”Vi måste ha råd att satsa på forskning och utbildning”
av Bjarne Nyman Forum 1992-03, sida 20, 12.03.1992
TAXELL PÅ INGENJÖRSFORUM 92 ”WVi måste ha råd att satsa på forskning och utbildning som ”i sitt tidigare liv” hade högs ta ansvar för utbildningen i vårt land, vill inte höra talas om inskränkningar på utbildningens och forskningens område.
I ett anförande vid Ingenjörsforum 92, arrangerat av TFiF och DIFF i Åbo, tog Taxell avstånd från de krafter, som i dagens svåra ekonomiska läge, vill skära ner utgifterna bland annat för högskolornas del.
Nu när företag i allmänhet och den tillverkande industrin i synnerhet dagligen kämpar med att överleva morgondagen är det kanske inte lägligt att slå ett slag för utbildning och forskning. Det finns ju så mycket annat att tänka på — brödfödan till exempel.
Men på längre sikt är högklassig forskning och en hög generell utbildningsnivå ett måste för länder, som vill gå i spetsen för utvecklingen och inte bara hänga med eller följa efter andra. Det är koncernchef Taxell övertygad om.
Inne på samma linje var den arbetsgrupp. som nyligen framlade ett förslag om hur landets industri skall kunna stärkas. Där konstaterades, att det inte finns mycket att höja i skyarna i detta land förutom skogs- och mineraltillgångarna, utbildningsnivån, infrastrukturen, stabiliteten och en företagsam nationalkaraktär — vad det sedan innebär.
— Utan investeringar i ny struktur finns det förutsättningar varken för att skapa nya eller ens bibehålla arbetsplatser, sade Taxell. Och de investeringarna bör göras framför allt i industri. forskning och utbildning, områden som är klart avgränsade från varandra, men som har ett absolut och ömsesidigt samband. Utan forskning och utbildning och utan det kunnande dessa skapar grunden för finns det in—— försa Christoffer Taxell,
Nära tvåhundra deltagare samlade Ingenjörsforum 92 i Åbo i mitten av februari.
te förutsättningar för en konkurrenskraftig industri.
— Då blir det inte heller några valutainkomster över för samhällsekonomin, där ju forskning och utbildning ingår som en viktigt del.
Cirkeln sluts, men bevis på att det kan gå så här hittas I vårt nära grannskap, där industrins utveckling med katastrofala följder har negligerats.
Den generella nivån är avgörande
Det har i alla tider funnits krafter, som motarbetat satsningar på en hög generell utbildningsnivå. Det ansågs en gång att pigor och drängar inte behövde lära sig skriva och läsa. När grundskolan kom. ifrågasattes det kloka i att alla skulle lära sig språk. Det var inte heller länge sedan industrifolk sade att industrin inte behöver överutbildade människor som licentiater och doktorer.
— Idag erkänner allt flera arbetsgivare att man behöver folk med så goda allmänna insikter att de kan lära sig nya saker, byta arbetsuppgifter och inte bara hantera en svarv, som kanske snart inte behövs, konstaterade Taxell. En av mina starkaste övertygelser är att Finland för att klara sig i framtiden, inte minst inom industri och företagande, ständigt måste höja den allmänna utbildningsnivån. Det räcker inte att vara lika bra som flera andra länder i Europa — vi måste kunna höra till dem som går i främsta ledet. Det är en svår, men viktig ambition och det måste finnas fördomsfrihet nog att försöka uppnå den.
Men självfallet måste den generella utbildningsnivån också kunna omvandlas i konkret nytta för individen, företagen och forskningen och ge den finska industrin dess två grundkomponenter för kunnande: en välutbildad och kunnig personal och en högklassig teknologi.
Företagen får större utbildningsansvar
En följd av att samhället skall ge en högklassig generell utbildning är att ett större ansvar för utbildningen än traditionellt funnits kommer att läggas på företagen då de i framtiden anställer folk eller ger dem nya uppgifter.
Text: Bjarne Nyma — Det här kan synas fel i synnerhet i dagens läge då allt fler företag redan sviktar under svårigheter. Men i ett längre perspektiv är just företagen mest betjänta av folk med grundkunskaper goda nog att utan mycket omfattande omskolning ta sig an nya uppgifter eller att utveckla sig själv i takt med att de nödiga kvalifikationerna förändras, sade Taxell.
Samhällets ansvar för forskningen är lika centralt som för den generella utbildningnivån. Men enligt Taxell räcker det inte enbart med samhällets resurser på detta område. Även den privata sektor måste ta sitt ansvar nu som under de gyllene åren i slutet av 1980-talet.
— Vi står nu uppenbart inför en kris beträffande den totala forskningsoch utvecklingsinsatsen, trots att insatserna i skenet av BNP-nedgången procentuellt ser ut att stiga. Det är ändå skäl att slå fast, att det långsiktiga målet att öka forsknings- och utvecklingsmedlens andel av BNP inte får rubbas om vi vill se en fortsatt ekonomisk utveckling, konstaterade Taxell.
Det ambitiösa målet är 2,7 procent av BNP senast år 1997 och det kräver betydande satsningar både av den privata och de offentliga sektorn.
Skona högskolornas forskning
Det är dock inte förvånande om man inom den närmaste framtiden kommer att se en minskning i forskningsoch utvecklingssatsningarna i finska öretag. Samma press på att sänka utgifterna ligger på den offentliga sektorn och därmed är även högskolornas forskning i farozonen.
— Att skära ner forskningen inom högskolorna vore enligt min uppfattning ett allvarligt avbräck i stävandena att just genom satsningar på kunnande skapa förutsättningar för industrin att utvecklas och därmed för en positiv ekonomisk tillväxt. sade Taxell — Det är nämligen ingalunda ointressant för industrin hur högskolorna lever och orkar. Endast genom starka högskolor och en starkt forskningsinsats i dem kan vi skapa den kunskaps-, forsknings- och utvecklingsbas, som industriföretagen bör kunna förfoga över för att leva vidare. L 3/19922 FRUN