Vi värnar om våra underleverantörer
av Bjarne Nyman Forum 1982-04, sida 09-10, 03.03.1982
Taggar: Teman: underleverantörer
Relationerna mellan underleverantörer och huvudleverantörer håller sakta men säkert på att förbättras. Under tidigare år utnyttjade huvudleverantören ofta sina underleverantörer som ett slags buffert. Vid goda konjunkturer anlitades underleverantörer och då tiderna försämrades klipptes banden av. Numera utför många företag långsiktiga ”make or buy”-analyser, medan andra fortfarande sysslar med att lära sig uttala de magiska orden.
Särskilt inom bilindustrin — men också inom metallindustrins andra sektorer — är man mån om att också under sämre tider hålla liv i underleverantörerna.
9 Metallindustrins Centralförbund utförde nyligen en undersökning för att klarlägga situationen på metallindustrins underleveransmarknad. Undersökningen gav vid handen att efterfrågan på underleveransarbeten klart håller på att försvagas inom metallindustrin.
Den minskade efterfrågan har lett till att produktionskapaciteten i underleveransföretagen inte kan utnyttjas fullständigt. Enligt undersökningen meddelade knappt hälften av de tillfrågade underleverantörerna att de kör med full kapacitet. För ett år sedan var motsvarande siffra 75 procent. Ca 20 procent av de tillfrågade underleverantörerna planerar permitteringar, medan inga hot om permitteringar meddelades i fjolårets undersökning.
Undersökningen ger för huvudleverantörernas del en liknande bild av situationen. Endast en fjärdedel av huvudleverantörerna har ökat sina underanskaffningar, medan motsvarande siffra i fjol var 42 procent. En tredjedel av huvudleverantörerna har flyttat underanskaffningar till egna produktionsanläggningar.
Vid Metallindustrins Centralförbund poängetrar man, att situationen på metallindustrins underleverantörsmarknad mycket känsligt följer den allmän FORUM 4/82
Samstämmighet inom bilindustrin:
Vi värnar om våra underleverantöre na konjunkturutvecklingen inom branschen. Försvagad tillväxt och inskränkningar i produktionen inom vissa av metallindustrins branscher har lett till den sjunkande efterfrågan på underleveranser.
Konjunkturväxlingarna är en verklig prövosten för styrkan i samarbetet mellan huvudleverantör och underleverantör, Tidigare var det vanligtvis underleverantörerna som föll offer för växlande konjunkturer, men numera försöker man — speciellt från Metallindustrins Centralförbunds sida — komma till rätta med problemen. Och i viss mån har man också lyckats.
Enligt Metallindustriförbundet visar den nu genomförda undersökningen, att konjunktursvängningen inte har förorsakat någon tvär försämring av samarbetet mellan huvudlevertör och underlevetantör. Orsaken till att situationen för underleverantörerna har försämrats är den allmänna konjunkturnedgången inom branschen och denna bar också drabbat huvudleverantörerna.
— Men, säger man på Metallindustriförbundet, de närmaste månaderna får utvisa huruvida strävandena efter ett långsiktigare samarbete i underanskaffningspolicyn har vunnit gehör eller inte.
Bilindustrin är en industribransch som är mycket beroende av underleverantörer. Det är därför klart, att biltillverkarna hör till dem som kommit längst i försöken att skapa en långsiktig underleveranspolicy. Strävandena tar sikte på att bibehålla underleverantörerna även vid nedgång i konjunkturerna.
— Vi behöver en effektiv och konkurrenskraftig underleveransindustri, betonar VD Juhani Linnoinen vid Saab-Valmets fabrik i Nystad. Bilfabrikationen har en klar arbetsuppdelning. Vi tillverkar bilar och våra underleverantörer tillverkar delar till bilarna, Denna marknadsfördelning har vi inte ändrat på, trots att det med tanke på konjunkturerna kunde ha varit lokkande.
Volvo-Auto förhåller sig till sina uunderleverantörer på ett liknande sätt. Enligt Freddie Lerche som har hand om kontakterna till Volvos finländska underleverantörer strävar man till att upprätthålla kontinuitet i förbindelserna — Finland har legat kostnadsmässigt bra till, men den svenska delaveringen och ökade kostnader för de finländska underleverantörerna har givetvis let till ett kostnadstryck. Vänd 9
VD Juhani Linnoinen förevisar Saabens frarmsits för f d handels- och industriminister Pirkko Työläjärvi och stadsdirektör Erkki Lahikainen.
