Wärtsilä ökade 44 procent

av Per Sedel Forum 1975-12, sida 17-18, 20.08.1975

Taggar: Bolag: Wärtsilä Teman: företag

FORUM 12 » 7 17

FOÖRETAGSRONDEN

Wärtsilä ökade 44 procent

Wärtsiläs länge emotsedda emissionen verkställes i höst. Aktlekapitalet höjes med 90.8 mmk. Av ökningen är 24.7 mmk betald (nominellt värde) och resten, d vs 66.1 mmk utgöres av egna medel. Åt bolagets anställda erbjudes 43760 aktier till nominellt värde. Wärtsiläs verksamhetsberättelse för år 1974 ger ett gediget intryck. Främst frapperas man kanske av den stora mängd data som, förutom presenterade i textform, även ges med hjälp av diagram. Omsättningen steg i fjol med 44/0 till 1.148.89 mmk. Motsvarande ökning år 1973 var dryga 2/0, medan tillväxttakten år 1972 var ca 40/0. Dylika tvära kast I faktureringen är typiska för skeppsbyggnadsindustrin och visar tydligt varvens betydelse för Wärtsilä. Det är klart att Inflationen även bidragit till faktureringsökningen år 1974. Det finns dock Ingen uppgift om hur mycket av ökningen som kan hänföras till prisförhöjningar och hur mycket till en volymökning. De under året levererade fartygen kontraherades till fasta priser åren 1970—72. Med beaktande av varvens stora andel av faktureringen är det troligt att prisförhöjningarna ej inverkat så kraftigt på omsättningsökningen som I andra branscher. De s.k. K-garantierna, som kompenserar varven för, vid kontraktstidpunkten, oförutsedda kraftiga kostnadsstegringar kan dock möjligen ha inverkat förhöjande på faktureringsvärdet.

Varvsgruppen svarar för 56/0 av faktureringen år 1974. Därefter följde verkstadsgruppen med 16 6, porslins-, glas-, emaljoch plastfabrikerna med 1292, Dalsbruk med 10 26 och Järvenpää- och Helsingforsfabriken med 6 Yo. Omsättningen för år 1975 väntas stiga till ca 1500 mmk.

I anslutning till den för övrigt föredömliga presentationen av de enskilda produktionsanläggningarna hade man gärna sett preciserade uppgifter om dessas resultat. Särskilt angeläget ter sig en sådan uppgift betr. varvsgruppen som ju svarar för över hälften av faktureringen. I årsberättelsen nämns att Helsingfors- och Järvenpääfabrikens verk samhet varit förlustbringande. Arabias lönsamhet försvagades ytterligare. Lönsamheten vid Jakobstads- och Joensuufabrikerna sjönk. Som orsaker till försämringarna anges kraftiga kostnadsstegringar och prisreglementeringen.

Resultatet

Den redövisade vinsten uppgår till 18.87 mmk, och innebär en stark förbättring jämfört med de senaste åren. Har Wärtsilä nu definitivt hämtat sig från bakslagen åren 1971 och 1972? Efter en analys av de redovisade resultaten (se tabellen) de fyra senaste åren förefaller det troligt att så är fallet. Orsaken till tveksamheten grundar sig ingalunda på bristande tro på företagets framtidsutsikter, utan på det faktum att vissa för analysen väsentliga uppgifter saknas.

OY WÄRTSILÄ AB FINANSIERINGSANALYS 1974

TILLFÖRDA MEDEL Internt Redovisad vinst + skatter + avskrivningar — på anltillgångar — på kursförluster Från verksamheten: + utrangeringar inklusive realisationsvinster — Utdelning — Skatter Externt Ökad skuldsättning + långfristiga skulder + kortfristiga skulder + Förändringar i leveranskrediter och förskott — minskning av leveranskredite — långfristiga — 28,5 — kortfristiga + 15,07 — minskning av leveranskredit fordringa — långfristiga + 59,2 — amorteringsrat — 9,78 — ökning av erhållna förskott .

— avräknas 1975 +172,0 — avräknas senare +139,89

ANVÄNDA MEDEL — ökning av finansieringstillgångar — investeringar i oms.tillgångar — investeringar i anl.tillgånga — aktiverad kursförlust

Framförallt saknas en detaljerad information om lagerreservförändringarna.

