Vi spelglada håller ett helt system flytande

av Rolf Ekman Forum 1980-10, sida 34-35, 04.06.1980

Taggar: Personer: Sulo Hostila Teman: penningautomater

Vi pelglada håller et helt system flytande

Att spela är synd, och en ännu större synd är att lära ungdomarna spela. Det börjar med penningautomater och NIPpere, men vem vet vart det kan leda…

Tanke ngen är inte alldeles ovanlig, men kansk fariseisk. Säger de som leder det verkliga storspelandet i landet: lotto, tips och Penningautomatföreningens många automater. Enbart sistnämnda ”omsätter” 1, miljarder mark per år.

Men — i Finland finansierar speldjävulen bar allmännyttiga ändamål.

& Över 1,5 miljarder mark spelas årligen genom Penningautomatföreningens penningautomater, ruletter, musik- och förströelseautomater. En enorm summa — men man bör komma ihåg att en del går tillbaka till spelarna genom de vinster automaterna ger. Spelarna ondgör sig ofta över att maskinen alltid vinner till slut. Så är det, men då Penningautomatföreningens intäkter senaste år var 301 miljarder mark är det enkelt att räkna ut hur mycket apparaterna ger och tar.

Spelar finländarna mera än andra — Nej då, säger Sulo Hostila, VD för Penningautomatföreningen. -— Visst är vi spelglada, men inte mera än européer i allmänhet i de länder där den här typen av spel är tillåtna. Unikt syste — Den stora skillnaden är att vi spelar under benhård statlig kontroll. Dessutom profiterar inga enskilda personer på spelandet. Hela överskottet

går till allmännyttiga ändamål.

De första penningautomaterna kom till Finland i mitten av 20-talet från Tyskland. Spelverksamheten låg då i händerna på privata affärsmän. Spelverksamheten väckte emellertid en hel del kritik genom att den skedde utan regler och övervakning, och från 1929 krävdes polistillstånd för att hålla automater. En förordning från 1933 stadgade att endast välgörenhetsföreningar fick rätt att utöva penningautomatverksamhet, även om automatens ägare kunde vara en privatperson.

Detta ledde till en hård konkurrens mellan organisationerna med resultatet att verksamheten inte blev lönande för någon av dem. Enligt en förordning av 1937 fastställdes att penningautomatverksamhet endast skulle få utövas av en för ändamålet grundad förening, och kort därefter grundades Penningautomatföreningen med åtta dåtida sociala föreningar som medlemmar.

— Vårt system är helt unikt i hela världen, säger VD Sulo Hostila. Ett benhårt statskontrollera monopol på spel, vars hela avkastning går till sociala ändamål.

34

Det finländska penningautomatsystemet är unikt i hela världen, och har väckt uppmärksamhet på många håll. I Sverige förbjöd riksdagen penningautomaterna för två år sedan på grund av vissa oegentligheter som där förknippades med spelandet, vilket helt gick i privat regi. En svensk delegation har sedermera bekantat sig med det finländska penningautomatsystemet.

Vart pengarna gå — Penningautomatföreningen har efter sina 42 verksamhetsår uppnått en erkänd status i vårt land, säger VD Hostila. — Inkomsterna är rätt goda, och ökar kontinuerligt till glädje för de medborgarorganisationer vilkas verksamhet vi delvis finansierar.

Föreningens verksamhet regleras av lotterilagen och en förordning som definierar vart pengarna skall gå: till folkhäl:pvården, ungdomsfostran, social semesterverksamhet, frivillig verksamhet för förebyggande av storkatastrofer, till barnskydd och till förmån för sinnesskadade, invalider och åldringar.

Penningautomatföreningen har idag 70 medlemsorganisationer.

I mars utdelades 132,7 miljoner mark fördelat mellan 385 allmännyttiga samfund och stiftelser.

Arbetsfördelning

Enligt en lagändring 1978 råder en arbetsfördelning mellan ”spelvärdarna”: Penningautomatföreningen finansierar verksamhet av social och hälsovårdskaraktär, medan Tipsbolaget finansierar vetenskap, kultur och sport.

De enda spelformer som inte hör till monopolet är hästkapplöpningar — toto med andra ord — och bingo. Sistnämnda opererar ”vilt”, och debatten om hur bingo skulle fås under kontroll har varit livlig de senaste åren, men inga beslut har ännu fattats i frågan.

FORUM 10/80

Penningautomatföreningens intäkte miljoner mark, vilket vore nära 14 procent mera än år 1979. Överskottet beräknas bli 164,4 miljoner mark. Den rena vinsten blir 150 miljoner mark. Det är den summan som delas ut till medborgarorganisationerna.

80 procent av intäkterna kommer från penningautomaterna, pajazzospelen, av vilka ca 10 000 är utplacerade. Antalet förströelseautomater av t ex typ flippers är ca 1 800, musikautomaterna 2 700 stycken. Ruletterna, 100 stycken, bidrar med den minsta andelen av hela inkomsten, ca 17,6 miljoner mark.