— Men inte kastar vi en underleverantör överbord på grund av priset. Krav på högre priser från underleverantörers sida leder först till förhandlingar och oftast går det att komma Överens.
Bilindustrins krav på sina underleverantörer är entydiga. Det är fråga om tre faktorer: leveranssäkerhet, kvalitet och pris. Av dessa faktorer har den första ”leveranssäkerheten” under de senaste åren kommit i förgrunden. Det här betyder dock inte att kvalitetskravet skulle ha fått ge vika.
Enligt produktionschef Esko Hakala vid Sisu-Auto är kvaliteten en grundför utsättning för företagsamhet överlag, I allmänhet uppstår inga allvarliga meningsskiljaktigheter på denna punkt.
Esko Hakala uppger i likhet med Freddie Lerche att priset är en förhandlingsfråga. När kostnaderna för en produkt konstateras gemensamt och produktionen rationaliseras med gemensamma krafter, kan inte priset bli ett oöverkomligt hinder.
Vid Saab-Valmets fabrik i Nystad har man allt sedan tillverkningen inleddes för över ett decennium strävat till att öka den finländska andelen i de bilar som produceras. År 1979 hade man kommit så långt att Förbundet för
Samarbetet mellan delleverantörer och huvudleverantörer utvecklas i gynnsam riktning. Bilden är tagen vid Saab-Valmets underleveransseminarium senaste höst.
1 inhemskt arbete gav Saab-Valmet tillstånd att använda ”nyckelflaggan” — ett tecken på att den finländska Saabens inhemska förädlingsvärde hade överskridit 50 procent. I dag tillverkas över 1000 delar och detaljer till den finländska Saaben av över 100 företag i underleverantörsställning.
Ungefär samtidigt som Saab-Valmet skaffade sig inhemska underleverantörer ökade också Volvo-koncernen sina inköp från Finland. År 1972 låg Volvo-koncernens inköp på ca 26 miljoner FIM; senaste år blev slutsumman av de finländska underleveranserna till Volvo 223,9 miljoner SEK.
Nordisk samproduktion
Volvo-koncernens engagemang i Finland är inte enbart fråga om underleveranser. Samarbetsavtal har också knutits med Valmet om tillverkning av traktorer både för lantbruks- och skogsändamål. Väsentliga komponenter kommer från Volvo men monteringen sker i huvudsak i Finland. Den nya samproduktionen öppnar givetvis nya möjligheter för den finländska delleveransindustrin.
Från huvudleverantörernas sida önskar man poängtera, att en huvudleverantör inte gör anspråk på att äga sin delleverantör helt och hållet. En underleverantör kan gärna vara underleverantör till två olika firmor — också i samma bransch. Saab-Valmet och Volvo-koncernen har många gemensamma underleverantörer.
— Huvudsaken är att underleverantörerna är tillräckligt starka, uppger Freddie Lerche. Våra krav på underoch delleverantörer är att de skall ha erfarenhet av export, och gärna erfarenhet av leveranser till firmor som är beroende av fasta mängder och exakta intervaller.
Till Volvo-koncernens underleverantörer hör bla Nokia (kablar, mattor, tekniskt gummi, däck), Ovako (råmaterial, stålprodukter, fjädrar), TalmuTuote (plastprodukter, varningstrianglar, mattor), Rauta-Ruukki (rör, råmaterial, plåt), Rosenlew (gjuteriprodukter, robotar), Kymi-Kymmene (gjutjärn, ventildelar), Wärtsilä (gjuteriprodukter), Outokumpu (specialgjute, mässings- och koppardetaljer), Pyrkijä (plastprodukter), Visu-Vesi (fanérprodukter), Partek, Närko, NTM (lastbilspåbyggnader), Wilma, Delta-Plan, Aiokki, Kutter, Lahden Autokori (busskarosser), Säiliörakenne, Kiitokori, Erikoiskori, Karossi (specialfordon), m fl.
Många av dessa delleverantörer fungerar också som underleverantörer till Saab-Valmet.
Bjarne Nyman OO
FORUM 4/82