Är kriget om den europeiska marknaden ”till döds”?

av Bjarne Nyman Forum 1982-18, sida 22-24, 17.11.1982

e Som en följd av recessionen sjönk den europeiska mikrochipmarknadens värde senaste år med 25 procent. Nedgången drabbade de amerikanska tillverkarna hårdast, men också de största europeiska tillverkarna av avancerade IC-kretsar för den öppna marknaden kunde notera tillbakagång. (Med tillverkare för den ”öppna” marknaden avses bolag som inte enbart tillverkar IC-kretsar för eget bruk. T ex världens största IC-tillverkare, IBM, använder hela sin produktion internt inom bolaget)

De amerikanska bolagen Texas Instrument, Motorola, National Semiconductor, Intel, Fairchild och ITT kunde alla notera nedgång i sin europaförsäljning. Bottenrekordet var 33 procents nedgång. Likaså kunde de europeiska chipmakarna Philips, Siemens, SGS-Ates, Plessey, AEG-Telefunken och Thomson CSF registrera stagnation i sin försäljning eller nedgång.

Samtidigt minskade USA-tillverkarnas utskeppning av avancerade ICkretsar med 6 procent. Europeernas utskeppning minskade med hela 14 procent. Men japanernas export ökade med 25 procent.

Personalnedskärningar

I USA har efterfrågan på mikrochips av olika slag nu sjunkit mycket mera än någon har kunnat estimera. Många av de ledande IC-tillverkarna har redan beslutat om nedskärningar av personalen och förkortade arbetsveckor. Med andra ord tydliga tecken på att marknaderna inte drar.

Men investeringarna skär de amerikanska bolagen inte ner. Det gjorde de nämligen under senaste IC-lågkonjunktur och kunde konstatera, att japanerna var på plats med längre hunnen teknik då efterfrågan steg på nytt. USA-bolagen riskerar inte bli efter i utvecklingen av de kommande chipgenerationerna.

Japanerna ökade sin andel av världsmarknaden i fråga om IC-kretsar med 7 70 senaste år. De japanska tillverkarna behärskar nu 33 procent av världsmarknaden. Och tecken tyder på att japanernas andel av den öppna ICmarknaden ytterligare kommer att öka.

Läget på chipmarknaden hårdnar ÄR KRIGET OM DEN EUROPEISKA

Forum 18/82

Kampen mellan världens ledande tillverkare av integrerade kretsar för den ”öppna” marknaden hårdnar. Amerikanerna värnar om sin hemmamarknad så till den grad att japanerna börjar mer och mer inrikta sina ansträngningar på den europeiska marknaden. För tillfället är Europa skådeplatsen för ett intensivt priskrig mellan japaner och amerikaner.

I detta krig har de europeiska IC-tillverkarna kommit i kläm och är rädda för att helt förlora greppet o sin egen marknad.

MARKNADEN ”TILL DÖDS”?

Konkurrensen mellan de stora bolagen är hårdast inom sk högvolymområden — tex datorminnen och mikroprocessorer. Inom dessa områden förekommer också det hårdaste priskriget mellan japanerna och amerikanerna. Ett exempel är 64 K RAM (Random Access Memory med kapaciteten 65 536 bit). För tillfället kostar en dylik IC-krets på den amerikanska marknaden sex USD. I Europa kostar samma chip — av amerikansk eller japansk tillverkning — fyra USD, trots importtull på 17 procent.

Priskriget på den europeiska marknaden har bla lett till att några av de ”mindre” amerikanska chipmakarna har börjat dra sig sakta men säkert tillbaka. Detta upplevs inte speciellt muntert av de stora amerikanska bolagen, som tror att japanerna kommer att ta vid omedelbart på områden som blir öppna efter att vissa amerikanska bolag gjort sorti. Japanerna har redan fyra fabriker på olika platser i Europa och fler är på kommande…

Japanerna subventionerar

De japanska bolagen har tillsvidare endast ca 5—6 procent av den totala europeiska halvledarmarknaden. Däremot när det gäller speciella produkter såsom vissa minneskretsar (som japanerna specialiserat sig på) ser situationen annorlunda ut. Vissa bedömare tror, att japanerna senaste år erövrade halva västtyska marknaden i fråga om datorminnen.

