Vintersportkläder till Mellaneuropa

Taggar: Bolag: Essilä Oy

FORUM 12: 7 ton per dag! Exporten av metervara utgör ca 30/9 av totalförsäljningen och det mesta går till Sovjet. I år har man sålt Österut för 3,5 miljoner, vilket innebär närmare 300 000 meter tyg. Det är den största ordern hittills. ”Nackdelen med östhandeln är osäkerheten,” påpekar Erik Granholm, ”en gång blir det en stororder, en annan gång ingenting alls eller avbrott i produktionen på grund av långt utdragna underhandlingar.”

Terrängskidning modesak

Företagets konfektionssida har emellertid numera passerat basindustrin. Över 200000 sportplagg görs som nämnts årligen. Tidigare var det mest träningsdräkter för sommarbruk, men terrängskidning har igen blivit på modet och vintersektor kommer allt starkare fram. I synnerhet i USA och Tyskland har terrängskidning blivit något av en ”fluga”, och för Terinit är dessa länder de senaste exportmarknaderna. 70 ?/o av exporten har hittills gått till Sverige. Nu har bla den stora tyska postorderfirman Quelle beställt en försöksorder. ”Tyskland och i synnerhet USA är ännu i år mer eller mindre testaffärer”, säger direktör Granholm, ”men stora möjligheter finns om första året gär bra.” I USA marknadsförs Terinitprodukterna av Normark Corporations, som redan tidigare uppnått goda resultat med finländska produkter av hög klass — bla Rapala-dragen (Forum 7/76). Normark säljer terrängskidningspaket, dvs en. komplett skidutrustning. I motsats till de andra ”komponenterna” = säljs skiddräkterna i paketet unde eget produktnamn, något man på Terinit ogärna ville ge upp.

U-landskonkurrens att räkna me ”Genom höga kvalitetskrav och en ganska selektiv försäljning har vi fått en viss exklusivitetsimage,” påpekar Erik Gzranholm, ”och då är namnet bra att — bibehålla. Konkurrensen från framför allt u-länderna med sin billiga arbetskraft kommer att hårdna, redan nu säljs det en massa begagnade maskiner dit. Know-how får de alltid. Men jag tror att konkurrensen främst kommer att uppstå bland lågprisvaror. Vi tävlar som sagt med kvalitet, och genom att hålla oss med egna råmaterial har vi full kontroll över hela produktionsprocessen. Det innebär kanske att

Vintersportkläder till Mellaneuropa

I synnerhet på exportmarknaderna är man tvungen att specialisera sig för att hållas med, menar VD Erkki Jaakkola vid Kuopioföretaget Essilä Oy, som utvecklat en representativ kollektion av vintersportkläder, närmast för slalomskidning. Med det säljande produktnamnet Snow-Lovers har man i år öppnat exporten till Mellaneuropa.

ye Essilä har under sin kvartssekel långa “verksamhet prövat på många olika produkter, men tycks nu ha funnit sitt rätta sortiment. Företagets ägare och grundare, Heimo och Veera Turunen, startade mycket anspråkslöst med förkläden. Veera sydde dem hemma på maskin, Heimo skötte kommersen. Fabrikation blev det egentligen först några år senare.

Förklädena. hamnade allt mer i bakgrunden, man försökte si på sport- och badbyxor, terrängdräkter i ”landskapsfärger”. Med tiden kom ytterkläder för damer med i bilden. Dehär utgör idag 40 procent av produktionen, resten är fritidsplagg; skidoveraller, skid- och promenaddresser i antigliss.

Först med inhemska tävlingsdräkter

Det allra senaste är avancerade slalomdräkter för tävlingsåkare, med vilka man främst siktar

Med det lockande produktnamnet Snow-Lovers kämpar Essilä Oy på utlandsmarknaderna.

Jåsa sig litet, men maskinparken är ändå så pass flexibel att nya material kan tas fram med kort varsel,”

Dyrt lönarbete

Oy Terinit Ab sysselsätter för närvarande ca 200 personer. Omkring hälften av overallproduktionen är placerad i Lappajärvifabriken, som startades 1973. I Terjärv bygger kommunen som bäst en ny industrihall för företagets räkning då utrymmena igen, trots många utvidgningar, blivit tränga. För att råda bot på de stora lönarbetskostnader man haft främst för färgning och efterberedning grundades i början av året Oy Oranit Ab tillsammans med Oravais Klädesfabrik Ab. Den moderna anläggningen = utfö kemtvätt och appretering av trikåtyger. S | a på de alpina länderna, dels också för att tillhandahålla ett inhemskt utbud som tidigare inte funnits.

