Båtfolket satsar på skolning

av MK Forum 1979-02, sida 11, 07.02.1979

Taggar: Personer: Peter Tallberg Teman: båtsport

Båtsportsorganisationerna går in för att kraftigt öka utbildningsverksamheten. På det sättet räknar man med att kunna sprida båtintresset till nya befolkningsgruppe och sålunda bredda basen också för rekryteringen a tävlingsseglare.

— Skolningsverksamheten på förbundsnivå kom egentligen igång först ifjol och den kommer säkert att kräva betydande insatser under hela 1980-talet, säger Peter Tallberg, ordförande för Finlands Seglarförbund, till Forum.

wÖ” — Myndigheterna ställer hela tiden större krav på utövarna av båtsport och det är inte omöjligt att vi i framtiden får något slag av obligatoriskt båtförarintyg.

Seglarförbundet auktoriserar årligen ett antal seglarskolor, som vid sidan av båtklubbarna ger grundutbildning åt ett stigande antal båtbitna runt om i landet.

— På lång sikt borde vi sträva till att koordinera de olika båtsportsorganisationernas utbildningsverksamhet. Idag är skolningen inte till alla delar rationell. Men också skolväsendet har en stor betydelse då det gäller att sprida sjövett. T ex i Norge har man goda erfarenheter av att ta upp de här frågorna redan på lågstadiet, konstaterar Peter Tallberg.

Antalet fritidsbåtar har kontinuerligt ökat i Finland. Den ökade fritiden har satt sina spår också inom båtbranschen. Boomen har emellertid hos oss inte varit närmelsevis så stor som i Sverige. Vad kan det bero på — Främst beror det säkert på att vår levnadsstandard är lägre. Men vår korta säsong inverkar nog också negativt. Sverige ligger rent geografiskt bättre till, med den långa sydvästkusten med sitt fördelaktiga klimat. Hos oss krävs det mycket av en seglare som huttrar i några graders värme mitt i sommaren och övertalar sig själv att det är just så här som man skall ha det på sin semester, konstaterar Peter Tallberg.

— Kapitalbristen inom båtindustri och -handel är också en bidragande orsak. I Sverige backas många av branschens företag upp av stora koncerner vilket gör det möjligt att locka kunder med fördelaktiga avbetalningsvillkor. Amorteringstiden kan vara upp till 20—30 år! I Finland finns det inte ännu ekonomiska möjligheter att ge förmånliga kre FORUM 2/7 diter åt hugade båtspekulanter.

— Vi har inte heller ännu lyckats med att i högre grad sprida båtsporten till våra insjövatten. Boating är någonting man huvudsakligen sysslar med i skärgården.

Kompromiss krävs

Fritidsbåtarna ökar trots allt hela tiden i antal. I Sverige förs en animerad debatt mellan båtfolk, naturskyddsentusiaster och sommarstugeägare om vem som har rätt att nyttja skärgården, huruvida den känsliga miljön klarar av allt slitage och vad allemansrätten egentligen går ut på. Dessutom har man väckt frågan om båtarna skall påläggas en speciell skatt. Hur ser båtfolket i Finland på den rikssvenska debatten — Läget i Sverige skiljer sig helt från vår egen situation. Antalet båtar är ett helt annat än hos oss, oc problemen står i samma relation. Då man rör sig i vår skärgård får man nog göra det rätt ostörd. Men det är klart att det kan uppstå konflikter då båtentusiasterna blir flera. Det bör nog ändå gå att nå en kompromiss av något slag så att alla får rum utan att naturen skövlas. Samtidigt bör man givetvis på alla nivåer bedriva attitydfostran om hur man skall bete sig till sjöss.

Båtskatt — Då det sedan gäller frågan om en separat båtskatt så vill jag påpeka att båtägaren redan nu betalar förmögenhetsskatt på sitt flytetyg. Om man påför fritidsbåtarna något slag av extra pålaga, bör myndigheterna se till att pengarna verkligen används för båtsportens bästa. Betydande investeringar skulle behövas ör att effektivt bygga ut sjöbevakningen. Vår säkerhets- och väderekstjänst är ännu outvecklad. En moderat årlig bruksavgift för fritidsbåtar kunde därför eventuellt tas under övervägande om en vettig motprestation kan fås. Däremot avvisar jag skarpt alla tankar på en rent konfiskatorisk båtskatt, säger Peter Tallberg.

Skolning är alltså nyckelordet för sjöportsorganisationerna inför 1980talet. Av Seglarförbundets budget ör 1979 på inemot 1 miljon mark anslås drygt 20 procent för utbildnings- och träningsverksamhet. På det här sättet vill man bereda allt flera möjlighet att tillbringa fritiden ill sjöss. Allmänheten har emellertid rätt att kräva ytterligare satsningar på detta område. Framförallt efterlyses samarbete mellan exempelvis seglar- och motorbåtsförbund, navigationssällskap och kommuner för att få till stånd ett graderat utbildningssystem för nuvarande och blivande båtsportare. O — Allt större krav kommer under 80-talet att ställas på kommunerna, De är de enda som på sikt kan garantera att avfallsproblemet får en lösning och att det stigande behovet av hamnplatser och båtmarinor tillfredsställs, understryker Peter Tallberg, ordförande för Finlands Seglarförbund.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."