Ålands handelssjöfart idag

av Hans Ahlström Forum 1995-08-09, sida 12-13, 08.06.1995

Hans Ahlströ Ålands handels sjöfart ida kriget genomgått en expansiv utveckling. År 193 ingick i Ålands handelsflotta 11 segelfartyg av stål, 37 segelfartyg i trä, 10 motorseglare och 44 ångfartyg. Det första större ångdrivna lastfartyget köptes till Åland först år 1928. Ångfartyget togs i bruk av åländska redare 100 år senare än i England. Genom bristen på kapital på Åland var de åländska redarna tvungna att ty sig till second-hand fartyg som konkurrenterna avvyttrade. Med början från år 1947 har de åländska redarna i ökande takt föryngrat och moderniserat sina fartyg. Redarna har även differentierat trafikformerna från trampfart till linjefart och specialtransporter. Sedan 1980-talet förekommer traditionell trampfart endast i tankfartygstrafiken.

I bruttoton mätt uppgår den åländska handelsflottan till 1,6 miljoner ton och i dödvikt till 2,5 miljoner ton. Den åländska flottan är sålunda större än den fastländska. Antalet rederier på Åland är i dag 11 och de är alla i privat ägo. De åländska redarna äger och leder själva sina rederier. Däri ligger deras styrka.

Kännetecknande för den åländska rederinäringens utveckling under senare tid har varit färjesjöfartens expansion, tankfartygssektorns aktiva verksamhet, expansionen med modernt småtonnage inom lastfartygssektorn och en internationalisering av verksamheten. I dag opereras 80 procent av den åländska handelsflottan under internationell flagg och 20 procent under nationell flagg.

SS D en åländska rederinäringen har sedan andra världs Ålands handelsflotta viktig för övriga Finland

Huvuddelen av de hemmaregistrerade åländska lastfartygen går i kontraktstrafik för den finländska industrin, medan de hemmaregistrerade åländska passagerarfartygen ombesörjer cirka hälften av Finlands utrikes passagerartransporter.

Handelssjöfartens fraktinkomster har medverkat till att underskottet i Finlands transportbalans minskat. Av transportbalansens inkomster härrör cirka 65 procent från sjöfarten. Förra året införtjänade den finländska handelsflottan över 8 miljarder mark, varav 2.6 miljarder härrörde sig från åländska fartyg.

Den finländska handelsflottan sysselsätter 7 000 finländska sjömän, varav de åländska rederiernas andel överstiger 3 000. Av dessa tretusen sjömän kom 80 procent från finska fastlandet. Förra året betalade de åländska rederierna över en halv miljard mark i sjölöner till finska sjömän, vilket motsvarade 40 procent av den totala lönekakan inom den finländska utrikessjöfarten under finsk flagg.

I dag ingår i den åländska handelsflottan under nationell och annan flagg 13 passagerarfartyg, 13 ro-ro-fartyg, 10 kylfartyg, 10 övriga lastfartyg och 21 tankfartyg.

Sjöfartens roll i Ålands ekonomi

Totalt kan antalet arbetsplatser som den samlade åländska sjöfarten erbjuder uppskattas till cirka 4 000. Av dessa finns majoriteten (2 800) på passagerar/bilfärjorna, på hemmaregistrerade lastfartyg cirka 300, på fartyg under utländsk flagg cirka 700 och på rederikontoren cirka 350 arbetsplatser. Av fartygspersonalen är omkring en fjärdedel ålänningar. Av till sjöfarten på Åland nära anknytande branscher oc 1 verksamheter kan nämnas marknadsföringsbolag, skeppshandel, försäkringsbolag, yrkesskolor, agenturer och konsultfirmor.

Av de på Åland bosatta sjömännen tjänstgör uppskauningsvis 80 procent på åländska fartyg och på fartyg från Finlands fastland och de flesta övriga (cirka 100) på svenska fartyg.

