Utgiven i Forum nr 1975-11

Vi når aldrig nollnivån

Forum 1975-11, sida 09, 18.06.1975

Taggar: Teman: miljövård

Luftvård:

Vi når aldrig nollnivå — I miljövården kan vi bara uppnå ett minimum, vi kommer alltid att vara tvungna att räkna med en viss mängd föroreningar både i luft, jord och vatten, påpekade Dr Ernst W Nagelstein, luftvårdsexpert, i en intervju för Forum vid en snabbvisit till Finland.

Dr Nagelstein har sedan 1956 arbetat för FN, först som expert för The Technical Assistance Board i olika länder och från 1963 såsom chef för forskningsavdelningen vid UN Development Programme i New York, Numera är Dr Nagelstein specialkonsult i FN och dessutom rådgivare för olika industrier, där hans verksamhet huvudsakligen hänför sig till miljövårdsproblem.

Forum: — Vems uppgift är det att hålla luften ren? Måste man uppnå en viss föroreningsnivå innan det blir tal om luftvård? Gäller det bara industriländer?

N: — Denhär frågan var en av huvudorsakerna till att den internationella miljövårdskonferensen i Stockholm sammankallades för ett par år sedan. Där konstaterades att det är av största vikt att åtgärder för luftvården vidtas i ett så tidigt skede som möjligt, oberoende av landets övriga resurser. Finland tex, är ju inget egentligt u-land, men ett land där man för miljövården ännu kan göra mycket. Frågan är om man i ett tidigt stadium vill offra litet mer på en ”ren” anläggning eller senare vara tvungen att betala det mångdubbla. Men det är bara fråga om att optimera, att uppnå den sk nollnivån är både tekniskt och finansiellt omöjligt.

F: — Vem är den största nedsmutsaren av vår luft?

N: — De flesta luftföroreningar uppstår då man utvinner energi ur olika kolarter.

I detta nu är bilen och de direkta energiproducenterna de största luftförorenarna, det råder det inget tvivel om. Industrin ligger i allmänhet litet längre efter, naturligtvis beroende på vilket land man talar om.

F: — Hur långt har man kommit med miljövårdslagstiftningen i

USA? N: — USA befinner sig för närvarande i ett omvälvningsskede. Miljövårds myndigheterna har redan länge strävat till att lagstiftningen skulle följa de vetenskapliga rönen och utarbetade normerna, men man har inte i tillräcklig utsträckning beaktat den långsamma nedsmutsningen eller då man ersätter en nedsmutsande faktor med en annan. Då man tex genom efterförbränning försökte eliminera den skadliga svaveldioxiden i bilavgaserna, har det nu konstaterats att det i stället bildas SOz, som egentligen ur medicinsk synpunkt kan anses mera skadlig än svaveldioxiden. Trots att miljövårdsproblemen så fort som möjligt borde få en lösning är det ändå mao av vikt att landets regering inte. hastar iväg och upprepar dylika misstag.

F: — Vilket land har för närvarande längst utvecklat sin miljövårdslagstiftning? N: — Tar man stränghet som kriterium är det utan vidare Tyska Förbundsrepubliken. Där har man i mitt tycke redan gått så långt att det i praktiken bli omöjligt att följa bestämmelserna. Svaveldioxidnormerna är tex i Finland mycket förnuftigare utarbetade, och motsvarar ungefär de man har i USA och Schweiz, medan de i Förbundsrepubliken är avsevärt skarpare och för med sig faran att hela utvecklingen felorienteras. I övrigt har de flesta länder börjat göra stora ansträngningar för miljön, vissa mer än de andra, men inget land har mera råd att lämna problemet helt obeaktat.

F: — Det har hänt att smutsmoln som uppstått i ett land förts till andra länder och där förorenat luften. Hur skall ett dylikt problem ses ur lagstiftningssynpunkt?

N: — Bl a denhär frågan behandlades på den ovannämnda miljövårdskonferensen. Där strävade man till att få till stånd ett internationellt samarbete på området. Ett organ som FN:s miljövårdsorganisation kan ju inte få någon lagstiftning till stånd, än mindre kontrollera att en sådan skulle följas. I fråga om vattenvården har man redan kommit ett stycke på väg mot samarbete, men trots att man där mycket bättre kan bestämma vad som kommer varifrån talas och skrivs det ännu mycket mer än vad man tillsammans har uträttat. Lagstiftaren borde alltid i miljövårdsfrågor också höra sina grannar då det är fråga om en så gemensam sak som hela vår biosfär. |

Utgiven i Forum nr 1975-11

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."