Japanerna har valt att föra priskriget på den europeiska marknaden. Amerikanernas hot om importrestriktioner för japanska artiklar fick japanerna att omedelbart skära bort subventionerna för 64 K RAM på den amerikanska marknaden. Men i Europa säljer man fortfarande billigt. Tanken är förmodligen den att man hotar USA med att erövra den europeiska marknaden om inte amerikanerna slutar värna om sin egen hemmamarknad.

Och såsom den presenterade statistiken antyder är japanerna verkligen på väg att lyckas. Japanerna har inte erövrat marknadsandelar av de europeiska bolagen på den europeiska marknaden. Amerikanerna har fått stå för de förluster som uppkommit vid sidan av recessionen. Så länge tingens ordning förblir denna kommer de europeiska bolagen inte att anklaga japanerna för varken dumpning eller andra handelsbrott.

Alla förlorade senaste år

Om japanerna verkligen kommer att kunna slå ut sina amerikanska konkurrenter från den europeiska marknaden i fråga om högvolymprodukter så blir amerikanerna tvungna att se sig om efter nya produkter. Då kommer specialiserade kretsar, sk customkretsar in i bilden. Men frågan är om amerikanerna inom detta område kan hävda sig gentemot europeiska bola nivå (OD).

Andel av Förastininas ES | FÖRSÄLJNING AV IC-KRETSAR PÅ DEN ÖPPNA EUROPEISKA MARKNADEN 1000 MUSD 25 3 Försäljning Förändring (99) 1981 1981/1982 20 Amerikanska bolag Texas Instruments 199 - 33 Motorola 136 - 31 ? National Semiconductor 122 - 29 Intel 112 - 33 hd Fairchild 84 - 24 ITT 83 - 25 - Europeiska bola 1980 1981 1982 1983 1 Philips 240 - 5 Försäljningen av IC-kretsar på den öppna Siemens 155 - 22 europeiska marknaden sjönk kraftigt senas- SGS-Ates 120 + 2 te år (0). Samtidigt sjönk den europeiska Plessey 42 - 5 marknadens andel av världsmarknaden be- AEG-Telefunken 40 4 tydligt och förväntas bli på ungefär denna ” vå (OD). P : Thomson-CSF 29 - 26

FORUM 18/8 2 som redan lagt sig till med denna strategi.

Många europeiska bolag konstaterade redan för något år sedan att de inte har så speciellt stora möjligheter att konkurrera med amerikaner och japaner i fråga om högvolymprodukter. Då resultaten av 1981 års krig om marknaderna för t ex datorminnen ledde till en sammanlagd förlust på åtminstone 500 miljoner USD världen över, stod det klart för europeerna att enorma satsningar för att hänga med i utvecklingen på detta område inte kommer att leda till resultat.

Men dessvärre är problemet inte så enkelt. Det går inte att ställa sig på sidan om. Tillverkningen av specialiserade kretsar kräver i det stora hela likadan — produktionsutrustning som masstillverkning av högvolymprodukter. Om ett företag förblir i högvolymkonkurrensen trots stagnerade eller något vikande marknadsandelar, kan dock denna produktion bidra till att göra den specialiserade produktionen mera konkurrenskraftig.

Europeiska bolag kommer alltså inte att dra sig tillbaka från konkurrensen på högvolymområdet. Men man klarar sig knappast på egen hand. Därfö söker de stora europeiska chiptillverkarna nu samarbetspartners bland de ”utländska” tillverkarna. Siemens samarbetar med Intel, Thomson (Frankrike) med Motorola, holländska Philips har tagit över amerikanska Signetics, SGS-Ates (Italien) har ingått avtal med japanska Toshiba, osv.

