Yrke: projektledare

av Heidi Backas Forum 2007-01, sida 50-53, 31.01.2007

Taggar: Personer: Osmo Härkönen Teman: yrken

EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2007

Yrke: projektledare

HE Ledarskap. Projekt tar över som arbetsform inom både industrin och den offentliga sektorn. Projektledare ses allt mer som ett eget yrke, men fortfarande saknas utbildningsprogram. Strökurser i projektledarskap är det enda universiteten erbjuder. I stället får företagen själva utbilda dem som ska vara chefer då kraftverk byggs oc strategier implementeras.

HEIDI BACKAS TEXT

X Då ett kraftverk levereras är det ett projekt i sin renaste form. Det finns en kund, en leverantör, en tidtabell och en budget. Grundelementen är de samma oberoende om kraft verket drivs med gas, olja eller biomassa. Det är därför naturligt att kraftverksleverantören WÄRTSILÄ är ett företag som profilerat sig inom projektledarskap och skapat ett eget system för projektledarutbildning.

”Vi gör våra projektledare själva, vi tar dem inte någonstans ifrån”, säger OSMO HÄRKÖNEN, direktör för projektleveranser på Wärtsilä Power Plants.

En viktig del av utbildningen är att projektledaren skaffar sig ett internationellt certifikat som bevisar att personen är kompetent för uppgiften.

Projektchefens uppgift är att planera, organisera, delegera, analysera, kontrollera, korrigera - och framför allt leda och kommunicera.

En projektchef vid Wärtsilä sköter tillsammans med sitt team samtidigt flera pågående projekt, vanligen fyra-fem under ett års tid. När Wärtsilä nyligen byggde kraft verk i Azerbajdzjan skötte en projektleda >D BLIEN FRAMGÅNGSRIK PROJEKTOsmo Härköne ästa Lips.

re alla fem kraftverksbyggen. Varje byggplats hade en egen chef, men för allmän planering och logistik ansvarade en projektledare. ”Projekt pågår samtidigt i olika tidszoner, och de två huvudsakliga centren för projekt ledarteam finns i Vasa och Bombay. Projektchefen ska vara beredd på att telefonen kan ringa dygnet runt. När kontorstiden är över i Finland inleds arbetsdagen på andra håll”

Helheten avgör. De som söker sig till projektledning är enligt Osmo Härkönen en speciell typ av människor som inte har behov av en fast punkt i tillvaron eller fasta rutiner.

”Och så är det bra om man inte behöver sova alls”, skrattar han.

En avgörande egenskap för projektledaren är en blick för helheter.

”Projektledaren måste kunna lite av allting, men behöver inte vara expert på något. Att vara målmedveten och kunna koordinera är också viktigt”

Det allra viktigaste är ändå ledarskapsförmågan, säger Härkönen. Projektledaren är framför allt en människoledare som ska få alla involverade att samarbeta. Att känna olika kulturer och religioner är nödvändigt i mötet med kunderna.

Härkönen jämför projektledarens jobb med att leda ett litet företag. Fördelarna är självständighet, befogenhet att fatta beslut s Eg å E å 2 É

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 200 utmaningar, ständig utveckling och stimulans via kontakten med kunder och underleverantörer. Nackdelen är påfrestning till följd av mycket resande och hård arbetstakt.

Avancemang steg för steg. Karriärstegen är spikad för den som vill bli projektledare på Wärtsilä Power Plants. En nyutexaminerad ingenjör börjar som projektingenjör.

”Snabbaste vägen till projektledare är att först bli project controller. Det är projektchefens högra hand, ögon och öron, den som planerar tidtabeller och arbete”

Med bra fart nås positionen som projekt ledare på sex-sju år. De första egna projekten är enklare leveranser av enbart maskinerier. Då erfarenheten ökat får projektledaren sköta de mer omfattande “nyckeln i handen -paketen där planering, service och finanstjänster ingår i leveransen.

Wärtsilä anlitar en konsultfirma för att ut bilda projektledarna. Programmet börjar med teori om projekthantering och ledarskap.

Följande skede är att ta ett internationellt certifikat för att bevisa att man är en kompetent projektledare. PMP-certifikatet so beviljas av AMERICAN PROJECT MANAGEMENT INSTITUTE är avsett för projektchefer. INTERNATIONAL PROJECT MANAGEMENT ASSOCIATION, IPMA, har en certifiering i fyra steg där Ccertifikatet används för tekniska planeringschefer.

”Certifikatet är ett bevis på att personen kan projekthanteringsprocessen och behärskar den internationella terminologin ”Vi gör våra projektledare själva, vi tar dem inte någonstans ifrån”

De certifierade går sedan uppdateringskurser för att behålla sin formella kompetens. Det nyaste inom Wärtsiläs projektledarutbildning är att de mest erfarna projektledarna startat ett program där de delar med sig av sina kunskaper till yngre projektledare. Programmet kom till på projektledarnas eget initiativ.

