”Vi har en fungerande myndighetsapparat som är objektiv och ren från korruption.”

av Johan Svenlin Forum 2008-01, sida 37-38, 31.01.2008

Taggar: Personer: Miklos Marschall Teman: skumaffärer

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 200 ”Vi har en fungerande myndighetsapparat som är objektiv och re från korruption.”

JOHAN SVENLIN TEXT X Skumraskaffärer verkar vara ganska ovanliga i Finland. På senare år har vi haft en asfaltskartell och några mutade chefer på Sjöfartsverket, meniinternationelljämförelse är företagsskandalerna få i Finland. Är våra företag verkligen så ärliga ”Det finns en enorm respekt i andra länder för den nordiska transparensen. I internationella jämförelser är nordiska bolag de renaste. Men västerländska företag, däribland finländska, har alltför ofta dubbla standarder. De agerar rent hemma men inte på exportmarknaderiu-länder och postkommunistiska län der”) säger MIKLOS MARSCHALL, regiondirektör för Europa och Centralasien på antikorruptionsorganisationen TRANSPARENCY INTERNATIONAL.

Han ser whistleblowers, personer som slår larm om missförhållanden inom den egna organisationen, som en viktig deli kampen mot korruption.

”I många fall är en whistleblower den enda länkentill information och bevisföring när det gäller att avslöja sofistikerat mygel. Därför bör de också skyddas av samhället när de träder fram”, förklarar Miklos Marshall.

Flera av de storskaliga bokföringsbedrägerierna i början av 2000-talet i USA, kom iljuset efter att personer inom bolagen slagit larm. I synnerhet internrevisorn CYNTHIA COOPER spelade en avgörande roll när hon upptäckte förluster på 3,8 miljarder dollar SOM WORLDCOMS ledning mörkat genom bokföringstrick. Hon blev tillsammans med två andra kvinnliga whistleblowers utsedd till årets person 2002 i TIME MAGAZINE. Numera håller hon föreläsningar och har skrivit en bok om sina erfarenheter.

I allmänhetens intresse. I USA och Storbritannien betraktas en whistleblower som en hjälte med civilkurage som sätter allmänhetens bästa framför sina egna intressen. Därför finns speciella juridiska skydd för personer som gör avslöjanden i allmänhetens intresse. Också i Sverige har avslöjandet om ICA:s manipulerade datumstämplar på kött färs väckt beundran och tacksamhet bland allmänheten. I Finland finns däremot en underton att man inte ska sätta dit sin arbetsgivare, trots att man bevittnar tydliga regelbrott.

Som exempel kan man ta två parallella fall av asfaltskarteller. Även om de flesta är överens om att karteller är förkastliga, deltar många uppenbarligen i dem utan att protestera. Den nyligen behandlade asfaltskartellen iFinland uppdagades sedan en beställare reagerat på att offerterna från fyra-fem olika bolag var närapå identiska. I Sverige avslöjades några år tidigare en motsvarande asfaltskartell, delvis med samma bolag inblandade. Dä ”En del är upp till arbetstagarens egen moral, men en tydlig gräns gå vid lagbrott. Det är e självklarhet att ingen arbetsgivare kan tvinga sina anställda att bryta mot lagen anmälde tre tidigare ncc-anställda lagbrottet till myndigheterna.

”Med några få undantag har vi ett väldigt tryggt och ärligt samhällsklimat. Det har flera orsaker, främst den höga utbildningsnivån som gör att fusk genomskådas. De domar vi haft visar att systemet håller tätt”, säger MARKKU SAHI, personalchef på revisionsbyrån KPMG i Helsingfors.

”Man kan också testa samhällsmoralen på sig själv och fråga sig hur ärlig man är när man säljer sin bil eller sin bostad”

Han ser inte något behov av att importera whistleblowertraditionen till Finland.

”Den utgår ifrån en angloamerikansk ledarstilsom är olik den informella arbetsplatskultur som råder här. En anställd på ett finländskt bolag har väldigt lätt att påtala fel till sin närmaste chef eller ännu högre upp i hierarkin. Så är det inte i USA”

Också MARIA LÖFGREN, jurist På AKAVA, anser att lagbrott på arbetsplatser i första hand bör rättas till internt. Om man misstänker att cheferna är inblandade rekommenderar hon att den anställda kontaktar myndigheterna, eventuellt via förtroendemannen på arbetsplatsen.

”Vihar en fungerande myndighetsapparat som är objektiv och ren från korruption”; säger Maria Löfgren.

Vissa saker kan se konstiga ut för en enskild person som inte har hela bilden, men det lönar sig att rapportera endast det man själv stött på. Den brittiska organisationen PUBLIC CONCERN AT WORK uppmanar potentiellawhistleblowers att inte själva agera detektiver och att låta fakta tala för sig själva — gör inga egna anklagelser.

Ångrar inget. Den svenske whistleblowern PETER ROST (mer på sidan 39) hänvisar i sin bok SjuKA PENGAR till en amerikansk undersökning som gjorts bland 233 personer som slagit larm inifrån om oegentligheter.