Föreningen betalar hyra till de restauranger och andra företag där automater installeras. Hyrorna utgör det största kostnadsbeloppet, ca 63 miljoner mark senaste år. Till löner gick 33 miljoner mark, till direkta skatter, stämpelskatt och omsättningsskatt etc 19 miljoner mark.

Penningautomatföreningen är förmodligen landets största köpare a terna köps årligen ca 170 000 singleskivor. Avgiften för att spela en skiva är en mark, vilket inkluderar normal Teostoavgift; Penningautomatföreningen har ett eget avtal med Teosto.

Penningautomatföreningen har en egen nybyggd fabrik i Alberga i Esbo. Där bygger och reparerar man automaterna. 5 miljoner mark satsas inom 5 år på produktutveckling. Ca 250 underleverantörer anlitas dessutom.

Föreningen exporterar egna automater. Exporten uppgick senaste år till 3,5 miljoner mark. Överlägset största exporten går till Norge, där Norsk Rede Kors är största avnämaren. Smärre leveranser har också gått till några socialistiska länder, där man installerar automater främst för turisterna.

En intressant leverans senaste år var ett par hundra automater — pajazzospel — till Las Vegas, som om ”provdriften” utfaller till belåtenhet kan bli en betydande marknad i framtiden . ..

för innevarande år beräknas bli 336 grammofonskivor — till musikautoma- Rolf Ekman RESULTATRÄKNING 31. 12. 1979 Försäljningsintäkter o.ssssssssersersree sier iir rarea 656.810.857,38 — Avskrivningar Försäljningens korrektivposter 22 = 99.349.772,31 Byggnader susse rer nn 2.440.460, — a Får än, nar ov askiner och inventarier ………. 20.055.311, — ÖMSÄttning . sssosssrrersrerserrrer er ere sees sees isen 567.461.085,07 Övriga utgifter med lång verkningstid 1:426.808,— — 24.922.579, — Rörliga kostnader Rörelseresultat sosse seeer reses srrrr teser sr rr rn tta 49.680.434,98 Material och förnödenheter . 306.194.137,03 ra Löner. … 17.296.664,75 Övriga intäkter ach kostnader vriga ri 41.793.407,65 Ränteintäkter «…..ssssososses osa 3.997.915,38 Förändring i lager … — 32.005.437,— ——393.218.772,43 Dividendintäkter 596.085,40 — XX uu ss€6€ Övriga intäkter 6.528.580,52 + 11.122.581,30

Försäljningsbidrag . . … Fasta kostnader

Aktiva Finansieringstlllgånga 45.192.838,01 4.258.960,16 50.127.500,4 ee 74.803.013,9 174.182.312,6 Ökning av lagerreserv .

— 99.579.298,66 Direkta skatter

BALANSRÄKNING 31. 12. 1979

Passiva Främmande kapital

Räntekostnader . . vs…

Periodens skatter . ..

— 22.199.990, — — 32.804.229,3 — -1.792.767,3 4.006.029,63

Kassa och banktillgodohavanden . .. 1.274.777,88 Kortfristigt Försäljningsfordringar —………… 114:932.893,88 Leverantörskulder ………….« 47.201.287,48 Lånefordringar . … 21630.783,15 Importkredit … 15.668.706,78 Förskottsbetalningat 1:759.607,58 Importväxlar . 25.933.132,64 Resultatregleringar 5.631 423,54 Resultatreglerinj 33:929:871,99 Övriga finansieringst 2.289.680,54 — 128.519.166,57 Finansieringsväxlar 7100-000, — a . — ÄÅÄA- Exportväxlar ….. 14.812.830, — Omsättningstillgångar Årsamorteringar på lån > ooo. 13.200.941,10 Material och förnödenheter… ….. 20.791.938, — Övriga kortfristiga skulder… …. 34:803.225,45 — 192.740.095,44 Hel- och halvfabrikat . ….. 132.934.071, — — Övriga omsättningstillgångar 354.504, — = 154.080.513,— Längfrictigt läggningstillgå. n övri Lån av penninginrättningar . 152.134.936,17 utgifter med lång verkningstid — Pensionslån. … .. 65.797.388,94 Jord- och vattenområden 84.890.908, — Övriga långfristiga skulde; 4.858.619,02 — 222.790.944,13 Byggnader ……… 50:406.185, — AT5.551.039.57 Maskiner och inventarier 7T2.467.616, — Aktier ..o..sororsser ra 27.714.654, — Eget kapital Immateriella rättigheter 26.626, — Aktiekapital . . 63.360.000, — Övriga utgifter med lång y 241.050.157, — Övrigt eget Kapital 52:211:805:g3 Övriga långfristiga placeringar .. 17.500.864,22 Räkenskapsperiodens resultat … … 4.006.029,63 = 126.525.013,56

Värderingsposter ……s sersare

Ansvar för pensionsförpliktelser Pensionsstiftelsernas ansvarighetsundersko Ställda panter sossssssr siren Inteckningar till säkerhet för lån Ansvarsförbindelser …

varav solidariska .. Växeltförbindelse 18.807.300, — 15.851.357,55 6.420.000, — 163.176.908,30 57.795.936,96 ve 41.283.464,97 rara 25.771.748,1 542.066.053,13