ÖKAD STATUS.

Osmo Hä nen tror att projektledningens status kommer att öka så att det skapas egna enheter för projekthanteringi bolagen på samma sätt som det finns enheter för ekonomi och personalärenden.

”Vi har varit tvungna att utveckla egna system eftersom det i Finland inte finns någon specialiserad utbildning inom projekthantering. Här är projektledare inte uppskattat som yrke på samma sätt som i till exempel England eller USA. Trots att vi har starka traditioner med projektarbete inom byggande, varv och pappersindustri saknar vi utbildning på området”, säger Osmo Härkönen.

Utbildningsprogram efterlyses. Också verksamhetsledare JYRY LOUHISTO På PROJEKTFÖRENINGEN Ser det som en brist att man inte kan utbilda sig till yrket projektledare i de finländska högskolorna.

”Projektkunnandets betydelse har ökat då arbetsmarknaden förändrats, men i den nuvarande akademiska utbildningen kan man inte fördjupa sig i projektledarskap. De korta kurserna som ordnas ger bara basfärdigheter. Det behövs heltäckande utbildningsprogram och studiehelheter”, säger Louhisto.

Projektföreningen svarar för certifieringen av projektledare i Finland. Louhisto tipsar den som är intresserad av certifiering att be El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2007

EH kanta sig med informationen på föreningen hemsida www. pry.fi.

Bästa kursutbudet för blivande projektledare finns på TEKNISKA HÖGSKOLAN i Otnäs. Inom huvudämnet industriell ekonomi kan blivande diplomingenjörer inrikta sig på projektledarskap. Något specifikt utbildningsprogram för projektledare är däremot inte under planering.

”Tidigare var projektledarskap ett eget huvudämne, men nu ingår ämnet i industriekonomin. På det här sättet får de studerande en bredare undervisning i affärsverksamhetens olika delområden, såsom logistik, innovationsverksamhet, internationell affärsverksamhet, strategi, företagsnätverk samt organisation och ledarskap”, säger professor KARLOS ARTTO på enheten för produktionsekonomi vid Tekniska högskolan.

I grundkurserna deltar varje år omkring 600 studeranden, i fortsättningskurserna ett hundratal. För de intresserade finns även specialiserade kurser om exempelvis projektfinansiering eller hantering av risk och osäkerhet. Årligen fokuserar ett femtontal studeranden på projektledarskap i sitt diplomarbete.

”Den akademiska forskningen är mycket aktiv och sker i nära samarbete med industrin. Utmaningen är att flytta över forskningsresultaten till kurserna, så att kunskapen kommer tillbaka till företagen via det de studerande lärt sig”, säger Artto.

Master-linje önskvärd, Inte heller vid ÅBo AKADEMI finns planer på att inleda någon särskild utbildning för projektledare, även om professor KIM WIKSTRÖM säger att det kunde finnas behov.

”Forskningsmässigt har Finland en bra situation inom projektledning med två starka forskningsmiljöer. Men inom undervisningen finns det utrymme för en Master-linje”.

Åbo Akademi har inriktat sig på projektledning inom ämnet industriell ekonomi. Årligenutexamineras drygt fem diplomingenjörer med inriktning på projektledning.

På HANKEN är det strökurser som gäller för blivande projektledare. SÖREN KOCK, professor i management och prorektor på Hanken i Vasa, säger att frågan om projektledarutbildning inte är aktuell på handelshögskolan.

”Det är ett intressant område, men Hankens roll är att ge studerande en bred kunskapsbas. Specialisering får personerna när de kommer till arbetsplatsen”

Hankens projektledarkurser ordnasisamarbete med lokala företag, så att studerande får ta del av deras program för projektplanering och -uppföljning. Ett nytt inslag är ’expertklubbar”? där forskare från Hanken och VASA UNIVERSITET träffar företagsledare.

PROJEKT PÅGÅR.

Projektarbete har traditionellt förknippats medindustrin. Nu blir projekt enallt vanligare arbetsform också inom offentliga sektorn och för att förverkliga strategier.

”Syftet är att diskutera vilka gemensamma ämnen man kan fokusera på inom projektledarskap. Samtidigt får vi veta vad som är aktuellt inom företagen och kan ta upp det i undervisningen”, säger Kock.

Projektledare som profession. Också inom forskningen ser man alltmer projektledarskapet som ett eget yrke, säger professor Kim Wikström vid Åbo Akademi. Han ha £ 3 a € >

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 200 specialiserat sig på internationell projekt verksamhet.