Sjöfarten är Ålands främsta ekonomiska motor med bl.a. ett bidag till bruttoregionalprodukten ca tio gånger så stort som sjöfartens bidrag till BNP i traditionella sjöfartsländer. Ca 40 procent av Ålands bruttoregionalprodukt « emanerar från sjöfarten som även bär upp en tredjedel av Ålands arbetsmarknad.

Beträffande utvecklingen på senaste tid inom det åländska samhällets sysselsättningsstruktur kan bl.a. noteras en påtaglig ökning av andelen “tjänster”, vilket utan tvivel till stor del beror på sjöfartens (färjetrafikens) positiva verkningar inom de åländska turismnäringarna, bankverksamhet m.m. som haft stora fördelar av passagerarfartygsföretagens marknadsföringsinsatser. De förbättrade trafikförbindelserna har avsevärt ökat möjligheten till konkurrenskraftig industriell verksamhet också på Åland.

Ålands sjöfart och EU

De åländska redarna stödde en finsk och åländsk anslutning ill EU. Huvuddelen av EU:s regler på sjöfartsområdet blev gällande för Finlands och Ålands del redan genom EES-avalet. Anpassningen har inte åsamkat den åländska handelssjöfarten problem enär rederiernas verksamhet sedan länge huvudsakligen grundat sig på öppen och fri konkurrens i en internationell omgivning.

Finlands EU-anslutningsfördrag innehåller däremot en för sjöfarten ny och viktig gemensam deklaration vari konstateras att att på grund av Finlands geografiska läge är sjöörbindelserna särskilt viktiga och beroende på klimatförhållanden särskilt svåra att säkerställa. Avtalsparterna anser därför att upprätthållandet och utvecklandet av sjöörbindelserna mellan Finland och EU måste uppmärksammas genom relevanta initiativ från EU, bl.a. när de transeuropeiska nätverken utvecklas i Nordeuropa.

Såväl säkerställandet av den befintliga sjötransportinfrastrukturen som utvecklandet av sjötransportförbindelserna mellan Finland, Åland och EU ären viktig del av det transeuropeiska nätverksprojektet för att Finland inte transportekonomiskt skall fjärmas från den europeiska marknaden.

Finlands och EU:s gemensamma deklaration ger möjlighet att för egna intressen tillvarata eventuella stöd EU kan erbjuda för att dels upprätthålla den nuvarande sjötransportinfrastrukturen, dels utveckla sjötransportnätet (farleder, hamnar, isbrytarverksamheten), genom = delfinansiering från EU. Det vore viktigt att Finland drev en linje vilken handelsflottan av EU skulle uppfattas som en integrerad del av hela transportinfrastrukturen.

Nyttja Ålands särställning!

Flera EU-stater nyttjar sig även av separata farlygsregister inom sig tillhörande autonoma områden. Finland kunde li Forum nr 8-9/9 kaledes tillvarata Ålands särställning genom att nyttja den åländska självstyrelsen till att skapa goda verksamhetsförutsättningar för den finländska sjöfarten utgående från kompetens och tradition inom shipping.

Beskattningsunderlaget i Ålandsprotokollet som Finland har förhandlat fram möjliggör en fortsatt skattefri försäljning i Ålandstrafiken. Ålands särstatus som tredje territorium vad gäller indirekt beskattning bör nyttjas så att på så sätt stöda den finländska och åländska industrin, handeln och turismen.

Trenden inom EU beträffande godstransportsättet har varit entydigt; lastbilarnas andel av det totala transportarbetet har hela tiden vuxit, t.ex. kanaltrafikens andel har sjunkit under de senaste tjugo åren märkbart. Tillväxten ilastbilstrafiken har även lett till ökade sjötransporter inom EU. Sammalunda har passagerarfartygstrafiken ökat genom att privatbilismen vuxit 1 Europa.

