”Viktigt att föra dialog med näringslivet”

av Patrik Harald Forum 2021-08, sida 05, 21.10.2021

Taggar: Personer: Axel Hagelstam

Viktigt att föra (alog med näringslivet

Axel Hagelstam är ny direktör för området planering och analys vid Försörjningsberedskapscentralen. Han poängterar vikten av en fortgående dialog med näringslivet, landets ingsberedskap i hög grad är beroende av företagens insatser.

Vad går ditt Jobb ut på?

Planering och analys är en av Försörjningsberedskapscentralens fem avdelningar, som samtidigt fungerar som ett stöd för övriga avdelningar och koordinerar internationella relationer.

Tillsammans med näringslivet upprätthåller vi ett nätverk där vi utbyter information om försörjningsberedskapsläget. Precis som i andra länder med en öppen liberal ekonomisk modell är försörjningsberedskapen i Finland beroende av näringslivet. Därför är det viktigt att vi förstår varandra och har en fortgående dialog. Tanken är att nyttan ska vara ömsesidig, Lite raljerande kan man säga att företagen förstås vill fortsätta att tjäna pengar också i kriser. Tillsammans kan vi göra upp planer för hur det ska gå till. Så länge det handlar om vinstbringande verksamhet är företagen i regel bättre än myndigheterna på att lägga upp kontinuitetsplaner, men utöver dessa behövs planer även för allvarligare kriser, där lönsamheten inte längre är garanterad. Den här sömmen måste vara överbryggad redan innan en kris inträffar.

Ytterligare en uppgift är vår analysverksamhet där vi med hjälp av olika prognosmetoder försöker projicera trender framåt för att se vad som kan hända om en trend träffar en viss händelse.

Kan du ge konkreta exempel?

Under coronakrisen märkte vi snabbt att begränsningarna i rörelsefriheten omedelbart innebar att all passagerartrafik på färjorna till Sverige och Estland stannade. Utan passagerare har färjorna

Ill Pol mag Axel Hagelstam har jobbat inom Försörjningsberedskapscentralen i olika omgångar också tidigare, därutöver bland annat vid Försvarsministeriet, som specialmedarbetare i EU-parlamentet samt vid Utrikesministeriets Natooch EU-representationer.

inte möjlighet att upprätthålla trafiken, vilket betyder att också långtradarna blir stående i hamnarna. Det här såg vi tillräckligt tidigt för att snabbt kunna inleda förhandlingar om temporärt krisstöd till rederierna för att täcka förlusterna, så att transporterna på de viktigaste rutterna kunde fortsätta.

Har coronapandemin varit den största utmaningen för vår försörjningsberedskap sedan andra världskriget?

Energikrisen 1973 var nog en motsvarande vattendelare, som bland annat ledde till att våra bränslelager förstorades. Också Suezkrisen på 1950-talet hade stor effekt på varuflödena, även om volymen på den globala handeln var mycket mindre då. Ett färskare exempel är fartyget Ever Given som fastnade i Suezkanalen, en olycka som inträffade i vid en sällsynt dålig tidpunkt just när världshandeln höll på att återhämta sig. Händelsen blev ytterligare ett bevis på hur känslig just-in-time-modellen är.

3 Vilka stora globala förändringar de senaste deE cennierna har haft störst effekter på försörjningsberedskapen?

Marknadsekonomin har sporrat, möjliggjort och frigjort resurser för att ta fram teknologi irasande fart. Detta har utvecklat våra samhällen ofantligt snabbt och långt. Men när den marknadsekonomiska principen varit huvudsaklig ledstjärna har man inte alltid beaktat kriståligheten, utan i första hand effektivitet och vinst. När samhället på kort tid blivit väldigt beroende av digitaliserade funktioner som utvecklats med marknadsekonomiska principer somledstjärna, är det svårt att bygga kristålighet i efterhand. Det innebär stora utmaningar tillexempel när det gäller cybersäkerhet.

Nästa stora fråga gäller energiövergången, från fossilbaserad till en kolneutral modell, Vi måste hitta nya sätt att lagra energi, vi kan inte basera beredskapen på stora bränslelager som snart inte får användas, Och det är svårt att lagra el.

Kan väteteknik ersätta dagens bränslelager? Det är ett alternativ vi tittar på. LNG är ett annat, men där finns speciella utmaningar. En tid sågs torven som lösning, men nu är också den på väg bort. Lösningen kommer att vara en palett av olika energiformer, men proportionerna är en öppen fråga.

Vilka andra frågor engagerar?

Sårbarheterna i de globala varuflödena som särskilt coronakrisen belyst är en stor fråga. Men att nationalisera produktion är inte heller ändamålsenligt, framför allt då man inte är beredd att betala mer. En stor chock för oss var begränsningarna av EU:s inre marknad under coronakrisen, att medlemsländerna smällde upp gränser igen. Samtidigt måste man tillägga att den inre marknaden är en enorm tillgång ur ett försörjningsberedskapsperspektiv.

Hur ser Finlands försörjningsberedskap ut jämfört med andra länders?

Finland var ett av få länder som inte lade ner sin beredskapsstruktur efter kalla krigets slut. Sverige gjorde det på ett ganska spektakulärt sätt. En del har påpekat att Finland är efterblivet med sina gamla strukturer, men sett i efterhand har det varit ett klokt beslut. m

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 82021