Är du attraktiv på marknaden?

av Peter Ehrström Forum 1998-12, sida 42-43, 15.12.1998

Taggar: Teman: rekrytering

Är DU attraktiv på marknaden?

REKRYTERINGSFIRMOR GILLAR AKTIVITET OCH GENOMTÄNKTA ANSÖKNINGAR.

D Carl-Magnus Westermarck vid

Mercuri Urval har svårt att speci ficera fördelaktiga faktorer för arbetssökande i dag. Lämpligheten är individuell för varje anställningssituation och utgår från uppdragsgivarens profil och arbetets art. “I dagens affärskultur krävs mera kunskap i hur man bemöter kunder. Det är den enda stora trenden i dag. För att nå framgång i affärsverksamheten krävs allt större förståelse för kunden och kunlens verksamhet”, säger Westermarck.

När ett företag vill ha en nv chef mellanchef eller specialist borde således lyhördhet och kommunikativa fårdigheter vara kriterier som inverkar på valet.

Westermarck betonar att Mercuri Urval ser sig som en intressent för både företaget och den sökande.

”Vi levererar inte kandidater utan en lösning”, säger Westermarck. Då är det också i Mercuris intresse att bägge parter är nöjda med anställningen. Mercuri Urval förmedlar cirka 2 000 jobb per år av vilka hälften finns i huvudstads ”Det innebär ett mervärde att vara udda, att ha en specialkompetens som få andra har. regionen.

Vilka råd ger du åt en läsare som funderar på att byta jobb? Vad bör den arbetssökande tänka på ”Det väsentliga är att fundera över vilken typ av bolag och jobb man är intresserad av, hur man matchar jobbeskrivningen och kraven samt vilket mervärde den sökande kan erbjuda. Det är bäst att inte bara slänga iväg sina papper utan faktiskt skräddarsy sin ansökan och gärna ta initiativ och titta bakom kulis serna. Forums läsare torde ha kompetensen att analysera vad man själv kan ge och vilken lämplighet man har. Det hjälper långt på vägen”

Westermarck låter förstå att den som funderar på att byta jobb bör ha is i magen under processen.

”Valet bör vara genomtänkt så att man kan trivas med jobbet. Det lönar sig inte att fatta förhastade beslut och tacka ja bara för att man känner sig smickrad om t.ex. en headhunter ringer. Det är ett stort steg att byta jobb, personen fattar ju ett av sina strategiska beslut i arbetslivet”, konstaterar Westermarck.

Konsult Patrik Kvikant vid headhunting-företaget Amrop International Finland konstaterar att trenden går mot mera intima kundförhållanden. En nor mal sökningsprocess tar 8-12 veckor från att Amrop börjar sitt arbete tills de slutgiltiga kandidaterna, oftast 2-4 personer, presenteras för kundföretaget. Det allmänna arvodet i branschen för att leta fram en chef är en tredjedel av årslönen, enligt Kvikant.

Vilka egenskaper värderar ni högst hos eventuella kandidater 1999 ”En stereotyp av den idealiska kandidaten existerar inte. Vi söker ju inte efter en enda sorts människa så jag kan inte ge någon idealbild”

Men någonting måste väl generellt sett värderas högt ”Det börjar finnas behov av unga kandidater för tunga positioner. I åldern 35-40 finns det få som har potentialen att ta steget upp till att leda ett storföretag. Individer som har en mogen och stabil personlighet är alltid eftertraktade, även nästa år”.

FORUM NR 12/98

Foto: Peter

Kvikant talar om vikten av att kunna se samhället ur ett helhetsperspektiv i kombination med ett gediget specialkunnande.God utbildning och språkkunskaper kan inte heller undervärderas. ”Det innebär också ett mervärde att vara udda, att ha en specialkompetens inom något område som få andra har, konstaterar Kvikant.

Han påpekar att det inte går att generellt säga huruvida det är bättre att ha jobbat med olika saker eller att ha innehaft samma tjänst en längre tid.

”En person som har haft samma tjänst i tio år är kanske mycket bra på motsvarande uppgifter, men jag skulle knappast välja honom till helt andra uppgifter. Å andra sidan ger titelsökande i sig inget mervärde. Livet går ut på att ständigt lära sig nya saker, så det är inget el på att röra på sig bara det finns en logik i det man gör. En sorts genomtänkt karriärutveckling”.

Det är också lättare att byta bransch inom vissa arbetsuppgifter.

”En ekonomidirektör eller jurist kan ganska lätt byta bransch, men det är svårare inom försäljning och marknadsföring. Och det måste finnas fungerande broar mellan branscherna, då går det bra. Att bara vara en bra person räcker däremot inte. Trenden i Finland är att allt oftare rekrytera från andra branscher, vilket är tvärtemot den internationella trenden. Den primära orsaken är bristen på kunniga företagsledare”

Kvikant tror att det blir svårare att rekrytera personer till krävande uppgifter i framtiden. Det hänger enligt honom samman med den höga finländska levnadsstandarden, viljan att slita ut sig för någon tusenlapp till i månaden har minskat i Finland. De som redan innehar en god position är mätta och skattesystemet gör att morötterna som arbetsgivarna lockar med förändras. En god grundlön är inte längre saliggörande.

