företag samarbetar med Verket inom ett brett spektrum projekt. Wolff berättar att utflyttningen till Otnäs lett till talrika nya, fruktbara samarbetskanaler som knappast hade initierats utan placeringen i den nya miljön.
Mänga menyer
Verket är enligt egen definition “en privat, teknisk läroinrättning som utbildar ingenjörer på svenska” — och sedan senaste höst även på engelska. Ryggraden utgörs av fyra utbildningsprogram: maskinteknik, VVS-teknik, elektroteknik och det nya programmet Production Management där undervisningsspråket är engelska.
Inom dessa huvudramar finns inriktnings- och specialiseringsalternativ: maskinautomation, skeppsbyggnad, VVS-planering, energiteknik, fastighetsautornation, elkraftteknik, datateknik och telekommunikation. Studietiden är fyra år.
Production Management, programmet på engelska, är nyaste tillskottet
Verkets bibliotek erbjuder intressanta vinklar som ger en säregen rymdupplevelse.
och startade senaste höst. Initiativet är ett led i Verkets internationaliseringsstrategi.
— Avsikten är att å ena sidan ge en viktig professionelltspråklig beredskap, å andra sidan öppna skolan för studenter med andra språk än svenska som modersmål, säger Kettil Cedercreutz. — Det ger fruktbar växelverkan och nya idéer och också viktiga internationella kontakter.
Den första årskullen inkluderar finlandssvenska, finskspråkiga och en utländsk student — som kommer från Kina. Flera utländska aspiranter sökte in, men klarade inte inträdesfordringarna. Paul Lesniak leder merparten av Production Management-undervisningen, som avviker från “traditionell” ingenjörsutbildning genom att vara det första programmet baserat på nätverksstrategi och inriktat mera på management, projektsamarbete och nätverksfärdigheter än ren teknik.
Production Management är ett pilotprojekt för Verket, och de erfarenheter det ger skall sedan tillämpas och utnyttjas i skolans övriga program.
“Studenter studerar — Det är viktigt för oss att kontinuerligt utveckla och anpassa vår verksamhet efter marknaden och anpassa pedagogiken till förändringar i miljön. Vi måste utgå från en learning organisation, projektorienterad pedagogik och en ökande bit självstudier, säger Henrik Wolff. — Det är meningslöst att ha flyttat hit ut om viinie samtidigt utvecklar det sätt på vilket vi tänker och arbetar. Vi behöver en mera medveten pedagogisk strategi med sikte på att studenterna skall vara mera konkurrenskraftiga på marknaden: de behöver såväl kunnande som färdigheter. De måste kunna en hel del, men för att i arbetslivet kunna utnyttja sina kunskaper behöver de förmåga att kommunicera, Därför behöver vi ta fasta på arbete i grupp. projektarbete.
Lärarens och elevens roll kommer att förändras. Wolff vill överhuvudtaget inte använda ordet “elev” — “elever går i skola, studenter studerar, och förväntas ha mer egen styrning på sitt liv”.
Tekniska läroverke 6 Tekniska läroverket är en privat läroinrättning som utbildar ingenjörer på svenska och engelska med fyraåriga utbildningsprogram.
0 Verket har inlett sin första termin i det nya huset vid Skogsmansgränden 3, 02130 Esbo (nära Innopoli!). Telefon: (90) 525 321, fax (90) 5253 2222.
9 Vid Verket arbetar ca 50 lärare och 450 studenter.
€ Fyra utbildningsprogram — maskinteknik, VVS-teknik, elektroteknik och Production Management — plus flera inriktnings- och specialiseringsalternativ ger möjlighet till individuella programval.
€ Ansökningstiden för start nästa höst utgår 28 februari för abiturienter och för dem som avslutar sina studier vid yrkesskola. För dem som söker in vid Production Management utgår ansökningstiden 15 maj. Se kontaktdata ovan.
Student, med en mer internationell addning, kommer närmare som definition. Och läraren blir mer tränare — coach, tutor.
Yrkeshögskolefråga är Verkets ödesfråga just nu, medger rektor Henrik Wolff. Debattens vågor har gått höga om saken, och olika modeller har stötts och blötts på utdragna förhandlingsmöten.
— Uppenbart är att vår utgångspunkt måste vara att Verket inom en inte avlägsen framtid inte längre är Tekniska läroverket, utan en del av en yrkeshögskola, För oss är det vitalt att den här frågan kan lösas på ett rimligt sätt, Yrkeshögskolestatus är potentiellt en överlevnadsfråga, utan den försvåras vårt konkurrensläge med tanke på vår attraktivitet förstudenter, och plankan börjar slutta.
”Hotbilden”, om man vill använda ett så dramatiskt ord, är motivdelen i det godkända lagförslaget: ingenjörsutbildningen skall i sin helhet bli yrkeshögskoleutbildning. Detta innebär att all ingenjörsutbildning fem, sex år efter att de första koncessionerna beviljats sker i yrkeshögskola. För skolor utanför det konceptet börjar svårigheterna då de första yrkeshögskoleingenjörerna kommer ut på marknaden.
Det som närmast oroar Wolff är att politiska passioner av annan än utbildnings- och kunskapsart kan komma att styra besluten och tillståndsbeviljningsprocessen, och att “ingenjörskvaliteten” offras i den vevan. Därför fokuserar Verket nu ansträngningarna på att få ett fungerande resultat till stånd och säkra en jämn, konstruktiv väg mot status som yrkeshögskola. 23