Utgiven i Forum nr 1980-08

1979 - ett rekordår också i havshamnarna

av J H Kaste Forum 1980-08, sida 08-09, 07.05.1980

Taggar: Teman: havshamnar

197 ett rekordå också i havshamnarn 1979 var ett gott år inom de flesta branscher i vårt land. Det gäller också trafiken i våra havshamnar — i de flesta hamnarna noterades aldrig förut skådade rekord. Både import- och exporttrafiken ökade. 47 miljoner ton — en ny och betydande gräns passerades i hamntrafiken — uppgick havshamnarnas total trafik till i fjol.

€ Skogsindustrins uppsving var främsta orsaken till att havshamnarnas exporttrafik redan under åren 1977—78 började öka. Tillväxten fortsatte under år 1978 med dryga 10 procent. Importens totala tonantal stannade däremot under året på ungefär samma nivå som året innan. Under 1979 fortsatte exporten också kvantitativt att utvecklas ytterst positivt. Havshamnarnas totala exporttrafik ökade under senaste år med knappa 10 procent — också det främst tack vare skogsindustrin.

Även importmängderna ökade avsevärt under år 1979. Ökningen uppgick till nästan en femtedel, eftersom havshamnarnas importtrafik under år 1978 låg på nästan samma nivå som under år 1974.

I de flesta havshamnar sattes nya exportrekord mot alla förväntningar redan under år 1978. Under 1979 överträffades alla tidigare rekord med besked, både i export- och importtrafiken, med undantag av trafiken i ett par av de mindre hamnarna.

Exporten steg sammanlagt till ca 17 miljoner ton och importen till över 30 miljoner ton. Sålunda överträffades gränsen 47 miljoner ton i havshamnarnas totala trafik, vilket är ett nytt och betydande rekord.

Anda sedan 1978 har full sysselsättning rått så gott som undantagslöst hamnarna. Högtrycket fortsätter, åtminstone tillsvidare, såväl för hamnarnas export- som importtrafik.

Exporten dubbelt större

Kvantitativt ökade havshamnarnas export under 1979 ungefär lika mycket som året innan, d v s med en och en halv miljon ton. Exporten var över dubbelt så stor som under skogsindustrins svåra recessionsår 1975 (då exporten endast uppgick till dryga 8 miljoner ton). Genom havshamnarna exporterades tex massa- och pappersindustriprodukter över 800 000 ton mera än under år 1978.

Sågvaruexporten ökade både kvantitativt och relativt mest under år 1979, på samma sätt som 1978. Ett alla tiders exportrekord uppnåddes och sågvaruexportens ökning under året var en dryg fjärdedel jämfört med året innan.

Cellulosaexporten ökade med ca 20 procent, pappersindustriprodukternas export med ca 18 procent. Däremot minskade kvantiteterna i en del andra exportgrupper.

Importen ökade mer än väntat

De flesta prognoser som uppgjordes vid årsskiftet 1978—79 förutsatte att importen under år 1979 skulle öka med högst 10—12 procent. Ökningen uppgick dock till nästan 20 procent, vilket främst berodde på det ökade råvarube Havshamnarnas exportmängd i ton

Sågat virke

Cellulosa och

Papper, papp, kartong Styckeprodukter Andra produkte 1978 1979 3 105 600 3 800 600 1445 000 1730 000 3 578 000 4215 000 2 465 000 2257 000 3 900 000 3 778 000

Havshamnarnas importmängd i ton

Stenkol och koks Malmer Metaller

Oljor Styckeprodukter Andra produkte 1978 1979 5 050 000 5 500 000 1300 000 1830 000 529 000 1024 000 12 588 000 1441 000 1.335 000 1510 000 3 905 000 4 495 09 hovet som i sin tur förorsakades av den kraftiga produktionsökningen. Räknat i ton betyder detta ett verkligt rekord — tillväxten var ca 4,7 miljoner ton mer än år 1978.

Undantagsvis sjönk vårt lands oljeimport år 1978. Men i fjol importerades igen 14,4 miljoner ton, dvs 1,2 miljoner ton mer än året innan. Importen av stenkol och koks ökade däremot långsammare än tidigare och uppgick till ca 5,5 miljoner ton.

Den kraftigaste procentuella importökningen gällde metaller -—— nästan 60 procent eller ca I miljon ton. Malmimporten noterade också ett nytt rekord på 2 miljoner ton.

Finländska fartyg

De finländska fartygens transportandelar av exporterade och importerade varor har inte nämnvärt förändrats under år 1979 jämfört med 1978.

Havstrafikens = prestationsstatistik, räknat i tonkilometer, färdigställs först under innevarande år. Ur den statistiken framgår om de finländska fartygens befraktningsandel av totalprestationen vuxit. Situationen härvidlag förbättrades något under år 1978. De finländska fartygens andel av totalprestationen uppgick då till ca 26 procent.

Trots allt har denna andel fortfarande varit avsevärt lägre än den var 1971—76, mätt både i ton och tonkilometer. Det är sannolikt att de finländska fartygens andel åtminstone av oljefrakterna inom kort kommer att öka avsevärt. I viss mån har det redan skett tack vare Neste Oy:s betydande nya tankeranskaffningar.

År 1978 var det finländska tonnagets andel av varumängden som importerades till hamnarna ca 51 procent. År 1979 var andelen ungefär densamma. Likaså var det finländska tonnagets andel av exporttransporterna under år 1978 räknat i ton 45,5 procent, men sjönk i fjol till ca 44 procent. Men det är, som sagt, först tonkilometerstatistiken som visar det finländska tonnagets egentliga transportarbete och verkliga transportandel.

