Xylitol — inte lätt att sälja!
av Håkan Nylund Forum 1984-01, sida 25-27, 18.01.1984
1/84 F RUN
XYLITOL
AV HÅKAN NYLUN — topprodukt, men framgången dröje framgångshistorierna — inom
EH Optimismen kring xylitolet var stor under början av 1970-talet, säger Sokerikemia Oy:s verkställande direktör, DI Holger Forsberg. Visserligen såg man ju redan då att regleringen och kontrollen av livsmedel blev strängare, men vi hade nog inte räk— Dröjsmålet I xylitolens verkliga genom- Datmed så mycket svårigheter för en probrott har gett oss möjlighet att finslipa pro = dukt som är ett naturligt sötningsmedel. cessen och sänka kostnaderna, säger VD Hol- — Tidscykeln att få xylitolet godkänt på alla ger Forsberg. håll har mer liknat läkemedelsindustrins tio år än de några år som är vanliga ino livsmedelsindustrin! Trots omfattande undersökningar och Sokerikemia kan tillverka sin egen råvara ge- Prov som visat både xylitolets ofarlighet nom att hydraulisera björk i tornet till vänster, och framförallt positiva effekter i kampen men får nu färdig xylos från skogsindustrin. mot den kanske vanligaste folksjukdomen i
Utvecklandet av xylitol, det tandvänliga sötningsmedlet, är en av den = finländska = industrins forsknings- och utvecklingsarbete. Men historien om xylitolet är också ett exempel på svårigheterna att får en stark innovationsprodukt att slå igenom på världsmarknaden i stor skala.
Xylitol dök upp i allmänhetens medvetande under början av 1970-talet, och väckte stora förväntningar. Den jubelmarsch på världsmarknaden som hemmapubliken väntade sig blev emellertid en lång marsch, på vilken målet ännu inte kan skönjas.
världen, karies, har produkten accepterats långsamt. Den främsta stötestenen har varit USA:s Food and Drug Administration (FDA), som ännu inte tagit ställning till produkten, Xylitol är visserligen inte förbjudet i USA, men då FDA inte tagit ställning för det har potentiella storkunder inte vågat ta det i bruk, och inställningen har smittat av sig i andra länder. — En ny produkt fodrar alltid en ganska lång tid för godkännande, kommenterar Holger Forsberg. Samtidigt måste man om USA säga, att de företag som vågat försöka med xylitolprodukter varit framgångsrika. Bl a exporteras tuggummi från Finland till USA. Dp
XYLITOL OCH FRUKTOS
IH Xylitol är kemiskt en sockeralkohol med 5 kolmolekyler [se figur), som till utseende och söthet påminner om vanligt socker, men med en viss svalkande effekt, Xylitol förekommer naturligt i små mängder i frukter och andra vegetabiliska material. Basen för utvinningen i Finland är björken. Den egentliga råvaran är hemicellulosa av björk, xylan, som om vandlas till xylos genom hydrolys. Från xylos fortsätter processen genom en långvarig rening av först xylosen och därefter xylitolet. Sokerikemia har kapacitet för hela processen börjande från hydrolysering av björk.
Fruktos eller fruktsocker är ett av de vanligaste naturliga sockren, och förekommer i bär, frukter, grönsaker och honung. Tillverk ningsprocessen liknar xylitolets, men råvaran är vanligt socker. Fruktos är upp till 80 procent sötare än socker (och xylitol). Xylitolets främsta trumf är dess tandvänlighet, men det kan också i viss mån användas av diabetiker. Fruktosens speciella fördelar är dess högre sötningsgrad, att det kan användas för dietändmål och i någon mån för diabetiker. Oo
Xylitol och tänderna
Xylitol- och fruktostillverkningen är en lång raffineringsprocess, som är långt automatiserad.
Tillverkningsprocessen nyckeln
På frågan om när man väntar sig att FDA skall ge sitt godkännande svarar Holger Forsberg: — Under de senaste fem åren har jag sagt inom ett år, numera säger jag — inom fem år.
Utvecklandet av xylitolet och processer för industriell framställning av det tog fart i början av 1970-talet. Forskningsarbetet hade en klar synergi med en annan av Finska Sockers nya produkter, fruktosen, då processen bygger på samma metod, jonbyteskromatografisk separering. 1972 beslöt man att bygga produktionskapacitet vid dåvarande Finska Sockers Kotka bruk, oc 2 fabriken kunde köra igång 1974. Samtidigt inledde Finska Socker marknadsföringssamarbete med den schweiziska storkoncernen F. Hoffman-La Roche, som också intresserat sig för xylitol och sökte efter en process för industriell tillverkning av det.
Samarbetet förbjupades så att Finska Socker och Hoffman-La Roche år 1976 grundade ett 50/50 bolag. Xyrofin Ag i Schweiz, som i sin tur äger den till Sokerikemia Oy omvandlade Kotka fabriken. Xyrofin grundade också ett bolag och en fabrik i USA. American Xyrofin, som producerar fruktos, Sokerikemias produktion omfattar förutom xylitol och fruktos även sorbitol och glukos. Försäljningen av produkterna har delats upp mellan moderbolagen så, att Finska Socker svarar för Nor den och ötsmarknaden, medan HoffmanLa Roche säljer till den övriga världen.
