Är vi fortfarande skeptiska mot utländskt kapital?

Taggar: Teman: investering

Är vi fortfarande skeptiska mot utländskt kapital?

Om inte direkt ogästvänligt så är investeringsklimatet i Finland inte heller helhjärtat välkomnande, konstaterar tre representanter för utländska bolag som etablerat sig här. De påtalar osmidigheten i det byråkratiska maskineriet, endel underligheter i författningar och lagar och framför allt en viss skepsis som fortfarande gör sig gällande gentemot utländskt kapital. Som exempel på motsatsen nämns Irland, där nyetablerade utländska företag beviljas 15 års skattefrihet!

Forum avlyssnade Ekonomföreningen Niord r.f:s paneldebatt för en tid sedan, i vilken deltog mag. Gaius Gyllenbögel, styrelseordförande för Winthrop Oy, ing. Eric Holzmark, projektledare

Finland ett u-land ifråga o kapital? blom.

— Hur blev ni emottagna i Finland när ni etablerade er här? GYLLENBÖGEL: — Myndigheterna gjorde egentligen ingenting. Ingen var på något sätt entusiastisk över att ett företag som redan var introducerat i så många länder skulle komma hit, även om det ska medges att några större hinder inte sattes i vår väg. Men inte heller gavs det några lättnader. Fortfarande skulle jag anse att Finland är ett u-land, när det gäller att locka till sig utländskt kapital. Jämför med t.ex. Irland som beviljar 15 års skattefrihet åt nyetablerade utländska företag. Också

Forum 9/7 i Bechtel International Corp. och dir. Don H. Wirkkala, Oy Sperry Rand Ab Finland (Univac). Panelen leddes av ekon. Tom Eng Holland har ett invésteringsvänligt klimat. Något sådant existe rar inte i Finland.

— Hade ni känning av byråkratiska svårigheter för att ni va utlänningar eller var de riktade mot läkemedelsindustrin so sådan?

GYLLENBÖGEL: — Jag kan inte påstå att vi skulle ha blivi sämre behandlade än inhemska eller tidigare etablerade före tag, men det år vi etablerade oss här — 1959 — var man Vänd »Fortfarande anser jag att Finland är ett u-land när det gäller att locka till sig utländskt kapital e|| Varför har vi utlänningsklausuler i bolagsordningarna e Spökar socialiseringshotet? kanske mera skeptiskt inställd till utländskt kapital är man är i dag.

— Ing Holzmark, era erfarenheter?

HOLZMARK: — Vi välkomnades med öppna armar, vi kom ju enbart för att bygga ett hotell som man hade ett faktiskt behov av. Men den byråkratiska trögtänktheten, den fick vi nog pröva på: det tog över ett år för stadens myndigheter att ge sitt byggnadstillstånd. Ändå tror jag att vi som utlänningar fick en bättre behandling än inhemska företag, de skulle säkert ha fått vänta minst två år på tillståndet — sådant bidrar inte precis till framgång.

Goda kontakter viktig — Hur blev ert företag inkopplat på hotellprojektet? HOLZMARK: — Kanske dels på ett sätt som äger tillämpning på många stora industrier — genom kontakter.

— Och ni dir. Wirkkala, hade ni inte tillräckligt goda kontakter för att marknadsföra era produkter via finländska kanaler?

WIRKKALA: — Vi anser att vi kan göra vårt arbete bättre om vi själva befinner oss på ort och ställe. Våra produkter kräver specialister som finns enbart inom företaget. Vi bestämde oss för att grunda ett dotterbolag i Finland eftersom vi ansåg oss ha goda möjligheter här.

— Vad var orsaken till ett era företag beslöt satsa intensivare på Finland, överskottskapital, bättre marknadsbevakning eller vad?

GYLLENBÖGEL: — Det fanns många orsaker som kunde nämnas, kanske en smula av allt. I vårt fall var det definitivt en »policy-orsak», dvs Finland var ett hörn där vi inte var representerade tidigare. De flesta stora koncerner, i alla fall i långt specialiserade branscher som läkemedelsbranschen, känner att de kan vara till största nytta för ifrågavarande land om de själv är etablerade direkt.

WIRKKALA: — Det var inte finanserna som var avgörande för vårt ställningstagande.

