Att tro på framtiden
av Lars-Erik Möller Forum 2009-02, sida 30, 26.02.2009
HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2089
Lars-Erik Öller är professor emeritus vid Stockholms universitet.
Att tro på framtiden
Ibland kan det vara bra att ien amn] nedgång stanna upp och frå ga sig: vilka krafter är det som för ekonomin framåt? Svaret måste bli: människans innovationer, tekniska såväl som ekonomiska. De förra är så uppenbara och så ofta omnämnda att de inte behöver någon ytterligare presentation. De ekonomiska innovationerna tänker man kanske mer sällan på.
Vad innebar det då man för flera tusen år sedan införde pengar? Jo, man slapp den besvärliga byteshandeln, vilket kraftigt stimulerade varuutbytet och därmed välståndet. Men pengar har också missbrukats, Redan på medeltiden hittade kungen på att slå kopparmynt som förgylldes för att de skulle se ut som guldmynt. Speciellt under de senaste 100 åren har man tyvärr ofta tryckt upp pengar efter behov med den påföljden att pengar na förlorade i värde. Inget fel på uppfinningen dock.
Inget fel på avancerade penninginstrument heller om de hanteras rätt.
Pengar är ju en slags kredit. Jag får betalt i pengar för denna spalt och får fritt spendera dem på vad helst jag själv vill. Jag litar på att summan på bankkontot finns kvar där när jag behöver den. Tilliten är mycket stor. Jag skulle knappast våga låna så mycket peng En smidig penningmarknad och möjligheten att genomdriva riskfyllda innovationer har varit den motor som gett oss ett välstånd man knappt kunde drömma om för 100 år sedan. Man har vågat tro på framtiden och investerat i nya produkter, tjänster, infrastruktur och så vidare. Och i stort sett har man alltså inte behövt bli besviken, kapitalet har vuxit och välståndet ökat.
En blick på en kurva över ekonomisk tillväxt visar emellertid att det också skett avbräck då och då - ibland rentav, som nu, ihållande nedgång. Liksom en långvarig uppgång hela tiden föder förväntningar om fortsatt uppgång, på samma sätt ger en vändning till det sämre upphov till förväntningar om ytterligare nedgång. Samma mekanism alltså, men med motsatt förtecken, Som tur är blir dessa episoder dock mycket kortare,
Men även ekonomiska experter har lika svårt att förutse en vändpunkt uppåt ur en lågkonjunktur som att i en expansionsperiod prognostisera en recession!
Tyvärr verkar det enligt ny forskning som om finansiella kriser kommer tätare ju mer utvecklade finansmarknader man får, det vill säga hur mycke rikare vi blir. Det är i och för sig ingen nyhet, för den franske nationalekonomen Clément Juglar skrev redan 1868: ”La cause unique de la depres ar till min granne som jag nu a sion, c’est la prosperité” (den enda överlämnar till helt ftämman- Visdomen blir att orsaken till recession är välstånd). de människor. VI under en Så visdomen blir alltså att viunEn annan ekonomisk inno- 2 : der en uppgång, speciellt när den vavation är aktiebolaget som slog uppgang, speciellt rat länge, ska bereda oss på en nedigenom på 1800-talet. Genom NAF den varat gång, men också att vi under en reatt begränsa ägandet av ett fö- 1 änge ska b ere d a cession ska börja förbereda oss för en retag enbart till aktieinnehavet 8 3 Å uppgång. kunde man öka riskbenägen- OSS på en ne dgång, Man kan nu börja spekulera kring heten. Om det gick riktigt illa 2 a var vi kommer att hitta det nya tillså kunde man bara förlora det men också attvi växtloket, då skog och metall för insatta kapitalet, men inte under en länge sedan tappat den rollen och nödvändigtvis hus och hem, a mobiltelefoner knappast kan vänDet är alltid riskfyllt att ka- rece sston ska tas gå lika starkt som förut. Kanske pitalisera det nya. Å andra si- börj a förbere da den biokemiska industrin, där humandan kan det begränsade ansva- OSS för en kapitalet står väl rustat, men indu ret locka till farlig risktagning, speciellt då ekonomin går bra.
uppgång.
stribasen är smal? En lagom dos optimism skadar inte just nu, m