I årsberättelsen för år 1974 sägs att lagerreserven uppvisar i det närmaste en mot lagerförändringen proportionell ökning, Detta betyder att lagerreserven mk-mässigt ökat, men behöver ej innebära att nedskrivningsprocenten stigit. Vid en jämförelse med de tre föregående årens uppgifter om lagerreserven förefaller det dock klart att ett större belopp har kunnat avsättas, I årsberättelserna för år 1971 och 1972 säges nämligen att den mk-mässiga reserven bibehållits. Samtidigt har nettovärdet ökat, vilket ger vid handen att nedskrivningsprocenten sjunkit, dvs. lagerreserven i procent av bruttovärdet har minskat. Bett, år 1973 kan man dra ungefär likadana slutsatser om dock reserven enligt en uppgift i verksamhetsberättelsen ökade något. Nettovärdet ökade nämligen år 1973 med 44 4. Det

Vänd! mmk 18,87 1,42 20,29 54,70 20,75 75,45 95,74 48,50 9,92 1,42 — 11,34 132,90 24,87 48,58 73,45 — 13,48 49,46 311,92 347,90 421,35 554,25 181,41 173,93 174,37 348,30 24,54 544,2 1 skulle sålunda ha förutsatt en ansenlig avsättning till reserven för att den procentuellt sett inte skulle delvis ha upplösts, (förutsatt att reserven i mk åren 1971 och 1972 ej var 0 eller mycket låg).

De ovannämnda vaga uppgifterna om lagerreservförändringarna har medfört att det beräknade resultatet efter avskrivningar ej kunnat exakt bestämmas.

En annan omständighet som inverkar på analysens tillförlitlighet är avsaknaden av uppgifter om de kalkylmässiga avskrivningarnas storlek åren 1971—1973. I verksamhetsberättelsen år 1974 nämns att de fulla skatteavskrivningarna som gjorts i det stora hela motsvarar de kalkylmässiga. Detta förhållande har antagits gälla även de övriga åren. Eftersom fulla skatteavskrivningar ej gjorts åren 1971—1973 har dessa approximerats för att sålunda erhålla de kalkylmässiga. Det är självklart att noggrannheten lidit av dessa uppskattningar. Det är sålunda skäl att iakttaga försiktighet vid bedörnhnirigen av de värden som ges i tabellen.

I allmänhet kan man konstatera att den positiva resultatutvecklingen fortsatte under år 1974 vilket även framhålles i årsberättelsen. Sålunda har vinsten efter avskrivningarna stigit från negativ år 1971 til “+ 41.05 mmk år 1974. Intrycket förstärk ytterligare av att det är möjligt att fasta kostnader i anslutning till fartygsbyggena ej aktiverats. Enligt den nya bokföringslagen bör nämligen en uppgift om företagna aktiveringar av fasta kostnader finnas. En dylik finns ej i verksamhetsberättelsen. Detta är anmärkningsvärt med tanke på nettolagrets rätt starka tillväxt. Inflationens inverkan på resultatet är svår att uppskatta. Den har väl delvis motatbetats genom de redan omnämnda större avsättningarna till lagerreserven och de fullt utnyttjade skatteavskrivningarna.

En annan intressant omständighet är räntenettots utveckling till + 0 år 1974. Förbättringen beror dels på den starka likviditeten och dels på det höga ränteläget i utländska valutor.

De år 1973 orealiserade kursförlusterna om 20,4 mmk avskrevs år 1974. Nya orealiserade kursförluster om 24,2 mmk aktivéra les.

Finansieringen

Vid beräkningen av balanstalen kassalikviditet och balanslikviditet har de kortfristiga leveranskreditfordringarna och leveranskrediterna inkluderats i finansieringstillgångar resp. kortfristiga skulder. Vid beräkningen av soliditeten har leveranskrediterna bland aktiva och passiva kvittats. Till följd av att de för ”hyfsningen” nödvändiga uppgifterna ej alla år funnits tillgängliga bar relationstalen uträknats endast för de två sista åren. Två år erbjuder en rätt mager jämförelsegrund. Man kan ej heller ta balansstatistikens motsvarande tal i beaktande eftersom Wärtsilä på grund av den diversifierade produktionen ej kan hänföras till någon speciell bransch. De två första relationstalen synes dock peka på en förbättring av likviditeten, ett faktum som säges bero på att varvsproduktionen alltmera förskjutits mot kontantvillkor. Ur finansieringsanalysen framgår att erhållna förskott ökat med 311.92 mmk, och att både leveranskrediterna och leveranskreditfordringarna minskat. Det goda likviditetsläget år 1974 är, såsom ovan framhållits, även en av orsakerna till att räntenettot utvecklats i gynnsam riktning.