Största ökningen

Den utländska frakttrafiken ökade mest i Fredrikshamn, Kotka och Åbo hamnar. I Fredrikshamn och Kotka ökade totaltrafiken med nästan en fjärdedel och i Åbo med ca en femtedel.

FORUM 8/80

De viktigaste hamnarnas relativa andel av exporten och importen under åren 1965, 1970 samt 1974—79

I = Import E = Export År Helsingfors Fredrikshamn Kotka Åbo Raumo Björneborg Uleåborg Kemi I E I E I E I E I E I E I E I E 1965 20,9 4,5 3,6 15,4 9,8 22,8 8,0 2,7 2,0 5,0 51 7,3 37 81 1,2 68 1970 15,3 6,3 2,6 14,9 56 19,4 6,1 52 1,2 6,5 37 6,6 2,5 4,6 0,8 4,5 1974 13,9 9,0 2,1 13,7 50 21,2 5,8 5,0 1,5 6,9 4,8 7,2 2,3 3,8 1,0 64 1975 14,5 84 17 10,2 3,0 191 57 5,8 17 7,3 3,6 58 1,3 4,1 0,6 7,7 1976 11,7 87 2,1 10,5 3,7 17,6 4,9 4,3 2,2 6,1 3,5 6,4 1,4 2,8 0,7 80 1977 117 77 1,8 11,5 3,5 155 37 4,5 1,8 6,0 4,0 6,1 1,1 2,5 0,6 7,6 1978 11,9 7,8 1,8 13,7 3,0 164 31 4,5 2,3 5,9 4,3 6,0 1,1 3,5 0,6 71 1979 11,5 82 2,1 153 4,4 16,9 31 5,4 2,2 6,0 4,3 6,5 1,1 37 0,5 6,9 Några av de största hamnarnas utländska godstrafik under åren 1978—79 i ton Hamn EXPORT IMPORT Hela trafiken 1978 1979 1978 1979 1978 1979 Fredrikshamn 2139 000 2616 000 463 000 612 000 2603 000 3 228 000 Kotka 2 570 000 2 862 000 767 000 1279 000 3337 000 4 142 000 Sköldvik 1091 000 929 000 7 826 000 1000 000 8916 000 10 929 000 Helsingfors 1221 000 1419 000 3 048 000 3 404 000 4 269 000 4 823 000 Åbo 678 000 914 000 808 000 925 000 1486 000 1839 000 Rauma 930 000 1 007 060 593 000 656 060 1 523 000 1663 000 Björneborg 943 000 1113 000 1114 000 1160 000 2 057 000 2273 000

I Åbo hamn ökade exporttrafiken med rekordartade 35 procent. Både i export- och importtrafiken har tillväxten främst koncentrerats på hamnlinjen Fredrikshamn—Åbo. En relativt anspråkslös ökning av trafikens totalantal skedde på hamnlinjen Nystad—Kemi med undantag av Rautaruukki Oy:s industrihamn i Brahestad, där trafiken fortfarande ökade avsevärt.

De tidigare trafiktopparna överträffades i alla havshamnar. Exporten från Fredrikshamn nådde i fjol nästan samma nivå som i Kotka, eller dryga 2,6 miljoner ton. Tillväxten var ungefär en fjärdedel. Exporten från Kotka hamn ökade däremot bara med dryga 11 procent och uppgick till knappa 2,9 miljoner ton. Importen ökade däremot kraftigt med nästan 70 procent till knappa 1,3 miljoner ton.

Ett nytt rekord satte också Sköldviks oljeraffinerihamn där totaltrafiken steg till ca 11,2 miljoner ton. Detta berodde på att oljeimporten kännbart ökade samt av att den i betydande grad överflyttades från Nådendal till Sköldviks hamn. Totaltrafiken i Nådendal hamn minskade från år 1978 med ca 650 000 ton och var i fjol ca 3,95 miljoner ton. Trafiken i Helsingfors hamn ökade med 10 procent och uppgick till dryga 4,8 miljoner ton.

Totaltrafiken i Åbo hamn steg till över 1,8 miljoner ton — en ökning på ca 20 procent. Exporten och importen från Åbo var ungefär lika stora, eller drygt 900 000 ton. Trafiken i Raumo och Björneborg ökade relativt sett lite och kvantitativt mycket mindre än trafiken i hamnarna vid Finska viken. Björneborgs hamns totaltrafik var knappa 2,3 miljoner ton (ca 250 000 ton tillväxt och i Raumo 1,63 miljoner ton (ca 100 000 ton tillväxt). Trafikens ökning i Åbo hamn var över 350 000 ton eller ungefär lika mycket som tillväxten i Raumo och Björneborgs hamnar sammanlagt.

Totaltrafiken i Nystad hamn ökade med över 200 000 ton, trots att exporten minskade något. Importen ökade däremot med nästan hälften och totaltrafiken uppgick redan till nästan 900 000 ton. Det är möjligt att man i Nystad kommer att överskrida miljontonsgränsen i år.

Industrihamnarnas trafik ökade i medeltal mera än genomsnittet. Trafiken i Koverhar ökade med ungefär en tredjedel och uppgick till nästan 1.4 miljoner ton. I Rautaruukki Oy:s hamn uppgick trafiken till nästan 2,4 miljoner ton (tillväxten var ca 13 procent och över 300 000 ton). J H Kaste

Alla tidigare import- och exporttrafikrekord överträffades år 1979 i våra havshamnar. Exporten uppgick till ca 17 miljoner ton och importen till över 30 miljoner ton.

FORUM 8/8 9

Utgiven i Forum nr 1980-08

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."