Förklaringen härtill är enkel: ökande krav på snabba och rekventa transporter av hel- och halvfabrikattransporter bar gynnat lastbilarna vilket gagnat ro/ro- och färjesjöfarten. Ju högre förädlingsvärde på produkterna desto snabbare och rekventa transporter krävs. Ökade krav vid personresandet gynnar i sin tur färjetrafiken. Denna transportkombination kommer att gälla även i framtiden inom EU.

Sjöfarten blir inte ett alternativt transportsätt till lastbiarna utan ett kompletterande. Om sjöfarten vill ta marknadsandelar från lastbilarna vid transport av hel- och halvfabrikat på medellånga och långa distanser kräver detta billiga, snabba och frekventa sjötransportsystem., Idag tävlar sjöfaren på ojämna villkor med landtransporterna. De infrastrukturinvesteringar som landtransporterna kräver finansieras med offentliga medel. Redaren däremot investerar själv i fartyg. Fartygen borde bli uppfattade som en del av Europas transportinfrastruktur i likhet med motorvägar och järnvägar. Om det inte sker en politisk styrning som fördyrar ånga lastbilstransporter eller sänker kostnaderna för sjötransportsystemen kommer tillväxten av lastbilstrafiken med hel- och halvfabrikat tveklöst att fortgå.

[ den europeiska närsjöfarten kan snabba ro-ro-fartyg som gör25 knop vinna en del av transportmarknaderna. Däremot skulle lastfartyg med hastigheter över 30 knop kräva frakter som vida överstiger vad som traditionella fartyg kräver. Man kan fråga sig om lastägarna är villiga att betala för tidsvinster. Jagtror inte på höghastighetsfartyg utan på fartyg som gör 20 knop och lite över i förening med snabb lasthantering i hamnarna och framför allt lastningsenheter som passar för hantering på fartyg, lastbilar och tåg.

Ett EU-medlemskap bedöms främja industriinvesteringarna i Finland och Sverige. En ökad industrikapacitet medför ökade transporter till EU-marknaderna. Volymflödet kommer färjetrafiken till del. Men vid sidan av de traditionella färjenäten kommer volymökningen även att ge utrymme för nya snabbgående ro/ro fartyg. Speciellt Östersjön kommer att genom normaliseringen av de baltiska staterna och Rysslands stegvisa ekonomska stabilisering i kombination med Sveriges och Finlands EU-inträde öka last- och passagerartransporterna i Östersjöområdet.

Genom sitt kunnande, sina långa sjöfarartraditioner och sin förmåga till marknadsanpassning kommer den åländska rederinäringen utan tvivel även framdeles att ta del i detta expanderande sjötransportarbete inom Europasjöfarten. 9

Forum nr 8-9/95

På Åland…

Ålandsbanken Ab är en modem, börsnoterad affärsbank, marknadsledare på Åland både inom privatoch företagssektorn.

Bankens strävan är att ge en fullständig och marknadsanpassad finansiell service åt näringslivet och allmänheten på Åland.

Med 20 lokalkontor runtom i landskapet tillmötesgår banken behovet av daglig bankservice.

I Helsingfors….

Verksamheten i Helsingfors är inriktad på affärsområdena private banking samt bostads- och företagsfinansiering. Private Banking-enheten erbjuder diskret och personlig service vad det gäller förmögenhetsförvaltning.

I Åbo…

I Åbo ligger Ålandsbankens fullservicekontor i centrum, vid torget. Ålandsbanken etablerade sig i Åbo för drygt två år sedan och har redan en stabil kundkrets.

Och snart även i… Pargas, Tammerfors och Vasa. På dessa orter öppnar Ålandsbanken nya kontor under hösten 1995.

Välkommen till oss ÄLANDSBANKEN A 20 kontor runtom på Åland.

Huvudkontoret i Mariehamn, Nygatan 2. Tel. 928-29011.

Helsingforskontoret: Bulevarden 3. Tel. 90-618681. Åbokontoret: Eriksgatan 8. Tel. 921-2339011.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."