Vilka priser ger telekonkurrensen på fastlandet?

av Bo Ingves Forum 1993-15, sida 20, 25.11.1993

Taggar: Teman: telekombranschen

På Åland gick priset ner 79 procent:

Vilka priser ger telekonkurrensen på fastlandet?

Bo Ingves

Finland fortsätter at å i bräschen för den europeisk liberaliseringen av telekommvunikationerna. I juli nästa å är den finska telekombranschen så avreglerad, av monopolen återstå ott som helt &å endast Teles NMT nät. De statliga telemonopolen inom t ex EG/EU börjar däremot få känna av fri konkvrrens troligen först 1998.

tal lokala telefonbolag i Finland. Trot mångfalden har det hittills inte rått någon egentlig konkurrens på marknaden, eftersom telefonabonnenterna inte kunnat välja vilken operatör de vill anlita.

Det har inneburit att de lokala telefonbolagen och Tele haft en monopolställning på lokalsamtalen inom sina respektive koncessionsområden. Tele har dessutom haft monopol på förmedlingen av såväl inrikes som utrikes fjärrsamtal. Enda undantaget från regeln har varit GSM-nätet, som från starten hade en privat operatör. Radiolinja, som konkurrerade med Tele.

F örutom PTV-Tele finns det ett femtio Konkurrensen sänker fjäörrsamtalspriser

Från nästa års början har de lokala telefonföreningarnas gemensamma bolag Fjärr nätet Nian Ab och Imatran Voimas telekommunikationsbolag Telivo fått tillstånd

Teleinbesparingen för de åländska användarna är två miljoner per år…

2 att förmedla inrikes fjärrsamtal. På motsvarande sätt får Tele rätt att konkurrera om lokalsamtalen med de lokala telefonbolagen.

Som konkurrensmedel gentemot Tele på fjärrtrafiken nämns uttryckligen priset. Abonnenterna väntar därför med snålvattnet rinnande på nästa års början, vilket visas av att Fjärrnätet Nian redan har samlat tusentals skriftliga kontrakt om fjärrsamtalsförmedling.

Innan årsskiftet vet dock knappast någon vad kunderna egentligen vinner på den nya konkurrenssituationen. Den siffra som vanligen nämns i sammanhanget är att taxorna på fjärrsamtalen kommer att sjunka med ca 20 procent jämfört med dagens läge.

Från och med juli nästa år öppnas även utrikestrafiken för konkurrens, och då ger sig de lokala telefonföreningarnas bolag Finnet International och Telivo med i leken. Ålands Mobiltelefon har de facto redan fått koncession på utlandssamtal. På trafikministeriet räknar man med att prisnivån även på ullandstrafiken kommer att sjunka med 20 procent inom två år tack vare konkurrensen.

Lokal konkurrens knepig för Tel ärrnätet Nian har inga större förmedla fjärrsamtal vid årsskiftet, eftersom de har sitt nät mer eller mindre färdigbyggt. Telefonbolagen ulnyttjar det landstäckande optiska fibernät som deras gemensamt ägda bolag Datatie sedan mitten av 1980-talet byggt upp för datakommunikationsbiten. Företag som är anslutna till nätet har också kunnat använda det för interna telefonsamtal mellan sma enheter på olika orter.

Telivos nät består av optiska fiberkablar som IVO installerat i samband med sina kraftlinjer. Nätet används också av Datatie.

För Tele är dei däremot betydligt besvärligare att bryta sig in på lokalsamtalsmarknaden. De lokala telefonbolagen vaktar sina kopparledningar som höken, och motsätter sig kraftigt att Tele skulle få använda sig av deras lokalnät. Tele hänvisar däremot till EGs ONP-princip (Open Network

Telemarknaden miljardbusines € Lokalsamtalen omsatte i fjol totalt ca 3 miljarder mark. Teles andel var en knapp miljard mark medan de privata telefonbolagen delade på resten. Teles monopol på fjärrsamtalsbiten och utrikestrafiken gav vardera intäkter på ca 880 miljoner mark.

Vid sidan av lokalsamtalsbiten är telefonbolagen marknadsledare också vad gäller datakommunikation. De totala intäkterna från dataöverföring, nya teletjänster, terminalförsäljning osv, var ca tre miljarder mark.

Provision) och kräver rätt att mot en skälig avgift få idka trafik i lokalnäten.

Tele tänker nämligen inte börja bygga egna linjer för lokaltrafiken på de lokala teefonbolagens områden. I stället har Tele gått med i det brittiska Ionica-projektet, som utvecklar ett digitalt tråd lokalnät. Problemet är att det tar flera år ännu innan systemet kan tas i bruk.

Om Tele inte får använda de lokala näten blir konkurrensen på lokal nivå tillsvidare minimal. Egentligen är det närmast större företag som redan är fysiskt anslutna till Teles fjärrnät som kan dra nytta av konkurrensen. För alt mota Olle i grind ändrar dock bl a Helsingfors Telefonförening från början av året faktureringsgrunden för företagsanslutningar, så att storkonsumenter får kännbara volymfördelar.

Vad händer med servicekvaliteten?

Det FN-underlydande internationella teleförbundet ITUs generalsekreterare Pekka Tarjanne varnade i början av oktober för att ett blodigt ställningskrig mellan teleoperatörer kan minska deras möjligheter att investera i nödvändig infrastruktur. Utan fortlöpande investeringar blir Finland snabbt ett före detta föregångsland inom telekommunikationsbranschen.

Ett exempel på hur det kan gå med tarifferna är det finländska specialfallet Åland. Alands Mobiltelefon (AMT) fick i början av sommaren rätt att förmedla utlandstrafik till Sverige. Då marknaden öppnades var Teles taxa på samtalen till Stor-Stockholm 61 penni per minut, ÄMT inledde med att sänka sina priser 10 procent under Teles taxa. Därefter följde prissänkningarna slag I slag, och i dag är Teles 14 penni och AMTSs 13 penni.

För kunderna är läget härligt. Med Tarjannes varning i minnet är frågan dock om priskonkurrensen gör läget ohållbart med tanke på behovet av kommande nyinvesteringar i infrastrukturen.

På Åland säger man att Stockholmstrafiken är lönsam också med dagens taxor. Om så är fallet, kan det på fastlandet löna sig att spara julsamtalen utrikes till efter midsommar nästa år…

De åländska prissänkningarna är också en vitaminspruta för företagen. På årsnivå beräknas inbesparingen för de åländska användarna var ca 2 miljoner mark.

Den finska blodigeln finansministeriet knackar dock samtidigt på dörren för att störa den spirande telekonkurrensen. P fortsättning på sid 26