”Projektledarskap etablerar sig som en profession jämförbar med läkare, advokater och revisorer där det finns regelverk om vilka grundkunskaper man måste ha för att kunna titulera sig som projektchef?”

Internationella certifikat krävs allt oftare.

”Certifikatet bevisar att personen behärskar terminologin på området. Hittills har det varit lätt att tituleras som projektchef oberoende avutbildning. Jämför det med enrevisor som inte kan debet och kredit.”

Också forskarna märker att projekt ledarskapet breddas och betoningen ligger på mänskliga relationer.

”Man framhäver alltmer förmågan att arbeta intuitivt och reflektivt för att stärka anpassningsförmågan och därmed resultatet i krävande projekt”, säger Wikström.

Traditionellt har projektchefens rapportrutiner gällt tid, kostnader och resurser. Nu sköts dessa automatiskt med datoriserade system och projektledaren kan fokusera på innovativa aspekter och att leda människor.

Verktyg för kundkontakt. Också en aktiv samverkan med kunden poängteras. Forskarna skapar därför i samarbete med industrin nya verktyg och kontrollprocesser för att planera och kontrollera kundrelationen.

”Då kundhanteringen utvärderas blir det en del av projektledarens vardag att stanna uppochöverväga alternativ och utvärdera sig själv. Också kunden gör en utvärdering av relationen och prestandan”, säger Wikström.

Riskhanteringen förändras från att minimera hot till att kontinuerligt söka efter bättre möjligheter att utföra projekten.

”Projekten förverkligar oftast ett eller flera företags strategier och projektledaren förutsätts förstå och utveckla de strategiska dimensionerna”, säger Wikström.

I dag leder projektledaren ofta ett nätverk av organisationer. Det ställer krav på interaktion och kommunikation så att alla förstår målsättningarna.

”Projekten förverkligas i mångkulturella omgivningar i flera olika tidszoner. Projektledaren ska framför allt vara en människoledare som motiverar och sporrar till aktiv problemlösning “Mera people busines än kall maskinteknik”

HEIDI BACKAS

TRE FRÅGOR OM PROJEKTLEDARSKAP

JONAS LINDHOLM Utbildning: Diplomingenjör (processteknik och industriell ekonomi), Åbo Akademi. Arbetsuppgifter: Manager of Project Controllers på Wärtsilä; förman för en grupp Project Controllers, utvecklar projektledning och kontrakthantering. Vad tycker du om universitetsundervisningen i projektledning ”Det man lär sig på universitetet är en bra bas för den vidareutbildning som krävs då man inleder ett professionellt projektledaruppdrag iindustrin” Hurudan projektledarutbildning har du fått på arbetsplatsen ”Jag har gått två mycket lärorika ledarskapskurser som påverkat mig som både människa och yrkesman. Under utbildningen på ett företag är det lättare att formulera konkreta mål då man kan använda praktiska exempel!

Vilka är projektledarens största utmaningar ”Att leda och bemästra individer som är involverade i ett projekt. Alla är tekniskt mycket kompetenta yrkesmän, men har olika karaktärer. Projektledaren ska hålla ihop teamet, också i pressade situationer där många olikavviljor och intressen spela in. Att skapa en god relation tillkunden kan i många projekt vara avgörande för om projektet blir lyckat eller inte”

MIKKO PIEKKALA Utbildning: Diplomingenjör (kemisk teknik och industriell ekonomi), Åbo Akademi. Arbetsuppgifter: Senior Project Controller på Wärtsilä; stöder projektledaren med rapporter, tidtabeller, kostnadsuppföljning och kontrakt. Vad lärde du dig om projektledning under studietiden? “Jag gick två kurser i projektledning baserade på exempel från industrin. Det gav en aning om vad ämnet innebär, men först i jobbet börjar man förstå helheten. På Wärtsilä betonar man mycket de legala aspekterna, vilket inte alls nämndes under studietiden”

Hurudan utbildning har du fått på arbetsplatsen “Vi har både externa och interna kurser. Särskilt de som är uppbyggda utgående från fallstudier är nyttiga. Projektledarskapsutbildningen här har hög kvalitet och ledningen uppmuntrar starkt att man deltar” Vilken är den största utmaningen inom projektledning? “Det är nog komplexiteten. Man måste behärska försäljning, avtalsförhandling, ekonomi, inköp, logistik, byggande och garantifrågor. Samtidigt är just mångsidigheten det som lockar. Man lär sig hela tiden nya saker och med bra förhandsplanering undviker man de flesta gråa håren. För dem som jobbar med kunder är den sociala förmågan väldigt viktig. Projektledning är mycket mera ‘people business’ än kall maskinteknik?