Arbetserfarenheten är viktig

av Rita Asplund Forum 2011-01, sida 18, 27.01.2011

Taggar: Teman: arbetserfarenhet

EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2011

Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.

Arbetserfarenheten är viktig

Europeiska kommissionen har låtit utreda hur arbetsgivarn i Europa ser på de akademiskt utbildade. Intervjuer har gjorts med representanter för totalt 7 036 arbetsgivare inom både den privata och den offentliga sektorn. Arbetsplatser med färre än 50 anställda har dock lämnats utanför enkäten. Förutom de 27 EU-länderna täcker studien även Island, Norge, Kroatien och Turkiet. Det är med andra ord fråga om en omfattande sammanställning av i många avseenden högst intressant material.

Det kanske mest frapperande är hur samstämmig arbetsgivarnas syn på de akademiskt utbildade är i Europa. Därtill gäller detta ett flertal av de utbildningspolitiska frågeställningar som under senare år diskuterats livligt i Finland. Så låt oss därför begrunda några av dessa frågeställningar i ljuset av de resultat som rapporteras i Eurobarometer 304.

Arbetsgivarnas intresse att anställa personer med en doktorsgrad är förvånansvärt lamt i Finland, i synnerhet på den privata sidan, trots den strida -— och stadigt ökande - ström av doktorer som årligen spottas ut ur utbildningsmaskineriet. Situationen visar sig vara föga unik för Finland. Medelstora företag inom den privata sektorn föredrar att anställa personer med utbildning på kandidatnivå, medan stora privata företag och den offentliga sektorn snarare föredrar magistrar, Intresset för doktorer är obefintligt bland Europas arbetsgivare.

Det är vid det här laget ett välkänt faktum att studieinriktningen i många fall är av avgörande betydelse för de högt utbildades sysselsättningsmöjligheter utanför den akademiska världen. Den privata sektorn i Finland efterfrågar huvudsakligen personer med ekonomisk eller teknisk utbildning, medan humanistisk och konstnärlig utbildning knappt noteras. Eurobarometerns resultat målar exakt samma mönster även om variationerna mellan länderna är rätt stora. Detta är föga överraskande med tanke på att också näringsstrukturen varierar avsevärt mellan länderna.

Studietiden vid våra högskolor och universitet har i många sammanhang kritise Nästan nio av tio arbetsgivare uppger

Aertal försök har gjorts i syfte att förkorta studietiden bland annat genom att skärpa studiekraven och därigenom begränsa studerandenas snuttjobbande. En del av förslagen har förverkligats medan andra har stupat på alltför starkt motstånd inte minst bland studerandena själva. Eurobarometerns resultat stöder åtminstone en del av de motargument som förts fram: nästan nio av tio arbetsgivare uppger att man lägger stor vikt vid arbetserfarenhet då akademiskt utbildade rekryteras. Ett utbildningssystem som producerar akademiskt utbildade utan minsta arbetserfarenhet kan således i värsta fall visa sig skapa en besvärlig arbetslöshetsfälla för alltför många av de nyutexaminerade som inte har möjlighet att fortsätta med en akademisk karriär.

En annan aspekt som anknyter till både studietid och arbetserfarenhet gäller de akademiskt utbildades erfarenhet av studier och/eller arbetspass utomlands. De som varmt talar för fördelarna med att vistas åtminstone kortare perioder utanför landets gränser röner dock föga stöd bland arbetsgivarna i Europa, Tvärtom, en betydande majoritet anser att dylika utlandsvistelser väger lätt då man rekryterar akademiskt utbildade.

Eurobarometern ger också intressanta insikter om hur arbetsgivarna ser på de akademiskt utbildades språkkunskaper. Merparten av arbetsgivarna förefaller att vara någorlunda nöjda med de kunskaperi främmande språk som deras nuvarande högt utbildade personal har. Samtidigt anser de dock att det skulle vara en klar fördel om språkkunskaperna vore bättre. Mot den bakgrunden är det föga överraskande att arbetsgivarna uppger att de i fortsättningen kommer att fästa avsevärt större vikt vid språkkunskaper när de anställer akademiskt utbildade. Enligt studien är detta är något som speciellt finländska arbetsgivare tycks poängtera.

Resultaten vittnar om den noga övervägda balansgång som borde vägleda beslutsfattarna när den högre utbildningen reformeras. En alltför företagstillvänd reformpolitik kan ha ödesdigra följder för forskningen, åtminstone på längre sikt.

En reformpolitik som i alltfö rats för att vara alltför lång, främst på grund av att studerandena föredrar att jobba deltid vid sidan av studierna framom att ta studielån för att klara sitt uppehälle. Et att man lägger stor vikt vid arbetserfarenhet då akademiskt utbildade rekryteras.

hög grad inriktas på att i huvudsak förbereda studerandena för en fortsatt akademisk karriär försämrar sysselsättningsmöjligheterna och leder, förr eller senare, till ökad akademisk arbetslöshet. m