Wien: En viktig länk i handeln mellan väst och öst

av Thor Forsskåhl Forum 1981-08, sida 11-12, 06.05.1981

Taggar: Orter: Wien Teman: handel

Wien:

En viktig länk i handeln mella väst och öst

Den tidigare kejserliga huvudstaden Wien håller på att återerövra något av sin forna glans som en central mötesplats mellan öst och väst. I dag som en viktig länk i den internationella handeln mellan västvärlden och SEVländerna. Allt flera företag etablerar sig där och speciellt amerikanska och japanska företag satsar på Wien som bas, men också t ex Förbundsrepubliken Tyskland och

Sverige är väl representerade.

e Österrikariia har jobbat hårt och målmedvetet för att nå denna position, säger Henrik Fougstedt som är vår handelsattaché i Wien.

— Vårt geografiska läge och våra historiskt betingade kunskaper och erfarenheter av Östeuropa gör oss till en naturlig marknadsplats, hävdar Dr Rudolf Teltsceher som är verkställande direktör för Donaueuropäisches Institut eller IER (Organization for international economic relations) som det också kallas.

IER bygger ett tätt kontaktnät

JER:s huvudsyfte är att befrämja de ekonomiska relationerna mellan öst och väst. IER. som grundades 1947 a — Vårt primära mål är att skapa och förmedla personliga kontakter mellan representante från öst och vä äger Dr Rudolf Teltscher som är VD för IER.

FORUM 8/8 österrikiska företag, är en privat organisation, men har tydligt ett indirekt statligt stöd genom att flera betydande politiker sitter i dess presidium; bla presidiets ordförande Dr Fritz Bock som varit vicekansler och Dr Hannes Androsch som tidigare var finansminister.

I dag räknar IER ca 1000 medlemsföretag av vilka hälften är utländska, huvudsakligen från Förbundsrepubliken Tyskland, Holland och Belgien.

Institutet har också representanter elier hedersmedlemmar i ett 70-tal länder. I Finland är IER:s representant chefdirektör Mika Tiivola, som varit med sedan slutet av sextiotalet.

— Vi arbetar på tre plan i öststaterna säger Teltscher: med enskilda företag, handelskamrarna och med statsmakten. Vårt primära mål är att skapa och förmedla personliga kontakter. Därför anordnar vi utställningar. seminarier, symposier eller möten för handelsdelegationer.

— På detta sätt sammanför vi representanter från öst med våra medlemsföretag, framhåller han. — Därtill har vi också en ganska omfattande publikationsverksamhet om ekonomiska frågor som ansluter sig till östhandeln. Vi arrangerar också föreläsningar för våra medlemmar både i Österrike och i åndra länder. Vi är helt opolitiska och finansierar vår verksamhet genom medlemsavgifterna.

Tiivola anser att IER erbjuder en bra och bred kontaktyta och att finlänska företag kunde vara med i större utsträckning. Han håller med Teltscher att TER varit framgångsrikt och att man inom det, liksom överhuvud i Österrike, besit ter en stor förtrogenhet med mentaliteten och de kulturella egenheterna i olika områden i öst. Detta är viktigt, liksom även språkkunskaperna, i dessa ganska formalistiska byråkratier som finns i de olika länderna.

Det som också påtagligt gynnat Wiens betydelse i östhandeln är öststaternas valutabrist som lett till att man ofta kräver motköp av säljaren. I Wien finns de personliga kontakterna som är viktiga i detta sammanhang. Valuta- och switchaffärer förekommer också i Wien, men om dem är företagen rätt företegna och ger inte gärna intervjuer.

UNIDO och OPEC

Men Wien är också intressant ur en annan synvinkel.

– För dem som är intresserade av handel med tredje världen och de oljeproducerande länderna kan Wien erbjuda en hel del, konstaterar Henrik Fougstedt. Här finns UNIDO (United Nations Organisation for Industrial Development) som är inrymd i det enorma nybyggda komplexet UNOCity som vållat flera politiska stormar. nu senast kring dess tilltänkta kongresspalats. UNIDO torde rätt snart få en självständig status på samma sätt som UNESCO inom FN enligt informationschef Eberhard Strohal och då växer dess betydelse ytterligare. Inom UNIDO bereds, och avgörs i praktiken. betydande projekt som skall genomföras i utvecklingsländerna.

Andra betydande internationella organisationer som har säte i Wien är Internationella — Atomenergikommissionen och OPEC-högkvarteret.

OPEC har stadigt utvidgat verksamheten i Wien nu senast genom att öppna en egen nyhetsbyrå OPECNA. Den leds av Gonzalo Plaza från Venezuela och verkar helt enligt västerländska nyhetsprinciper. Syftet är all korrigera och motverka

OPEC har stadigt utvidgat verksamheten i Wien mi senast genom att öppna en egen nyhetsbyrån — OPECNA — vars chef är Gonzalo Ptaza från Venezuela misstolkningar av OPEC-ländernas mål och politik genom att presentera en objektiv och aktuell information. Plaza anser att resultatet hittills varit ganska bra och visat att den låga informationsprofil man tidigare hade inte var riktig, utan att det finns behov och efterfrågan på OPECNA:s tjänster.