Koncentrering till områden med snabb tillväxt

Dylikt samarbete garanterar de europeiska bolagens närvaro på marknaderna för massproducerade IC-kretsar. Men det är knappast tillräckligt för att den europeiska marknaden skall kunna behållas i europeiska händer. I denna situationen förlitar sig de europeiska företagen på att kunna komma igen inom områden som förutspås snabb tillväxt. Det är främst fråga om tre områden: Kretsar för användning i telekommunikation (marknadsprognos: + 26 26/a), CMOS-kretsar, som är snabbare och kräver mindre än konventionella IC-kretsar (marknadsprognos: + 33 &/a) och slutligen kretsar som användaren kan skräddarsy efter själva tillverkningen (marknadsprognos + 70 26/a).

Marknaden för dessa produkter är relativt ny och på vissa specialområden har de europeiska bolagen ett försprång i förhållande till japaner och amerikaner. (Vissa specialiserade ICkretsar för televisionsapparater och ljudåtergivningsapparater — exporteras redan nu till Japan!)

Priskriget mellan japanerna och amerikanerna på den europeiska marknaden kan inte fortgå i all oändlighet utan att det har svåra återverkningar också på de europeiska bolagen. Som läget nu är, då de europeiska tillverkarna inte i så fruktansvärt hög grad har påverkats av amerikanernas och japanernas sammandrabbning, har europeerna råd att vara rätt tysta. Detta delvis därför att de europeiska IC-tillverkarna inte är specialiserade enbart på det smala högvolymområdet. Europeiska chiptillverkare är storbolag som också sysslar med andra saker.

Inom Europeiska gemenskapen — EG — höjs det varnande röster för att USA:s och Japans giganter riskerar hamna i ett priskrig ”till döds”. Och om Europa inte kan upprätthålla sin konkurrenskraft återstår bara ett alternativ: att stänga marknaden. Sägs det inom EG.

Bjarne Nyma (miljoner mark)

FÖRENINGSBANKEN I FINLAND AB

Koncernmånadsbalans den 30 september 1982

Aktiva Passiva Finansieringstillgångar Främmande kapital EES 294 Checkräkningar …sssssers rer rr 2562 Fordringar hos Finlands Bank ….. 464 Depositioner …..sssssrrses ere a 12 608 Fordringar hos andra inhemska Skulder till Finlands Bank ……– 398 bänker ssssrrsrreer ers rer rs re nr r a 325 Skulder till andra inhemska banker Fordningar hos utländska banker .-. 6 326 och kreditinrättningar ……s.-.-+- 568 Krediter till allmänheten …….-. 21314 Skulder till utländska banker ….. 11577 Betalningsförmedling . …. - 727 Skulder till staten ………- . 37 Övriga finansieringstillgångar .. 332 Betalningsförmedling : 1174 Omsättningstillgångar Debenturlån …..oc. - 286 Masskuldebrev ssssrereres rerna 578 Övrigt främmande kapital . . 2363 Övriga omsättningstillgångar …… 64 Räntor och övriga inkornster .. 1435 Investeringstillgångar Kreditförlustreserveringar . . .. 669 Masskuldebrev «sosse re reser ra 901 Minoritetsandel «..ssssssssrrsrer na 1 AKLler os ersrer reser ee rr er rr rna 65 Eget kapital Fastigheter och fastighetsaktier . . .. 85 Aktiekapital …….osssssc orre ra 560 Anläggningstillgångar Övrigt bundet epet kapital .. sea TIS Akller sosse reer ser rr es rer er rna 159 Fritt eget kapital ……..-.s– »> 45 Fastigheter och fastighetsaktier . . .. 1083 Maskiner och inventarier ……… 168 Leasingobjekt . ………-. 1408 Övriga anläggningstillgångar . - 84 Utgifter sossorrerer rer rr rr rr rena 679 35057 milj.mk 35057 Ansvarsförbindelser milj.mk 14 350 För Direktionen För Förvaltningsrådet Mika Tiivola Henrik Nybergh Jaakko Honk 24

Forum 18/82

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."