Z - går han i konkurs?
av Bo Ingves Forum 1989-15, sida 48, 12.10.1989
Text: Bo Ingve /Z går han i konkurs?
I Forums företagsanalysspalt Plus & minus, som nu efter bokslutsperiodens slut återkommer först nästa vår, ingår ett värde som kallas Z-värdet. Det är fråga om en tredimensionell indikator som uttrycker hur stor risk det finns att ett företag inom en viss tid kan gå i konkurs. Eftersom begreppet är ganska okänt kan det vara på sin plats att lite närmare gå in på vad det egentligen är.
Z-värdet sin bakgrund i USA, dä man ända sedan 30-talet har utvecklat olika sätt att beräkna konkurssannolikheten ur företagens bokslut.
Den metod som har importerats till Finland grundar sig på den amerikanske forskaren Edward Altmans arbeten. I Finland lanserades begreppet Z-värde av professor Aatto Prikti i medlet av 70 talet. Den finska versionen är en lite omarbetad Altman-modell. Altman i sin tur hade vidareutvecklat en annan amerikans, William Beavers, teser. Prihtis Z-värde innehåller öljande tre relationstal:
Na många andra analysmetoder har
X 1: 100 " Kassabaserat resultat efter skatter/Totalkapital X 2: 100 " (Finansieringstillgångar-kortristigt främmande kapital)/Totalkapital X 3: 100 " Främmande kapital/Totalkapital.
Z-värdet är alltså ett sammansatt mått som samtidigt uttrycker sambandet mellan assabaserad lönsamhet, likviditet och skuldsättningsgrad i form av ett enda värde. För att erhålla ett tillförlitligt värde har olika vikter räknats ut för variablerna. Z-värdet uträknas enligt följande formel: (X1"0,049) + (X2"0,021) (X3"0,048).
Z-värdet har tidigare använts t ex av Pensionsskyddscentralen vid klassificeringen av företags kreditförsäkringsrisk i samband med lån från pensionsförsäkringsbolag.
= Vi har dock nu utvecklat en egen metod med hela 14 variabler, i stället för Z-värdets tre. Vårt s k U-värde ger tillförlitligare värden än Z-värdet speciellt då det gäller en tidpunkt flera år före en konkurs. U-värdet är dock betydligt mera invecklat att räkna ut, konstaterar matema tiker Yrjö Romppainen vid Pensionsskyddscentralen.
Professor Bo Göran Ekholm vid Svenska handelshögskolan, som står för Plus & Minus i Forum, konstaterar att ett digert analysmaterial dock har visat att Z-värdet fortsättningsvis är en tillförlitlig indikator på konkursbenägenheten.
= Man bör dock observera att värdet egentligen endast är relevant under de fyra sista åren före en eventuell konkurs. Det kritiska Z-värdet fyra år före konkurs är 4,5, tre år före 4.8, två år före 5,4 och ett år före 6,1. Tillförligheten ökar dock ju närmare en förestående konkurs företaget ligger. Ett år före konkurs kan man i sju fall av tio förutspå konkursen, säger Ekholm.
Han understryker också att ett dåligt Z värde inte nödvändigtvis innebär att ett företag går i konkurs, utan enbart att företaget befinner sig i riskzonen och har all orsak att skärpa sig för att inte gå under. Graden av risk för kollaps måste alltid bedömas bland annat mot bakgrunden av den verklighet inom vilken företaget verkar.
En annan sak som också inverkar på hur man skall förhålla sig till Z-värdet är det faktum att det är stor skillnad på företag i olika branscher. Industriföretag visar tex betydligt stabilare siffror under en följd av år än investeringsbolag.
Eftersom Z-värdet innehåller mått på såväl lönsamhet, likvididet som skuldsättningsgrad, kan det ändras kraftigt med kort varsel. Detta sker t ex om ett företag investerar stort i någonting som de räknar med att vid en senare tidpunkt sälja bort med vinst. Då stora mängder främmande kapital på detta sätt binds försämras Zvärdet markant. När (och om) det bund na, främmande kapitalet igen lösgörs reagerar Z-värdet åt andra hållet.
- Om ett investmentbolag t ex satsar stora summor i en fastighet och huvudsakligen finansierar köpet med marknadspengar påverkas Z-värdet i negativ riktning. Detta är ju helt logiskt eftersom företaget har tagit en reell risk. Om fastighetens beräknade värdeökning på grund av marknadssituationen förbyts i en värdeminskning kan det bli något av en katastrof. Z-värdet visar att denna risk har förelegat vid den tidpunkt som Z-värdet uträknats för, konstaterar Ekholm.
Ett exempel på hur Z-värdet kan ändras då stora placeringar avlöses av stora desinvesteringar är Finansaktiebolaget Sensor. Är 1986 var Sensors Z-värde 6,3, ett år senare hade värdet stigit till goda 1,6, i fjol försämrades det till 4,5 och i år visar estimatet att Z värdet är så gott som 1.2.
Alltså: Z-värdet uttrycker ett företags riskläge i det ögonblick som uträkningen baserar sig på, dvs bokslutets datum eller eventuella delårsrapporter.
Ekholm anser också att det är uppenbart att banker och andra kreditinrättningar kunde undvika en hel del kreditförluster om de systematiskt följde med utvecklingen av Z-värdet för företagskunder i deras låneportfölj.
En förfrågan vid två olika banker ger vid handen att Helsingfors Sparbank vid sin bedömning av kunders kreditvärdighet bland annat ser till Z-värdet. HSb:s kreditförluster uppgick i fjol till 0,2 procent av en omsättning på 358 miljoner mark. Föreningsbanken i Finland använder inte Z-värdet i företagsanalyserna. FBF-koncernens kreditförluster uppgick i fjol till 3,5 procent av en omsättning på 12,8 miljarder.
4 15/1989 FORUM,