Restriktioner verkar hämmand — Är de investerade medlen i sin helhet hämtade utifrån? HOLZMARK: — Två tredjedelar, dvs 60 miljoner DM

Deltagarna I paneldiskussionen kommer från utlandet. Resten av investeringarna är fördelade på fyra olika företag, nämligen Finnair, Pan-AM, OTK och SOK.

GYLLENBÖGEL: — En hel del dollar har genom oss kommit till Finland. Och mera skulle vi gära ta in om det inte vore för alla onödiga restriktioners skull. Varför får ett utländskt företag t.ex. inte ha någon egentlig egendom och varför intas i bolagsordningarna sk utlänningsklausuler? Sådant hämmar smidigheten i arbetet.

— Hur påverkades läget efter Finlands devalvering? En hel del firmor med projekt enbart på kort sikt dök ju upp efter devalveringen.

GYLLENBÖGEL: — Vi kommer säkerligen att stanna för all framtid såvida inte socialiseringsåtgärder eller dylikt skulle tvinga oss att sluta.

WIRKKALA: — Vår avsikt är definitivt att stanna här för alltid. Inte heller har vi planer på att utnyttja marknaden, det är ju fråga om att tillfredsställa ett behov, behovet av våra datamaskiner. Vi har också investerat en hel del kapital och när man för in kapital kan det dröja många år innan man blir i tillfälle att ta hem det igen. Dethär undersökte vi närmare och startade därför med små medel och liten personal.

Kapltalrörelsern — På tal om kapital som kommer in och går ut — hur många procent utgör det och vilka planer har ni för framtiden? GYLLENBÖGEL: — Det har jag inga exakta uppgifter om, men så mycket kan jag säga att det kapital som från England investerades i vårt företag förbrukades under de första åren, när vi ännu inte hade någon vinst i Finland.

— Som jämförelse: i USA är visst den stipulerade procentsatsen för utförsel 10 procent, men i verkligheten torde den vara mycket högre.

GYLLENBÖGEL: — Jag kan inte ge några direkta procenttal, men man kan föra ut en viss andel av vinsten som dividender. Vårt bolag har dock med säkerhet fört in mera kapital till landet än vi tagit ut i dividender.

— Kan man inte i detta fall manipulera med prissättningen? GYLLENBÖGEL: — Prissättningen av mediciner kontrolleras mycket noggrant av bl.a. Medicinalstyrelsen. Jag vet att man

Ing. Eric Holzmark, projektledare i Bechtel International Corp. för ett specialprojekt, d vs uppförandet av hotell Intercontinental: »Moderbolaget startades egentligen redan år 1896, och är nu en av de största i världen som både ritar och bygger sina projekt själv. Vi har mest stora projekt, såsom atomverk, raffinaderier och dammar. På den internationella marknaden har vi verkat sedan 1940. Bolaget utvecklades kraftigt under och efter andra världskriget och har haft projekt i över femtio länder, i detta nu i 34 länder, Företaget etablerar sig inte I ett land utan kommer för ett visst projekt, såsom nu för det planerade hotel Intercontinental i Helsingfors. Denna bransch är endast en av åtta inom företaget.»

Forum 9/7 gjort försök att ta ut pengar genom royalty, men med prissättningen går det inte att manipulera.

WIRKKALA: — Vårt företag har hittills endast hämtat in kapital till Finland och överhuvudtaget inte tagit ut något. Men naturligtvis har vi täckt de investeringar som gjorts här.

Gott förhållande mellan moderbolag och agente — Stora företag som just Sperry Rand har många representantföretag här. Hur länge kommer dessa att vara agenter och vad händer sedan?

WIRKKALA: — Vi har ett mycket tillfredsställande förhållande mellan vårt bolag och våra agenter. Dessa kan dock inte stå under vår kontroll utifrån. Hur framtiden kommer att gestalta sig beror väl på hur våra agenter uppfyller de förväntningar vi har på dem.

GYLLENBÖGEL: — Våra agenter arbetar under vår uppsikt på samma sätt överallt i världen. Hur agentnätet byggs upp är också i mycket beroende av vilka varor man saluför. För t.ex. våra kosmetiska preparat har vi agenter i Finland, men medicinerna vill vi själva ha hand om. I dethär sammanhanget kan jag nämna att personalen här är helt finländsk.