Den genomsnittliga individen var en familjefar i 40-årsåldern med starkt samvete och hög integritet. Efter att ha slagit larm om bedrägerier sparkades 90 procent eller fick en lägre befattning, 27 procent blev indragna istämningar, 26 procent tvingades söka psykiatrisk eller fysisk vård, 25 procent missbrukade alkohol, 17 procent förlorade sinahem, 15 procent skiljde sig, 10 procent försökte ta sina liv och 8 procent försattes i konkurs. Trots allt detta var det bara 16 procent som inte skulle slå larm igen.

Det går med andra ord illa för många som står upp för ärligheten i USA, trots en speciell Whistleblowers Protection Act. Många företag gör allt för att svärta ned anställda som går ut med uppgifter som skadar företagets rykte.

Vilket skydd har en person i Finland som anmäler sin arbetsgivare för brott ”Finlands lag skyddar arbetstagaren om det finns fog för dennas anklagelse, men lagen utgår också ifrån att arbetsgivaren be HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2008

El] stämmer om företagets verksamhet. Om e anställd tycker att en produkt är omoralisk eller utgör en fara kan man välja att säga upp Sig”, Säger MINNA SAARELAINEN, partner på advokatbyrån BORENIUS & KEMPPINEN i Helsingfors.

Hon ser lojalitetsplikten i arbetsavtalslagen som en central riktlinje i förhållandet mellan arbetsgivare och anställd.

71 lojalitetspliken ingår att den anställda först påtalar brister till sin chef och uppmanar ledningen att ändra på lagstridiga metoder. Att gå direkt till medier är en illojal handling som kan vara grund för att avskeda personen”, säger Minna Saarelainen.

Brända broar. Maria Löfgren framhåller att den som anmäler sin arbetsgivare till myndigheter i princip borde klara sig juridiskt från trångmål, men medger att det säkert förekommer att arbetsgivaren försöker ge personen en negativ stämpel bland de övriga anställda.

”Fackförbunden backar upp den anställda med juridisk expertis och har försäkringar som omfattar rättegångskostnader om det blir aktuellt att anlita advokat?”

En sådan händelse ser kanske inte så bra ut i en cv hur rätt man än haft. Är man bränd på arbetsmarknaden om man fått gå från en arbetsplats för att man varit för ärlig ”När vi rekryterar är ansökarnas arbetshistoria en viktig del. Om någon skulle ha fått sparken för att ha varit ärlig skulle det ses som en merit snarare än en plump i protokollet. Vi uppmanar alla att vara ärliga och föra sina misstankar vidare om de hittar något som ser ut att vara olagligt”, intygar Markku Sabhi.

Regelbok och moral. Men om alla höll sig till sina reglementen till punkt och pricka för en dag skulle landet förmodligen stanna. På många ställen måste vissa hörn rundas av för att man ska kunna hålla igång verksamheten. Att dumpa miljögifter i ett naturreservat kan ingen normal människa gå med på, men hur hanterar man en arbetsgivare som inte tyck er att det är nödvändigt att betala programlicenser till alla datorer ”En del är upp till arbetstagarens egen moral, men en tydlig gräns går vid lagbrott. Det är en självklarhet att ingen arbetsgivare kan tvinga sina anställda att bryta mot lagen. Svårast är de gråa zoner, bland annat inom den ekonomiska sfären, där man inte alltid är medveten om att man begår brott”; säger Maria Löfgren.

När det gäller bedrägerier på arbetsplatser är mörkertalet stort. Företag och organisationer är måna om att inte bli uthängda i medierna och lägger helst locket på. I takt med att amerikanska bolag etablerat sig i Finland har också olika typer av egna interna lojalitetsavtal blivit vanliga. De är ofta utformade som manualer där det beskrivs vad de anställda förväntas göra vid olika situationer. Att tala med utomstående hör som regel inte till det tillåtna. Minna Saarelainen har fått kommentera ett antal sådana manualer från internationella företag som ville veta om de är förenliga med finländsk lagstiftning.

”Vi ger våra kommentarer men sedan vet vi inte hur kunderna väljer att tillämpa dem. Vi har utgått från lojalitetsplikten, och kun nat konstatera att manualerna ofta innehåller regler som strider mot finländsk lag”

Kolla lojalitetsavtal. Maria Löfgren anser att det finns orsak att vara mer på sin vakt med utländska bolag innan man skriver på lojalitetsavtal.

”De flesta som börjar på ett nytt jobb koncentrerar sig på arbetsuppgifterna och lönen, men få reflekterar över vad de förbinder sig till genom att skriva under lojalitetskontrakt. Ofta harjag sett att man förbundit sig till företagets sätt att hantera en viss sak utan att det ens är formulerat. Man förbinder sig alltså till något som är fullständigt okänt”

Maria Löfgren anser att det behövs en allmän upplysning om de här frågorna och uppmanar alla att ta hjälp av sina fackförbund med att gå igenom lojalitetskontrakt innan de undertecknas.

Med tanke på siffrorna i den ovannämnda amerikanska undersökningen är whistleblower inget man bör eftersträva i sin karriärplanering, men ibland hamnar man i en situation där man måste agera. Då gäller det att inte vara bunden med arbetsgivarens mun kavle.