Viktigt att hela familjenrotar sig i nya hemlandet

av Lena Barner-Rasmussen Forum 2008-09, sida 42-45, 25.09.2008

Taggar: Personer: Marja Tahvanainens Teman: ekonomi

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2088

KARRIÄR

Viktigt att hela familjen rotar sig i nya hemlandet

H Utlandskommendering. Det blir allt vanligare att de som åker utomlands för att jobba har ett lokalkontrakt och själva måste bekosta barnens skolgång och dagvård. Under expatriatkontrakt däremot står arbetsgivaren för boende, dagvård och sjukförsäkringar för hela familjen.

LENA BARNER-RASMUSSEN TEXT RASMUS SNABB BILD

X Stor bil och pampig villa, internationella skolor och egen trädgårdsmästare. Den traditionella bilden av expatriater har övertoner av lyx. Men globaliseringen och den ekonomiska tillväxten under 2000-talets första hälft har gjort utlandskommenderingar allt vanligare.

”Tidigare hade man kanske den uppfattningen att folk förtjänade sig en förmögenhet på sina år utomlands. Det har funnits ett gyllene skimmer över saken. Men nuförtiden är en utlandskommendering en naturlig del av karriärutvecklingen”; säger HELI HASSINEN-BIBERGER SOM ansvarat för NISSANS utlandskommenderingar i Norden.

MARJA TAHVANAINEN, Som forskar i utlandskommenderingar på HELSINGFORS HANDELSHÖGSKOLA, säger att utlandskommenderingar blivit en del av vardagen i många företag.

”Det har blivit så vanligt att åka utomlands. De flesta har skaffat sig sin första erfarenhet av att bo utomlands redan under studietiden”

Under de tio senaste åren har utlandskommenderingarna ökat markant. Parallellt med klassiska utlandskommenderingar där den anställda åker som expatriat, det vil sägafortfarande är anställd avmoderbolaget och omfattas av det finska socialskyddet, har det blivit allt vanligare att åka på så kallade lokalkontrakt. Också kortare projektbaserade utlandskommenderingar förekommer allt oftare.

Hassinen-Biberger har jobbat i tre år med att bland annat skapa processer för Nissans utlandskommenderingar och har nu i snart ett år fått egen erfarenhet av hur det är att bo utomlands. Hon är Nissans personalchefi Mellaneuropa och stationerad i Bonn i Tyskland.

”Nu när jag själv lever den här vardagen märker jag att jag har haft en alltför rosig bild av utlandskommenderingar. Som erfarenhet har det här året varit magnifikt, men lätt har det inte alltid varit”, konstaterar Hassinen-Biberger då hon analyserar sin tid i Tyskland.

Vanligtvis är det kvinnan i familjen som följer med sin make på hans utlandskommendering. Då faller det på henne att ordna det praktiska och få familjen hemmastadd. I Hassinen-Bibergers fall har det inte bara handlat om att hitta dagvård för en 18 månader gammal dotter och inredaett hem, utan också om att komm ”Boendekostnader, terminsavgifter och sjukförsäkring för hela familjen bidrar till att notan lätt stiger till tre-fem gånger personens årslön i hemlandet ini en ny företagskultur och arbetsgemenskap.

”Även om jag i princip sköter samma jobb jag hade i Finland är allt annat nytt. Nuinser jag själv hur viktigt det är med alla stödtjänster arbetsgivaren erbjuder?”

Hassinen-Biberger är själv i Bonn på ett expatriatkontrakt. Hennes arbetsgivare är alltså fortfarande Finlandskontoret, och arbetsgivaren står bland annat för hennes boende- och dagvårdskostnader. För HassinenBiberger var expatkontrakt ett villkor för att hon skulle flytta till Tyskland. Som småbarnsmamma blev dagvården en avgörande fråga för henne.

”Kostnaderna för dagvård för småbarn är på en helt annan nivå här i Tyskland än i Finland”

Dyrt för arbetsgivaren. Men för arbetsgivaren är expatkontrakt inget billigt kalas. Boendekostnader, terminsavgifter i internationella skolor och heltäckande sjukförsäkringar för hela familjen bidrar till att notan lätt stiger till tre-fem gånger personens årslön i hemlandet. Det är den främsta orsaken till att så kallade lokalkontrakt vinner allt mer terräng. ”Ur arbetsgivarens synvinkel ä det klart att man föredrar lokal anställning. En annan fråga är om arbetstagaren går med på att flytta utomlands under ett sådant kontrakt”, säger Hassinen-Biberger.