En miljonaffär i Snow-Lovers utrustning med Mellaneuropa är klar för nästa skidsäsong. ”Det är svårt att öppna marknaderna”, säger Erkki Jaakkola, ”det finns många gamla etablerade konkurrenter = på området, som närmast kanske säljer med namnet. Men vårt argument är kvalitet och vi kan också erbjuda något billigare priser.”

Kappor till öst, sportplagg till väst

Export är ingenting nytt för Essilä, redan 1965 inleddes exporten till Sovjet, ett år senare till väst. Över hälften av produktionen kommer i år att exporteras, bla damkappor till Sovjet, största delen av fritidsplaggen går till väst. Man räknar i år med en försäljning på 24 miljoner mark. Höstens be ställningar uppgår till ca 15 miljoner.

Arbetskraften knapp

Nu har man svårigheter att få alla beställningar framställda i tid. ”Precis all kapacitet är fast för hösten, och den räcker inte till” berättar Jaakkola. Problemet är arbetskraften som i Kuopio-området har blivit ytterst knapp de senaste åren. Vi har cirka trehundra anställda men måste dessutom ty oss till lönsömnad på olika orter. Företaget har måst anskaffa personalbostäder för ungefär tio procent av personalen, vilket jag inte anser vara en riktig utveckling, De anställda binds för mycket till företaget och dessutom kan man ju inte svara på allas individuella boendekrav.”

Ny sömnadshall höjer kapaciteten

I höst hoppas man få kapacitetsfrågan avhjälpt då en n satellitfabrik startas i Pielavesi, den första egentliga industrianläggningen på orten. Ett femtiotal personer kommer till en början att sysselsättas i den nya hallen, som enbart blir en sk sömnads- eller hopsättningshall. Byggnaden har uppförts och uthyrs av kommunen. Erkki Jaakkola uttrycker sin förvåning över att statliga Pöstbanken inte var intresserad att finansiellt stöda ett dylikt projekt, även om både u-områdesfonden och privata penninginrättningat var positivt inställda.

Varför lyckas några?

TEXTILINDUSTRIN är sedan länge den minst lönande, mest arbetskraftsintensiva (och lågavlönade) och för konkurrerande import mest känsliga industrisektorn. Att tekobranschen är i kris framgår av de uppmärksammade konkurserna, de största i vårt land har varit inom just textil.

FORUM 12: 76

Sr”

Villayhtymä har konkursrekordet, Norlyn är ett ganska färskt exempel och det senaste tillskottet i konkursgalleriet är Hyvon Kudeneule, där omsättningen i fjol var cirka 74 miljoner mark samtidigt som skulderna uppgick till cirka 60 miljoner.

I BJÄRT KONTRAST till den här dystra branschbilden står emellertid vissa textilföretag som går mycket bra. Tetinit tycks vara ett av dessa. Ett annat är Piretta i Kuopio som nyligen figurerat i spalterna som ett ”ekonomiskt under” — företaget har vuxit rekordsnabbt (omsättningen var senaste år 31 miljoner mark) och tredubblade sin kapacitet i augusti.

VAR GÅR SKILJELINJEN mellan dem som lyckats och dem som misslyckats?

Kanske här: Förnyelse, specialisering, mindre satsning på massproduktion och i stället på individuell produktutveckling.

LAN | Lan

Aktiva

Krediter till allmänheten

Aktier och andelar , Maskiner och inventarie Övriga tillgångar Ränteutgifter . Löner och socialkostnader . Obligationslånekostnader =. Övriga utgifter

Skatter

Kassa och fordringar hos banker. … Övriga finansieringstillgångar u Övriga utgifter med lång verkningsti

INDUSTRI-HYPOTEKSBANKEN I FINLAND A 30, 6. 1976 Passiva 20.231 414,33 Inhemska obligationslån …… -. 1566 838 368,16 Debenturlån : 40 771,51 Övriga inhemska skulder -. 4750 800,— Inhemska resultatregleringar 408 521,28 Utländska obligationslån 5 160 300,— Övriga utländska skulder 3199 276,46 Kreditför” uy reservering 21 107 803,53 Aktiekapital ….. 410 113,91 Reservfond . 448 28909 Odisponerad vinst 644 862,74 | Ränteintäkter -. 953 892,60 Agi 1624 195 113,6 övriga intäkter

Helsingfors den 6 juli 1976

Veikko Makkonen

Raimo Yaskiv 767 ee 258,50 51 550, 7 054 521,68 905 000,— 612 739 780,18 94 919 197,73 26 140 000,— 27 000 000,— 3 900 000,— 67 212,” 32 247 485,04 175 227,54 31 840, 624 195 113,61