“Kraven på företagen och det sätt man rekryterar och håller kvar sin personal på blir mindre baserat på lön och mera inriktat på sådant som företagskultur, sätt att arbeta och andra aspekter”

Kvikant tror inte att näringslivet i allt högre grad börjar rekrytera företagsledare från universitet, undantaget är dock unga doktorer. För dem finns det en klar efterfrågan, anser han. €

Peter Ehrström

FORUM NR 12/9 | vinnarnas lan merikansk mentalitet. Vad är det?

Jag hoppades få en aning om sva ret när jag nyligen besökte New York och Boston. Åtminstone en sak fick jag klarlagd för mig, jag skulle inte vilja vara en förlorare i USA. Det är vinnarnas land. Visserligen är New York speciellt, men kulten av styrka och rikedom känns besvärande i längden. New York har pengar på hjärnan. Man måste väl, eftersom det sociala skyddsnätet är som clet är, icke-existerande för det mesta. Det är nog OK att dyrka framgång, men föraktet för svaghet har jag svårt att svälja. Att en gata heter Avenue of The Strongest (inte de starkas aveny utan de starkastes är ett talande exempel).

Å andra sidan finns demokratiska klyschor överallt, inmejslade, målade, sprutade,skrivna. Överallt denna snuttifiering och dessa korta slagord att ta till hjärtat om man börjar tvivla eller misstro. Ibland speglar de självironiskt verkligheten, som gatskylten ”Tbere’s magic left in the world. It’s in your wallet”, vilken man kunde läsa bredvid en rivningskåk. Det kunde vara New Yorks valspråk.

Ändå är det få som längtar bort. Det händer sällan i ett USA som knappt är medvetet om att det finns andra länder (världskartan består i stort sett av ett nästan allomfattande USA, grannarna Mexiko och Kanada, en liten klick Sydamerika, Japan och Kina och ett pyttelitet Europa någonstans i fjärran). Medan vi finlindare alltför ofta tycker allting är bättre utomlands är allting alltid sämre utomlands för amerikanen. Om det inte är USA så räknas det inte. De, vår tids romare, har hittills haft råd att blunda.

Den bilden får man också i medierna. Därför avviker t.ex. internationella och amerikanska utgåvor ofta från varandra. Grundregeln verkar vara att Amerika alltid måste komma ut bäst i en amerikansk upplaga. Granskas t.ex. världens tio bästa hightech-städer går det att utomlands presentera en text där majoriteten av städerna ligger utanför USA. Men i den amerikanska upplagan måste majoriteten ligga i USA. Minst sex av tio städer, alltså. Man byter helt sonika ut några, t.ex. finska Helsingfors, och voilå, USA är bäst igen! Det ligger inte i amerikanens natur att erkänna förlust, att erkänna svaghet. Endast seger räknas, det ä både en styrka och en svaghet.

New York var inte en av de tio och den känns inte heller som en hightech-stad i gatubilden. På sju dagar såg jag två personer tala i mobiltelefon. Och vi var flera som tyckte att lösningarna i fråga om säkerhetsanordningar, kommunikationer m.m. luktade femtiotal.

Businessredaktören Mark Vamos vid Newsweek medger ärligt att amerikaner inte är intresserade av världen utanför USA. Ändå måste den kunskapen förmedlas, för i dagens globala ekonomi går det inte längre att granska Amerika bara genom att se på Amerika. Även om många tror det. ABC:s reportageredaktör Stephane Dujarric konstaterar också att tittarna är helt ointresserade av nyheter som inte berör USA. Undantaget är högst personliga öden (läs: som kunde hända i USA).

Denna självtillräcklighet (vi kan kalla den jiihaa-mentalitet) slår emot en överallt, i Tbe New York Times spalter, i annonser, i gatubilden. New York är rikt, men känns ändå långt ifrån välmående. Jag har större sympatier för rena, snygga Boston,som andas välstånd där N.Y.C. andas rök. Ändå gillar jag New York, fascineras och imponeras, trots dess ingrodda smuts och kaotiska trafik. New York är faktiskt Världsmetropolen, på gott och ont. Där görs “allt” och det krävs briljans för att lyckas. Färg och ursprung spelar mindre roll. Alla kommer någonstans ifrån. Det är du och dina idéer just nu som gäller, men för den medelmåttige finns ingen plats. Det är lärorikt att inse det, att som turist se den tillämpade socialdarwinismen utan risker. Det finns mycket att lära sig av USA, men det finns också mycket som man inte borde lära sig av USA. & Peter Ehrström

Wruuwd sd