Vem som reser på expatkontrakt och vem som får ett lokalkontrakt beror i hög grad på hur mycket arbetsgivaren vill att personen ifråga ska ta emot vakansen utomlands.

”Vill man ha en specifik perso “Vill man ha en specifik person erbjuds ett expatkontrakt? erbjuds ett expatkontrakt”, säger Hassinen-Biberger.

Vid flyttningar till vissa länder där den lokala lönenivån är mycket hög - som till exempel för högre chefsposteri USA - kan arbetstagaren däremot vinna på ett lokalkontrakt.

Yngre väljer lokalkontrakt. Enligt Hassinen-Biberger syns också tydliga generationsskillnader — för ung anställda är tröskeln lägre att packa väskorna och sticka utomlands på ett lokalkontrakt. Äldre arbetstagare måste man däremot ofta ”övertala” med expatkontrakt. De har också vanligtvis en annan förhandlingsposition i och med att de ofta har värdefull erfarenhet som behövs för ett specifikt uppdrag.

Yngre anställda kan å andra sidan halättare att tackla riskerna med ett

EX lokalkontrakt. Åker man utomlands

EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 208 ”Det finns många fall där ingen riktigt vet vad personen från moderbolaget ska göra i det nya landet. De fallen blir dyra historier för företaget. som expatriat har man vanligtvis rätt till sitt gamlajobb eller motsvarande. Ett lokalkontrakt innebär att personeni fråga säger upp sig från sitt nuvarande jobb. Då det blir dags att åka hem gäller det att söka ett nytt jobb. Under ett lokalkontrakt bekostar arbetstagaren själv barnens skolgång och dagvård. Under ett expatkontrakt hör den anställda med familj fortfarande till finskt socialskydd, något som kan ha implikationer till exempel för moderskapspenningen. Marja Tahvanainen poängterar att det inte går att göra en matematisk modell för att räkna ut lönsamheten hos en utlandskommendering. Det är lätt att räkna ut vad investeringen kostar företaget, men svårar oso 2

Marja Tahvanainens forskning visar att om frun inte trivs isitt nya hemland går det inte heller bra för mannen på jobbet.

att mäta avkastningen” eftersom den oftast är immateriell.

”Men inte kan ett företag etablera verksamhet utomlands utan att skicka ut folk”, konstaterar Tahvanainen.

Hon uppmanar företag att ställa upp klara mål för varje utlandskommendering, även om det inte är möjligt att räkna ut en avkastning på investerat kapital för en enskild utlandskommendering .

”Målen ska kommuniceras till den som åker men också till målföretaget. Det finns många exempel på fall där ingen riktigt vet vad personen från moderbolaget ska göra i det nya landet. De fallen blir dyra historier för företaget?”

Dyrt blir det också då expatria konornis man åke Ikontrakl

Ett blir inte bäl ten vill komma hem i mitten av kontraktet. Av den orsaken borde företagen satsa särskilt mycket på rekryteringsskedet.

Nyttigt utbyte. MARJA SAVIARO grundade konsultföretaget RETURN TICKET för att dela med sig av sina erfarenheter som expatriat. Hon har forskat i utlandskommenderingar och själv varit bosatt i Afrika i flera repriser. Nu preppar hon familjer som antingen är på väg utomlands eller just har kommit hem.

”Tyvärr inkallas jag alltför ofta i ett för sent skede, då kontraktet väl är underskrivet”; säger hon. Hellre skulle hon ta del i projektet i det skede då familjen ännu funderar på att åka.

”Det är vanligt att man är så ivrig

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 208 en uttjatade klichén om att det bak om varje framgångsrik man finns e tuff kvinna är inte helt malplacera vid utlandskommenderingar. En amerikansk kvinna vars man började jobba hos NoKA i Finland sade att företaget satsade mer på att intervjua henne än honom. Men det är helt logiskt.

Enligt MARJA TAHVANAINEN På HELSINGFORS HANDELSHÖGSKOLA är forskningsresultaten relativt entydiga: trivs inte frun i sitt nya hemland presterar maken inte heller bra i det nya jobbet. Den vanligaste orsaken till att man avbryter kontraktet i förväg är att makan inte trivs.