Ett bevis på att man med xylitolprocessen faktiskt gjort en betydelsefull upptäckt i Finland är, att Xyrofin veterligen är det enda joint- venturebolaget som Hoffman-La Roche gått med i på 50/50-bas, i övriga fall har bolaget gått in för majoritet.
Hög exportandel
Nödvändigheten att bevara försprånget och de schweiziska ägarnas betydligt mer tillknäppta informationspolitik har gjort att man hos Sokerikemia ogärna slår på trumman för sig, och VD Holger Forsberg är därför försiktig med exakta tal om produktionsvolymer och marknader.
— Vi räknar i år med en omsättning på ca 100 Mmk. Omsättningen har varit något stagnerad under de senaste åren, då både fruktosen och xylitolen haft sina motgångar i form av hårdnad konkurrens och fluktuationerna i exporten till Sovjetunionen.
Exportens andel av xylitol produktionen är hög, omkring 90 procent — De viktigaste exportmarknaderna är högt industrialserade länder med en hög levnadsstandard, konstaterar VD Forsberg. Sötsaksoch livsmedelsindustrin samt i någon mån den farmaceutiska industrin är de huvudsakliga köparna.
Andra = xylitolproducentländer utöver Finland är Sovjetunionen, som har en stor produktion men också hög konsumtion, samt Japan och Italien. — Den största konkurrensen kommer från de nya artificiella sötningsmedel som t ex aspartam, som kommit ut på marknaden, samt sorbitol, anser Holger Forsberg. Samt givetvis från övriga xylitolproducenter, som även om de inte är stora idag kanske växer framöver.
Priset ned, volymen upp
Då nyckeln till xylitolframgången just ligger i produktionsprocessen inriktar man
H Xylitolets gynnsamma effekter på tänderna har utretts på många håll, men det stora genombrottet skedde genom den s k sockerundersökningen i Åbo. Undersökningen utfördes 1972—74 av odontologiska institutionen vid Turun Yliopisto, och var en av de mest omfattande odontologiska undersökningar som gjorts.
125 personer deltog i provet, som alltså varade i två år. En kontrollgrupp fortsatte med ett normalt, sockerinnehållande kosthåll, medan sockert i de två andra grupperna ersatts med fruktos respektive xylitol. För provet specialtillverkades matvaror, där sockret ersatts av fruktos eller xylitol, av tretton finländska livsmedelsfabriker, och ett distributionsnät byggdes upp.
Den tvååriga undersökningen visade att inga av sötningsmedlen hade några negativa effekter på det allmänna = hälsotillståndet, men att kariesfrekvensen i fruk tosgruppen sjönk med 30—40 procent och i xylitolgruppen med 85—100 procent jämfört med kontrollgruppen!
Uppmuntrade av de positiva deltidsresultaten utförde man vid Turun Yliopisto också en undersökning, där enbart en del av sockerkonsumtionen ersattes med xylitol. I praktiken genomfördes detta genom att provdeltagarna tuggade tuggummi, sötat med antingen socker eller xylitol, men i övrigt höll normel diet. Redan efter ett halvt år märktes klara skillnader, och efter ett år hade kariesfrekvensen hos xylitoltuggarna minskat med 82—136 procent, beroende på räknesättet. Det märkliga topprocenttalet betyder att. vissa försökspersoner i xylitolgruppen faktiskt hade färre hål i tänderna vid provets slut än vid dess början! Provpersonerna konsumerade 4—4,5 tuggummidynor per dag. O sig på Sokerikemia hårt på att finslipa denna och få ned kostnaderna. — De stora dragen är klara, säger Holger Forsberg. Det är detaljarbetet och finjusteringen som är avgörande, och där har vi en fördel genom att ha varit länge med i branschen. Den skärseld vi genomlevt då xylitolets genombrott dröjt har fått oss att utveckla processen och få ned kostnaderna, vilket kan ge ett bättre utgångsläge i framtiden. Lägre kostnader ger möjligheter att sänka priserna — idag ca 20 mk/kg — och därmed driva upp volymen.
Resultaten av en sådan strategi kan man se hos Sokerikemias andra huvudprodukt, fruktosen,. Svårigheterna har visserligen inte varit desamma, eftersom fruktos länge varit känt, men tullmurarna för jordbruksprodukter och konkurrens från andra produkter har satt prägel på marknaden, son numera börjat visa tecken på stagnation och till och med överproduktion.
Genom tidigare gjorta kapacitetsutvidgning har vi kunnat pressa ned kostnaderna och priset till en relativt låg nivå som å sin sida medverkat till ett högre utnyttjande. Vi var först på marknaden, men inte mycket, och har, trots den ökade konkurrensen, kunnat bevara ett litet försprång, förklarar Forsberg.
Inhemsk nyhe avs 6 NIO st
Världens minsta svetslikriktare
AGA Invert är en svetsströmkälla som inte är större än en skokartong och väger bara 6,5 kg! Det går fint att använda t.o.m. 3,25 mm svetseiektroder. AGA Invert är tack vare sina svetsegenskaper och dimensioner idealisk för industribruk och som montagemaskin. Fungerar med belysningsström (220 V). Beställ redan nu!
AGA
Oy AGA Ab, Esbo tel. (90) 590 01 27