Wärtsilä slutar, staten, banken tar över

av Håkan Nylund Forum 1989-12, sida 34-35, 31.08.1989

Taggar: Bolag: Wärtsilä Teman: företag

NORDEN 29

Varvkrisens lösning:

Wärtsil slutar,

Text: Håkan Nylund

Wärtsilä Marine, Helsingforsvarve staten, banken tar över

Den akuta augustikrisen i Wärtsilä Marine fick en snabb och delvis överraskande lösning. Som väntat beslöt finska staten att tillsammans med ägarna och finansiärbankerna gå in och garantera byggandet av den existerande orderstocken. Mer överraskande lyckades moder-Wärtsilä hitta en köpare åt största delen av sin andel i varvsbolaget och förändrar radikalt struktur. Totallösningen var nödvändig, men inte särskilt snygg.

är Finland i början av augusti öppNone efter semestrarna snurrad det envisa, men helt ospecificerade rykten om att ”någonting” var i görningen kring Wärtsilä. Svaret kom snart i Wärtsiläs nya koncernchef Pekka Laines brev till aktieägarna. som rapporterade om en akut finansieringskris i dotterbolaget Wärtsilä Marine. Utan nytt kapital och stöd förelag tom en risk för konkurs i bolaget, som trots dålig lönsamhet varit ett av flaggskeppen i finsk exportindustri.

Rapporten slog ned som en bomb på näringslivets och politikernas kräfttallrikar. Wärtsilä Marine hade visserligen gått med förlust ända sedan bolaget grundades genom en fusion av Wärtsiläs och Valmers varvsindustrier, och visade i fjol ett minus på över 600 Mmk av en omsättning på 2.7 mrd mk. Men bolaget hade ändå erövrat nya beställningar, och rapporterna utlovade klara resultatförbättringar. Bolagets VD Pekka Laine befordrades till koncernchef för Wärtsilä. Läget föreföll också va 3 ra under kontroll då i huvudsak Wärtsilä vid årsskiftet torpederade planerna på en fusion av alla finländska varv. Förutsättningar för överlevnad på egen hand bedömdes alltså att finnas.

Arbetsdryg orderstock

Ett drygt halvår senare var varvsbolaget ä inte bara i svårigheter, utan konkursfärdigt — allt som allt en gigantisk prognosmiss. Orderstocken sträcker sig till är 1991 och uppgår till ca 7 mrd mk. Största delen är arbetsdryga prestigeorders som kryssningsfjärjor åt Silja och Viking och tre lyxkryssare åt Carnival Cruise. Bolaget har inte gjort någon hemlighet av att beställningarna tagits till dåliga priser, men hade räknat med att kunna klara dem inom ramen för existerande resurser. Det statliga finansierings- och garantistödet förbättrades något vid varvsförhandlingarna i vintras, och bolaget har arbetat med ett ambitiöst program för att höja produktiviteten och sänka kostnaderna.

Stigande kostnadsnivå

Chanstagningen misslyckades. Arbetskraftsbristen förvärrades på varven vilket drev upp kostnaderna direkt och indirekt genom ökad användning av underleverantörer. Tre hela tankfartyg byggs bl a som underleverans hos Rauma-Repola. Inflationen i Finland har också varit snabbare än väntat, och revalveingen försämrade konkurrenskraften. Men trots att en del av utvecklingen legat utanför varvens kontroll tycks kalkylerna ha innehållit en god portion önsketänkande.

Lösningen på den akuta krisen blev ett än så länge litet diffust paket, som garanterar finansieringen under byggnadstiden ör fartygen i orderstocken. Statsmakten svarar via Exportgarantianstalten och Statsgarantianstulten för 50 procent av garantierna, ägarna Wärtsilä och Valmet ör 25 procent samt buvtdfinanslärerna Föreningsbanken och Postbanken för 25

Staten tar över hälften av styrelseplatserna, och förhandlingar och utredningar inleds för att få fram en lösning om bolagets framtid. För närvarnade vet man t ex inte om bolaget kan ta emot nya beställningar. Vad paketet kommer att kosta vet man inte heller, men troligen mer än en fusion av alla varv som var aktuell vid årskiftet.

12/1989 FRUN,

Bittra konkurrenter

Hjälpen var nödvändig för Finlands rykte som exportland, men kritiken har varit besk. Storleksordningen på prognosmissarna är svåra att förlåta. och de övriga varven har höjt ett ramaskri över att Wärtsilä igen gynnas. Vid bildandet av Wärtsilä Marine gavs bolaget kännbara skattelättnader. och vid några tidigare beställningar har Wärtsilä också fått extra stöd. Konkurrensen från Wärtsilä Marine drev också ned priserna på beställningar som de andra varven konkurrerade om, och gav dessa förluster då de tog hem dem.