Den absoluta majoriteten av dem som åker är män i karriären. Av de kvinnor som åker på utlandskommenderingar är de flesta barnlösa.

Speciellt i de nordiska länderna där kvinnorna är självständiga och i många fall har egna karriärer blir det en utmaning att få hela familjen att trivas.

“Det viktiga är att båda förstår varandra och varandras position. säger MARJA SAVIARO på konsultföretaget RETURN TICKET.

Ett vanligt problem är att expatriaten inte in ser att partnern därhemma inte alls kommit in i värdlandets kultur. Den som jobbar har oftast mycket lättare att komma in i vardagen via jobbet, och lär snabbt känna de lokala kollegerna. En annan underlättande faktor är språket. På kontoret klarar sig de flesta expatriater bra på engelska, medan makan måste kämpa med det lokala språket för att kunna köpa bröd. ”Den som jobbar kan känna sig helt hemma Jen frustrerade nemmatru stadd efter ett par månader medan den som är hemma fortfarande känner sig fullständigt borttappad” säger Saviaro.

För att minska risken för avbrutna utlandsvistelser är det viktigt för arbetsgivaren att i ett tidigt skede kartlägga att rätt familj är på väg. Tahvanainen ser det som mycket positivt att företag har börjat intervjua och utföra psykologiska test också på partnern som följer med. Saviaro skulle ännu gärna se att paret intervjuas skilt för sig.

”Om paret intervjuas tillsammans är de mer benägna att hålla uppe en fasad”, säger hon.

Om mamman mår dåligt har det följder för hela familjen. Men man måste också tänka på barnen.

”Man pratar mycket om att frun ska trivas och räknar med att barnen alltid klarar sig. Parförhållandet kan man reparera men utlandsåren påverkar barnen för resten av deras liv’, poängterar Saviaro.

I bästa fall blir barnen världsvana kosmopoliter som klarar sig var som helst. I värsta fall plågas de av rotlöshet och identitetsproblem livetut. på att åka iväg att man inte ger sig ti defekt” om man inte har varit utom För finlandsvenska familjer ka att ställa de väsentliga frågorna”

Trots att det är dyrt att skicka folk utomlands är det ändå någonting företag i allmänhet vill satsa på.

”Visst handlar det om stora investeringar, men vi upplever ändå att organisationen får mycket ut av utlandskommenderingar, både av dem som kommer till Finland och de finländare som kommer tillbaka. Organisationen håller sig fräsch då man med jämna mellanrum skakas om av någon som kommer med ett nytt perspektiv”, säger Hassinen-Biberger.

Och satsar man på att göra karriär i ett globalt företag i dagens värld är några år utomlands mer eller mindre en förutsättning.

”Det kan nog upplevas som e lands”, säger Tahvanainen.

Borta bra men hemma bäst? Det svåraste är inte att flytta utomlands utan att komma hem igen. Det är en vanli m . kommentar då en expatriat återvän- Speciellt der till hemlandet efter ett antal år probleutomlands. Speciellt om man flyttar matiskt är hem efter en sejour i ett exotiskt land de t för med egen simbassäng, hushållerska och chaufför kan det kännas lite platt fa miljen S att möta den gråa radhuslägenheteni ton å ringar en ännu gråare förort. .

Ett annat problem är språket. som int ”Har man varit länge utomlands längre kan modersmålet ha rostat. Speciellt hänger medi problematiskt är det för familjens slan tonåringar som inte längre hänger medi slanguttryck”, säger Saviaro.

uttryck finskan bli ett stort problem.

”Om föräldrarna bara pratar svenska med barnen och de går i engelskspråkig skola finns det ingen möjlighet att lära sig finska. Det kan göra det mycket svårt för dem att få fotfästei Finland igen”, säger Saviaro.

Rent professionellt är det vanligt att återflyttare upplever att deras nya erfarenheter och kunnande inte uppskattas tillräckligt på jobbet.

”De upplever att de inte kan använda sin nyinsamlade kompetens på ett sätt som kommer företaget till nytta. För att företagen ska vinnapåutlandskommenderingar är det viktigt att man lyckas ta tillvara den här nya kompetensen”, säger Marja Tahvanainen. sm