HOLZMARK: — Vi har som känt finländska intressen i vårt hotellprojekt. Vi gör upp kontrakten lokalt. Detta projekt kan på sätt och vis jämföras med de investeringar i turism som USA en gång gjorde i Latinamerika. De innebär intäkter även för flygtrafiken.

Marknadsundersökningar grunden för beslu — Innan ni kom till Finland gjorde ni marknadsundersökningar. Varför kom ni just nu till Finland? Är våra möjligheter desamma som i andra länder i Europa?

HOLZMARK: — Vi har sammanlagt över 60 hotell och med dem vill vi garantera att resande verkligen får rum, dvs service.

GYLLENBÖGEL: — Såsom nämnt var det för oss ett policybeslut. Allt vi ville veta av marknadsundersökningen var, att ett dotterföretag i Finland skulle vara ett realistiskt genomförbart projekt.

Dir. Don H. Wirkkala, Oy Sperry Rand Ab Finland (Univac): »Det finländska företaget grundades i april 1968. Moderbolaget är amerikanskt med huvudkontoret i New York. Huvudartiklar är bl.a. kontorsmaskiner, mätinstrument, styrapparater, hushållsmaskiner och rakapparater. Den största försäljningssektorn är dock datamaskiner, Univac. Det finländska dotterbolaget grundades efter grundliga marknadsundersökningar.»

Forum 9/70

Finland en del av en större markna — Vilka fördelar har man av ett nationellt respektive ett multinationellt företag?

WIRKKALA: — Vi betraktar Finland som en del av en större marknad med bolag i många länder. Vår avsikt är att förse varje del av denna marknad med produkter som vi kan stå till tjänst med. Nationella fördelar kommer väl närmast till synes i sådant som till exempel transporter och tullar. HOLZMARK: — Ekonomiskt sett kan detta jämföras med växelverkan mellan kretsloppets storlek och omsättningshastigheten, dvs utvidgade möjligheter, rörligare penningmarknad. GYLLENBÖGEL: — Vår bransch bygger på grundforskning och de stora enheterna behövs för att möjliggöra sådana undersökningar.

— I hur hög grad kastar ni sidoblickar på en eventuell tillgång till marknaderna i öst och framför allt Sovjet? WIRKKALA: — Den tanken har i varje fall inte förespeglat oss och jag känner inte till att något annat företag skulle umgås med sådana spekulationer. Vi etablerade oss här med tanke på den finländska marknaden.

— Finländsk lag föreskriver att majoriteten i ett bolags styrelse skall vara finländsk. Hur arrangeras detta i praktiken? WIRKKALA: — I styrelsen förekommer direktörer från t.ex. dotterbolag och agentföretag. Bankmän och jurister är också vanliga.

GYLLENBÖGEL: — Detsamma är fallet i medicinföretag: jurister, bankmän och medicinska experter. Till en början ville moderbolaget vara representerat i vår styrelse, men då ledningen såg att vi klarade oss själva har vi blivit helt våra egna.

Brister i kommunikationern — Vilka konfliktsituationer kan ni peka på som uppstått mellan moderbolaget och företagen här?

WIRKKALA: — Jag har inga erfarenheter av några konflikter. För närvarande är 96 procent av personalen i vårt företag finländsk.

GYLLENBÖGEL: — Inga svåra konflikter har förekommit, men i en stor internationell koncern kan kommunikationerna tidvis vara nog så svåra. OO

Mag. Gaius Gyllenbögel, styrelseordförande för Winthrop Oy: »Namnet Winthrop är kanske inte så känt bland den stora allmän - heten i Finland. Bolaget har kemiska och läkemedelsföretag Ii nästan alla länder i världen. Vi kom till Finland år 1959 i avsikt att starta en egen organisation här. Det gick i början långsamt och trögt, vilket berodde på de speciella förhållandena i denna bransch. Först i slutet av år 1960 fick vi alla de rättigheter och licenser som behövdes och sedan dess är vI ett aktiebolag vars aktiekapital kommit från utlandet, men som är fullt inbetalt här. VI kan anse oss relativt nöjda med den framgång vi har haft. I detta nu är vi en av de tre största utländska läkemedelsfirmorna i landet.»