(Per Sedel) dd

FORUM 12 » 75

Wärtsllä mmk 1972 1973 1974 omsättning 557,10 781,82 800,15 1148,89 varav export 60/0 62 9/0 53 2/0 64/0 ökning/minskning —18,1 Y/0 40,3 Yo 2,3 Yo 43,6 “70 Rörelseöverskott 21,05 51,00 64,55 - 95,75 — ber.kalkylm. avskrivningar!) 35,34 39,57 35,91 54,70 Vinst/förlust. efter avskrivningar 14,29 11,43 27,64 41,05 Vinst efter avskrivningar i relation till oms. — 1,46 Yo 3,45 2/0 3,57 Yo Vinst efter avskrivningar i relation till sysselsatt kap. — 0,57 7/0 1,21 2/0 1,52 2/9 — avskrivn., valutaförlust — — 4,28 20,76 — räntor, netto 29,59 25,75 16,30 +0 Vinst/förlust efter avskrivningar och räntor —43,88 —14,32 7,06 20,29 + lagerreservförändringar ? ? ? ? + avskrivningsdifferens ?) 8,18 13,96 6,26 T0 + realisationsvinster?) 17,60 — — F24,47 — skatter 1,24 1,55 1,22 1,42 Redovisad vinst/förlust —19,34 —L9N 12,10 18,87 Diverse uppgifter: Utdelning B,82 8,82 9,92 11,02 Antalet anställda 16 730 16 557 16 428 15975 Fakturering per anställd tmk 33 47 49 72 Personalkostn. per anställd tmk’) — 20 23 29 Investeringar mmk’) 69,20 46,79 68,48 174,37 Balanstal: Kassalikviditet 0,74 0,76 Balansllkviditet 1,47 1,49 Soliditet 36,2 Ya 28,6 “/ 1) Uppskattade värden, eftersom fulla skatteavskrivningar ej gjorts åren 1971, 1972 och 1973. 2) Skillnaden mellan uppskattade och bokförda avskrivningar. 3) År 1974 har realisationsvinsten gottskrivits reservfonden, därför tecknet +.

4. Sysselsatt kapital = balansomslutningen. 5) Uppgifterna för år 1971 ej tillgängliga. 6) uppskattade investeringar 1975 = 350 mmk.

$) Uppskattade investeringar enligt årsberättelsen 1975 = 350 mmk.

1972 1972 1973 1974 Likvida medel 7,82 311 4,63 3,72 Korttr. fordringar 231,28 196,08 255,09 437,41 Lev. ‘kreditfordringar 895,86 1 087,71 1 041,37 991,90 Finansieringstillgångar 1 134,96 1 286,90 1 301,09 1433,03 Omsättningstillg.. netto 277,96 316,91 458,31 632,24 Fordringar o. aktier 15,43 16,84 23,50 35,79 Mask., inv. m.m. “52,50 60,17 53,99 79,59 Docksanläggningar 43,03 43,19 39,86 36,99 Byggnader 160,09 189,16 258,68 279,03 Jordläg, o. tomter 54,78 54,85 90,12 87,51 Anläggn. under uppförande 32,19 7,26 42,69 85,82 Anläggningstillgångar 358,02 371,47 508,84 604,73 Värderingsposter 20,42 24,20 Erhållna förskott 7 163,33 300,15 472,19 Amorteringsrat lev.krediter 1 Di 173,85 188,92 Övr. kortfristiga skulder Dj 358,19 154,81 203,38 Kortfristiga skulder 574,65 521,52 628,81 864,49 Erhållna förskott 1 255,13 311,55 451,44 Leveranskrediter 541,81 672,61 744,52 715,97 Lån fr. pensionsstift. 114,74 118,53 125,49 131,13 Övriga lån 265,27 148,49 114,38 133,61 Långfristiga skulder 921,82 1194,76 1 295,94 1432,15 Värdereglering 100,00 — — — Värderingsposter 100,00 — -— — Aktiekapital 110,21 110,21 110,21 110,21 Reservfond 76,92 150,70 243,51 268,21 Investeringsfond 5,83 — — — Vinstmedel —18,49 —1, 91 10,19 19,14 Eget kapital 174,47 259,00 363,91 397,56 Balansomslutning 1 770,94 1 975,28 2 288,66 2 694,2 1) Uppgifter saknas