Bankirer och bankkriser

av Mikael Ingberg Forum 2010-04, sida 31, 29.04.2010

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2018

Mikael Ingberg. är ekonomie doktor och har fungerat som vd på Folkhälsan och Åktia.

I samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet cirkulerade en hel del frivola vitser om bankirer. Det var väl ungefär på den tiden Tomas Ledin skrev låten med refrängen ”Du kan lita på mig, jag är inte bankdirektör” I folkmun var ordet bankir närmast ett skällsord och bankerna och bankirerna satte hederliga företagare i konkurs och ruinerade vanliga familjers ekonomi genom att realisera pantsatta bostäder till alltför låga priser.

Enligt min uppfattning orsakades depressionen i början av 90-talet av en dåligt planerad och genomförd ekonomisk politik. Avregleringen av finansmarknaden spelade visserligen en stor roll, men man kan knappast beskylla bankerna för att spela enligt de nya regler som den offentliga sektorn uppställde för aktörerna på finansmarknaderna. De ekonomiska aktörerna —- företagen och hushållen — blev då fartblinda.

Katastrofen blev ett faktum när marken sedan trots finansministerns och centralbankschefens försäkringar om motsatsen devalverades. Bostadsmarknaden överhettades på grund av en alltför expansiv penningpolitik och bostadspriserna sköt i höjden och till och med konservativt belånade bostadsköp gav upphov till problemkrediter när priserna sedan rasade och arbetslösheten tilltog. Problemkrediterna dök upp i bankernas balansräkningar. Och bankirerna utpekades som bovar och banditer.

Som en erfaren bankman på den tiden konstaterade: bankerna kan liknas vid nationalekonomins lever och njurar — allt skräp som skapas i ekonomin dyker förr eller senare upp i bankernas balansräkningar.

Om 1990-talets bankkris startade med en realekonomisk kris, som sedan spred sig till den finansiella sektorn i form av kreditförluster och sinande eget kapital i bankerna, startade den senaste krisen åtminstone i Norden inom den finansiella sektorn, Likviditeten i det finansiella systemet försvann. Bankerna började strypa sin utlåning för att man helt enkelt inte kunde refinansiera sig.

Det hela började med en run” på hypoteksbanken Northern Rock i Storbritannien, vars upplåning till största delen hade skötts på den så kallade partimarknaden. Banken hade alltså i hög grad finansierat sina kunders bostadslån genom att emittera masskuldebrev på obliga senare upp i bankernas

Allt skräp som skapas i ekonomin dyker förr elle balansräkningar.

tionsmarknaden. Dessa obligationer hade köpts av andra banker och finansiella institutioner, Och när treasurycheferna i dessa institutioner sedan blev osäkra på sina innehav, började priserna på interbankmarknaderna stiga. När investeringsbanken Lehman Brothers, vars placeringsverksamhet också till stor del hade finansierats via obligationsmarknaden, sedan tilläts gå i konkurs, utbröt panik på interbankmarknaderna och priset på likviditet sköt i höjden. Bankerna svarade med att strypa sin utlåning och den globala realekonomiska krisen var ett faktum. Och bankirerna utpekades som bovar och banditer.

Det är kanske skäl att understryka att det senaste årets realekonomiska kris knappast alls har skakat det finansiella systemet i Norden. Inga större banker har hamnat i likvidation. Inga stora kredit förluster har noterats, förutom för de banker som har haft en stor exponering utanför Norden, exempelvis i Baltikum, Det finansiella systemet i Norden har darrat, men hållit ihop.

Jag tror att detta till stor del beror på att vi ännu har ett relativt outvecklat/konservativt finansiellt system. Merparten av kreditgivningen sköts av traditionella depositionsbanker, vars likviditet är stabilare än banker vars huvudsakliga medelanskaffning sker vi den så kallade partimarknaden. Sålunda är vårt finansiella system inte så sårbart i en likviditetskris som den vi nyligen fått uppleva.

Men trenden också hos oss är att depositionerna som medelanskaffning i den finansiella sektorn är på nedåtgående. Privatkunderna önskar allt mer en högre avkastning på och en större diversifiering av sina sparmedel än vad traditionella depositionsbanker kan erbjuda, och nya placeringsinstrument -— aktier, placeringsfonder, masskuldebrev, indexobligationer — tar en allt större del av kundernas medel, Detta igen leder till att en allt större del av utlåningen från bankerna finansieras via partimarknaden,

Mot denna bakgrund är det kanske inte så underligt att en del depositionsbanker erbjuder mycket höga räntor på sina depositioner i dessa tider, till och med högre räntor än de som erbjuds på partimarknaden. Depositionernas värde som stabiliserande element i balansräkningen är inte att förakta, Att finansinspektionen kritiserar detta förfaringssätt iett herdebrev så här snabbt efter århundradets likviditetskris blir man däremot kanske lite förvånad över. m

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."