Vi, de andra och kulturen
av Mar Ratinen Forum 2007-02, sida 45, 28.02.2007
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 28087
LEDARSKAPSBOKEN
I den här serien recenserar forskare på Hanken klassikerna inom ledarskapslitteraturen.
Vi, de andra och kulturen
MARI RATINEN X Geert Hofstede är en världsberömd holländsk sociolog, som under många år har forskat i kulturer och kulturella skillnader. Han var till exempel den första som visade att det finns en stark koppling mellan nationella och organisatoriska kulturer,
Hofstede presenterar en teoretisk referensram och resultat av studier om kulturer och kulturskillnader. Enligt Hofstede är en kultur ett mentalt program som definierar hurdant beteende som är acceptabelt, och hurdana normer och värden som är “korrekta? En kultur är social aktion, något man lär sig under sin barndom och som förstärks i skolan och andra institutioner.
Hofstede gjorde sin undersökning under 1960 och -70 talen. Han samlade in data bland chefer på ett multinationellt företag. Sammanlagt har han analyserat 116 000 frågeformulär från 40 länder.
Utgående från sina teoretiska studier och statistiska analyser av empiriska data, har Hofstede utvecklat fyra centrala dimensioner enligt vilka kulturer skiljer sig från varandra. Dimensionerna är makt CUITURE’S CONSEOUENCES
Hofstede G., Culture’s consequences: International differences in ‘work-related values. Sage Publications, Newbury Park1g980, 3285.
I vissa kulturer, till exempe i Finland, skapas stora mängder av lagar och regler, rituale och explicita rutiner för at undvika osäkerhet.
distans (power distance), undvikande av osäkerhet (uncertainty avoidance), individualitet och maskulinitet. Senare, år 1987, lade han till ännu en dimension som handlar om uppfattningen av tidshorisont.
Maktdistans beskriver ojämställdhet och maktrelationer. Ju större maktdistansen är desto skarpare är hierarkin, Makten baserar sig på en position som man har fått enligt prestation eller enligt härstamning, Hur man tolererar osäkerhet beskrivs genom undvikandet av osäkerhet. I vissa kulturer, till exempel i Finland, skapas stora mängder av lagar och regler, ritualer och explicita rutiner för att undvika osäkerhet. I andra kulturer, till exempel i Frankrike, tolereras osäkerhet bättre, det vill säga lagstiftningen ger allmänna principer och det anpassas enligt situation och människor. Den tredje dimensionen, individualiteten, beskriver om ett land är individorienterat eller grupporienterat, till exempel mot samhället, familjen, släkten, På företagsnivå synliggörs graden av individualism genom prestationslön. Ju mera individualistiskt ett land är, desto mer påverkas belöningarna av individuella prestationer. Den sista dimensionen, maskulinitet, handlar om huruvida en kultur har maskulina eller feminina värden. Manliga värden är fokus på arbetet, prestationen och inkomsterna i motsats till de feminina, där fokus är på de sociala på jobbet, fritiden och livskvaliteten.
Hofstede ger goda, enkla verktyg och idéer som kan användas för analys och förståelse av andra kulturer, Idéerna är användbara till exempel då man analyserar hur religioner och klimat påverkar uppfattningar.
Men boken har också sina begränsningar. Hofstede använder ordet kultur som synonymt för ett land, en nation, Dessutom utgår han från att en kultur är konstant och stabil, att den består av en homogen population av “liknande? människor. I verkligheten består ju varje kultur av heterogena människor av olika ålder, kön, yrke och etnisk bakgrund. Antagandena konstrueras dagligen inom varje grupp och mellan grupperna. Bland vissa grupper är man en del av en minoritet, i vissa grupper en del av en majoritet.
Att vara medveten om sina antaganden som man använder som ”fakta’ om verkligheten, är att vara medveten om sina egna fördomar om vad man uppfattar som “vi i motsats till ”de andra! De andra är inte konstiga eller irrationella. De är bara annorlunda! am
Mari Ratinen är doktorand i företagsledning och organisation på Hanken i Helsingfors.