Vi behöver ett försvar
av ThF Forum 1981-05, sida 07, 18.03.1981
ledaren
Vi behöver ett försvar
DEN TREDJE PARLAMENTARISKA försvarskommitlén avgav nyligen sitt betänkande om hur vårt försvar skall utvecklas och till vilken kostnad under femarsperioden 1982 1986.
Enligt kommiltens förslag skull kostnaderna för vårt försvar under den aktuella perioden vara 17.5 miljarder mark, vilket innebär en ökning av försvarsutgiflerna på 3.8 procent per är. Utgifternus andel av stutsbudgeten beräknas till ca 3 procent och av BNP till 1,5 procent mot nuvarande 1.42 procent. Då de två tidigare kommittdernas förslag betonade utvecklingen av fMygvapnet så ligger tyngdpunkten i detta förslag på ländstridskrafterna. Bland annat önskar man upprätta en snabbt rörlig och välutrustad 250 000 man stark armé av skyddstrupper. Den gamla fältarmén skulle få en underordnad roll.
Fastän kommitténs betänkande omfattades med stor enighet — de gjorda reservationerna rörde närmast anslagens omfang — så kan man förmoda at den kommer alt möta kriuk speciellt från de FN- och fredsrörelsekretsar som ivrar för drastiska nedskärningar av försvarsutgifterna eller ett ensidigt nedläggunde av försvaret. Samtidigt får man förmoda att högern och försvarsmakten hade önskat större anslag.
Atl behöva salsa på försvaret känns principvidrigt och meningslöst, men att förespråka stora nedskärningar eller en FORUM 5/8 sidig nedrustning känns också främmande och direkt orealistiskt med tanke på dagens värld och våra internationella åtaganden.
När man diskuterar och värderar vårt försvar och dess beredskap så kan man inte behandla det som en isolerad fråga ur ett vidare sammanhang. Värt uppgift är inte al gå till anfall och knappast ens ensamt möta en eventuell angripare. Vid händelse av en konflikt kommer vi att ingå i et större sammanhang och då bör vår förmåga att binda och uppehålla fientliga styrkor betraktas som relativt god. Detta har också historien visat. Denna uppfattning gäller självfallet endast för konventionell krigföring. I ett kärnvapenkrig är situationen givelvis annan, men då förändras också hela problematiken.
Ett nägot så när tidsenligt försvar är också en manifestation av folkviljan. Viljan alt bevara sin självständighet och inte låta landet bli et militärt och politiskt vakuum. Tomrum har en benägenhet att fyllas eller utsättas för tryck. Följderna skulle bli att vår självständighet och rörelsefrihet uvst värt minskas. Någontung som inte är önskvärt. Därtull har en försvarsmakt onekligen en stabiliserande effekt på de interna förhållandena. förutom att den också har en viss identitetsskapande. uppfostrande och sammanhållande funktion.
Enligt VSB-pakten förutsätts vi ha e förmåga att för a oss, Detta krä försvar. Med ett ändamalsenligt f och god försvarsvilja och moral fyller vi inte bara det som ankommer oss i det av: tal. som utgör en av hörnstenarna I vår utrikes och säkerhetspolitik. utan skapar också förutsättningar för vart oberoende och till initiativ som kan gagna oss och andra på sikt. Vi kan upprätthålla en trovärdighet för var politik och vå Voner.
inten Ser man på det internationella läget. som enligt kommitténs ordförande väsentligt försämrats under den senaste tiden, förefaller försvarskommilténs förslag motiverade och mattliga.
Diskussionen om försvaret blir dock ensidig om den bara kretsar kring försvarsmakten. Den borde ocksa inbegripa civila, politiska och ekonomiska aspekter som hänför sig till passivt försvar, skydd och förmåga all överleva
En samlad framställning om hur olika . sektorer är integrerade med varandra och deras beredskapsnivå vore önskvärd. Hur är det aktiva försvaret sammanlänkat med 1ex försvarsekonomiska plancringskommissionens och befolkningsskyddsorganisulionen? Med en allsidigure belysning av vart totala militära och civila försvar och dess förmåga skulle diskussionen bli mera månegfasetterad och meningsfylld och agandena ha en bredare bas.
ThF