Österike en lämplig markna — Wien och Österrike är också i och för sig en ganska intressant marknad. Vår handelsbalans med Österrike visar tyvärr

UNOCity, det enorma nybyggda komplexet som på sista tiden orsakat en hel del politiska stormar p g a sitt tilltänkta kongresspalats, inhyser bt a UNIDO.

ett betydande Fougstedt.

underskott. påpekar

Visserligen är konkurrensen hård och de båda länderna tillverkar i ganska stor utsträckning likartade produkter, men ändå borde det finnas utrymme på marknaden här för nya exportörer. För närvarande är vår största artikel papper, men tex intresset för skogs- och sågutrustning är ganska stort här och borde kunna utnyttjas.

Andra produktgrupper som har god utsikt att lyckas på den österrikiska marknaden är konfektion och möbler. Men mycket beror på hur skickligt företaget är som marknadsförare. Exporten av TV-apparater har under de senaste åren ökat betydligt trots att utgångsläget är ganska lika i vardera länderna. Framgångarna har varit ett resultat av marknadsföring och specialiserad produktion.

För att lyckas i Österrike bör man helst tala tyska och känna till landets seder. Trots artighet och vänlighet är österrikarna påfallande formella och reserverade. Byråkrati finns det också gott om. vilket kräver tid. Också de juridiska bestämmelserna avviker. vilket är skäl att komma ihåg när man gör upp avtal.

Distributionsnätet är mycket splittrat och därför bör en exportör vara beredd att resa omkring i Österrike för att dels informera om sitt företaget och dess produkter, dels sköta försäljningen direkt med köparna. Den centralhandelskoncentration som vi har finns inte där.

Österrikes befolkning på 7,5 miljoner har haft det ekonomiskt bra under de senaste åren. Inflationen har varit låg, senaste år ca 6 procent, och bruttonationalprodukten har ökat över OECDgenomsnittet.

Detta år förväntar man sig ingen engentlig ökning, men nästa år torde igen bli ganska bra, med en BNP-ökning på 3 procent. Arbetslösheten har också varit låg (kring .2 procent) på grund av statens åtgärder. Dessa har dock varit möjliga endast genom statlig upplåning och sålunda är statens skuldsättning hög och ger redan nu problem.

Problematisk är också underskottet i handelsbalansen som senaste år var över 20 miljarder mark. Hälften av underskottet täcks dock genom intäkter från turismen. Genom att Österrike är en relativt liten, men utvecklad, marknad kan den vara intressant för företag som inte är vana eller har resurser att operera på stora marknader eller utgöra ett slags testmarknad.

Thor Forsskåhl

OSUUSPANKKIEN KESKUSPANKKI Oy ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK Ab

Aktiva

Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank Specialdepostitioner i Finlands Bank -….. Fordringar hos andra banker Fordringar hos staten Checkräkningskredite tländsk valuta Betalningsförmedling ……. Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringar I utländsk valuta Omsättningstillgångar Utländskt mynt Masskuldebrev … Övriga omsättningstillgångar Investeringslillgångar Masskuldebrey …. Aklier och andelar .. Fastigheter och fastighetsaktier Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar . Fastigheter och fastig! Maskiner och inventarier Övriga anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningstid Skatter… Löner och sociala utgifter .

Övriga utgifter …

För Direktionen

Helge Laaks 12

Erkki Vartiainen

Månadsbalans den 31 mars 1981

Passiva

Främmande kapital Inhemska skulder Checkräkningar … Depasitioner … Depositioner i Skulder till Finlands Bank Skulder till andra banker Skulder till staten… Betalningsförmedling Övriga skulder… Utländska skulder I utländsk valuta I mark Räntor och Reserveringai Eget kapital Aklickapital .

23 289 968,85 12 720 334,00 3095 210 509.48 283 008.0 83 687 057,27 584 056 226,64 787 011 269,75 283 164 275,31 266 582 458,59 24 933 855,7 174 857 576,6 2427 968,26 253 725 416,29 15 771 434,2 497 420 336,95 2942 524,28 26 807 759,80

Reservfond …

Värderegleringsfond vriga fonder

Vinst från tidigare år .

Vinst från år 1980…

56 743 251,64 100 509 655,53 51 726 650,9 2573 022,40 1601 584,80 14 225 904,85 45 104 947,3 6407 176 997.60

Ansvarsförbindelser .,

Esa Timone 137 914 430,90 114 521 950.17 39 657 913,90 872 081 704,39 2366 953 160,50 1 557 368 274,22 217 465 518,55 198 993 827,1 423 151 412.43 6638 688,53 27257 654.70 181 892 639,1 220 000 00.00 18 400 000,00 10 000 000,0 1 716 108.55 472 141,63 12891 572,8 mk 6407 376 997,6 . mk 2316 427 843,88

För förvaltningsrådet

T. Hakamäki

FORUM 8/81