Amerikaner erbjuds mindre lön och mera fritid
av Leif Bergström Forum 2010-06, sida 24, 22.06.2010
EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2810
VARLDEN:
USA
Amerikaner erbjuds mindre lön och mera fritid
LEIF BERGSTRÖM HM NEW YORK
Amerikanerna jobbar längre arbetsveckor och har kor tare semestrar än yrkesbröder och -systrar i andra industriländer. Denna arbetsnarkomani har legat till grund för efterkrigstidens konsumtionssamhälle. ljakten på nya prylar har jänkarna traditionellt sällan klagat. Men den senaste lågkonjunkturen har fått arbetsgivare att be sina anställda att jobba mindre —- mot mindre lön och mera fritid. Resultaten är blandade.
I tidigare lågkonjunkturer har konsumtionen av nästan alla inte helt nödvändiga utgifter fallit. Men medan konsumtionen av prylar föll 2008 och 2009, ökade biobesöken och kulturinstitutioner som New Yorks Museum of Modern Art kunde rapportera ett ökat besöksantal. Hos Walt Disney Company ökade antalet besökare i nöjesparkerna, men försäljningen av Musse Pigg-souvenirer och andra prylar föll.
Det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet fann i en undersökning av amerikanernas tidsutnyttjande att de tillbringat mindre tid i köpcentra och mer som medlemmar av organisationer och religiösa församlingar. Amerikaner berättar också om mer tid tillsammans med vänner och familjer. Mer tid tillbringas med trädgårdsarbete, bakning och matlagning - delvis för att dra ned påutgifterna.
En del finner att de nya prioriteringarna inte bara är av ondo. Men för dem som tidigare levt utan några ekonomiska marginaler har nedskärningarnalett till ekonomisk kris. Arbetsmarknadsdepartementet fann att antalet som beskrev sig som deltidsarbetande på grund av den svaga arbetsmarknaden fördubblats från 2007 till 2009 tilltotalt 6,9 miljoner. Traditionellt har låginkomsttagare kunnat förbättra sin situation genom att ta ett andra jobb men på dagens arbetsmarknad är det sällan möjligt.
Arbetsgivare har i regel funnit att kortare arbetstid leder till högre produktivitet och färre sjukdagar. Och i många fall är de anställdas reaktioner positiva - så länge lönenedskärningarna inte hotar utgifterna för bostad och andra nödvändigheter. Det var också vad frukostflingejätten Kellogg’s fann när man under 1930-talets stora depression experimenterade med sextimmars dagar. Försöket var så populärt att delar av det levde kvar till 1985. Professor Benjamin Hunnicutt, som 1996 publicerade en bok om Kellogg’s experiment fann dock starka skillnader mellan könen. Medan kvinnor ofta prisade den kortare arbetsdagen, ville många män fortsätta med full arbetsdag - inte bara för att garantera familjens brödföda utan som en avgörande del av manlig identitet.
Botemedel mot tidssvält. En anledning till att amerikanerna traditionellt har arbetat mer än européerna är enligt observatörer det amerikanska sjukförsäkringssystemet. Det kostar arbetsgivaren en fast summa per anställd. Kortare arbetstid innebär därför högre kostnader för arbetsgivaren, en anledning till att deltidsarbetande ofta är helt utan försäkringsskydd. Och den nya sjukförsäkringsreformen kommer knappast att förändra den ekvationen.
En som framhåller det positiva i kortare arbetstid är John de Graaf, som leder organisationen Take Back Your Time, och förespråkar mindre arbete som botemedel mot amerikanernas “tidssvält! Han hoppas att något av lågkonjunkturens’uppoffringar’ ska leva kvar också när de ekonomiska hjulen tar fart på riktigt och arbetslösheten sjunker.
Amerikanska fackföreningar ha “Många män ville fortsätta med full arbetsda - inte bara för att garantera familjens brödföda utan som en avgörande del av manlig identitet g 3 lm 3 hej ä [=] = [= in fritid: t kämpat för kortare arbetstid och längre semestrar - mot full betalning. När arbetsgivare nu i stället bett anställda att acceptera lägre lön har facken motvilligt accepterat bara när alternativet varit förlust av fler arbetstillfällen. Trenden har gällt också offentliganställda. I Kalifornien har 235 000 statligt anställda tvingats acceptera två obetalda, lediga dagar i månaden. I Atlanta är stadshuset stängt på fredagar. De anställda arbetar en timme längre måndag till torsdag, men får tio procent mindre betalt. Men när New Yorks guvernör David Paterson i maj ville ge100 000 delstatligt anställda en ledig obetald dag i veckan, ryckte en federal domare in och förbjöd åtgärden som stridande mot konstitutionen. I ett starkt kritiskt utlåtande fann domaren också att de anställda var berättigadetill de löner som fastställts i fackliga förhandlingar flera år tidigare. =