Också industri- och handelspolitiskt är stödet ovälkommet. Finlands linje i fråga om statligt stöd till det privata näringslivet har varit strikt, och linjen har drivits med kraft också i handelspolitiska förhandlingar. Nu försvinner trovärdigheten.

Samma dag som beslut om stödpaketet fattades meddelade Wärtsilä också att bolaget säljer största delen av sin ägarandel på 70 procent i Wärtsilä Marine till en än så länge okänd investeringsgrupp. I första hand skall innehavet fås ned till under 50 procent så att bolaget inte längre är ett dotterbolag till koncernen, men planen är att komma under följande kritiska gräns. dvs under 20 procent. Investerargruppen tippas allmänt bestå av finansföretag inom huvudbanken Föreningsbankens intressesfär. Hur Valmets 30-procents ägarandel kommer att behandlas är ännu oklart. vilket bäddar för mer kritik och bråk.

Nya Wärtsilä

Försäljningen av varven omvandlar radikalt Wärtsiläs struktur. Omsättningen nära nog halveras, men lönsamheten och soliditeten förbättras kännbart. Tillverkningen av dieselmotorer blir den största branschen med ca 40 procent av omsättningen, följd av Sanitec med 25 och Security med 20 procent. Samtliga divisioner var i fjol lönsamma. Resten av koncernOmsättningen genereras av de hittills olönsamma Designor- och Cimtec divisionerna. Alla industridivisioner är starkt nordiskt inriktade. Fastighets- och förmögenhetsförvaltningen har under de senaste åren fått ökad betydelse i koncernen. och efter att varven skurits bort kan koncernens starka finansiella ställning användas för företagsköp inom helt nya områden.

Man kunde väl åtminstone ha tackat

I ett pressmeddelande från Wärtsilä efter kalabaliken kring Wärtsilä Marine konstateras att ”avyttringen av Marine förbättrar koncernens resultat”. Det låter säkert bra för aktieägarna. Men om en icke statsägd koncerns resultat endast kan förbättras genom skattepengar, dessutom efter vad som åtminstone ser ut som icke helt smarta affärer, kunde man åtminstone för syns skull ha tackat publiken för de värda bidragen. BI Ö

FÖRUN, 12/1989

ELOMATIC VISAR VÄGEN:

Offshore-projektering mitt på torra land

Text: Anders Nordgre 2 P sten så förki

BENEÉTEAU FIRST 30 - Mycket av pratet och skriverierna om varvskrisen är rent strunt. Marknaden finns. Det gäller bara att göra rätt saker, säger VD Alf Björkman, som har lotsar Elomatic upp på land.

Q bobaserade Elornatic hör till doldiÅsne i det finländska näringslivet. Ingenjörs- och konsultgruppen har framgångsrikt ridit ut krisen inom sina traditione!la huvudområden, skeppsbyggnad och offshoreindustri. Nu har Elomatic landstigit för att tillämpa sitt kunnande och sina erfarenheter inom landbaserad projektering. —- Mycket av pratet och skriverierna om varvskrisen är rent strunt. Marknaden finns där och har funnits hela tiden. Det gäller bara att göra rätt saker, säger Elomatics VD Alf Björkman, som själv har ett förflutet inom Wärtsilä och LaivateolliSUUN.

Företagsgruppen han leder i dag är ett levande bevis på att det fungerar. Elomatic har smidigt anpassat sig till de förändrade kraven. Resultatet är imponerande tillväxtsiffror och en hög beredskap för det pågående uppsvinget i varvsbranschen.

Tio företag

Elomatic-gruppen består i dag av tio företag: Elomatic, Pelmatic, Nautel, Marel, Model Trading Pelmu och Nordic Offskore Consulting i Åbo. Westmatic i Raumo, Jyplan i Jyväskylä. Jyplan Enginee ring i Lahtis och Pelmatic AB i Karlskrona. Cadmatic Inc i Houston har övergått i amerikanska händer, men fortsätter att sälja Elomatics tredimensionella CADprogramvara i USA och Kanada.

Personalen har vuxit från cirka 120 år 1980 till omkring 250 år 1988 och över 400 i år. Nästa år räknar man med 450 anställda. Årets fakturering väntas överstiga 120 miljoner mark. Omkring hälften kommer från exporten.

Elomatie har hållit en läg profil utät, men faktum är att bolaget allt som oftast finns med på ett hörn i de storaffärer som basuneras ut på tidningarnas ekonomisidör och i radio- och tevenyheterna. Bolagets kunnande kan beskådas på de norska och sovjetiska oljefälten, på tankfartyg, på offshorekranar, på lyxkryssare i den grekiska arkipelagen, på Vikinpfärjan Amorella, på hamnkranar i Newport, Kairo eller Riga, i Wärtsilä-byggda dieselkraftverk i Indien. Alaska, Grekland eller Danmark OSV. vänd

NORDEN S 35