Bekvämflaggan är nödflagg?

Taggar: Teman: sjöfart

“»” Närmare en tredjedel av världens handelstonnage seglar i dag under bekvämlighetsflagg. Det innebä mindre besättningar, ofta mindre löner — redarna hänvisar till mindre skatter i registreringslandet — och framför allt mindre socialskyddsavgifter. I långt utvecklade, industriländer finns flaggpreferens, som dessutom visar tendenser att öka. Till exempel USA har inte anslutit sig till OECD:s linjekod, och kräver ofta att en viss del av dess utrikehandel skall transporteras på amerikanska kölar. Sovjetunionen och ett antal östeuropeiska länder för en fraktprispolitik som utan vidare kan hänföras till kategorin flaggpreferens. Sedan har dessutom u-länderna på allvar börjat komma med krav på att en viss del av deras utrikeshandel måste fraktas på deras egna kölar, och att det är i-ländernas sak att hjälpa uländerna att bygga upp egna handelsflottor. Det är inte heller helt obekant att några OPEC-länder är så starkt intresserade av att bygga upp sitt transportsystem att de helt frankt kräver att en stor del skall seglas med deras egna fartyg eller av partrederier där oljeländerna har stora intressen. Det här gäller inte så mycket oljetransporter — där har ju köparna en hel del att säga till, utan däremot de affärer som de oljeproducerande länderna gör med sina oljepengar.

72 för, sju emot

En FN-kod utarbetad inom ramen för UNCTAD-mötet 1974 bestämmer att ett lands sjöburna utrikeshandel i första hand skall transporteras av dess egen handelsflotta. Då skulle rederierna i såväl köpar- som säl FORUM 4/77

Bekvämflaggan är nödflagg?

Skeppsredarna talar inte längre om bekvämlighetsflagg, utan om nödvändighetsflagg, i varje fall i de nordiska länderna. Sjömansunionen och andra sjöfararorganisationer på arbetstagarsidan bryr sig inte så mycket om att blanda sig i benämningsfrågan, men vidhåller sitt motstånd mot att redare överför sina fartyg til andra länders register.

jarlandet ha lika rätt att transportera handelsgodset. Likaså skulle redare från tredje land ha rätt att konkurrera om ungefär 20 procent av den här handeln.

Den här koden antogs av 72 länder, medan sju länder motsatte sig: Sverige, Danmark, Finland, Norge, England, USA och Schweiz.

Koden gäller främst linjetrafik. Den har inte ännu trätt i kraft och det är osäker om och när det kan ske. Bland annat Sverige motiverade sin nej-röst med att en lastuppdelning enligt koden skulle få allvarliga konsekvenser för svensk sjöfart, och i de flesta fallen mera gynna vissa andra industriländer än u-länderna. Det som man inte sade ut men menade, var socialistländerna, vilkas handelsflottor inte behöver räkna med stora kapitalkostnader, skatter och högre löner, och därutöver i linjetrafik kan räkna med lägre bunkringskoöstnader ‘än de flesta andra västländer.

Finländskt försök stoppades :

Saken har aktualiserats också i Finland, bland annat av sjöfartsrådet Heikki Holma som i maj i:’ fjol i ett tal i Kotka sade: — Finländarna är inte långt ifrån den dag då frågan om bekvämlighetsflagg eller grundandet av rederier utomlands blir aktuell.

Ett av våra rederier försökte sig på det sistnämnda i Medelhavstrafiken i somras: man ville överföra två roro-fartyg till ett rederi som till en tredjedel ägdes av rederiet i fråga (EFFOA), till en tredjedel av dess agent i Medelhavet samt till en tredjedel av ett arabland. Som motiv framfördes att det här skulle vara enda möjligheten att vara med oc konkurrera om de ifrågavarande frakterna. Företaget stoppades av Sjömansunionen utan större stridsåtgärder — regeringen lovade undersöka frågan.

Sjöfartsrådet Holma tillade, att frågan om bekvämlighetsflagg på sikt inte längre är någon liten sak. Det går inte att upprätthålla konkurrensfrågan om dagskostnaderna är alltför olika. Holma tillade, att omkring en tredjedel av Finlands handelsjöfart år 1975 fördes på finländska kölar, och att nettot av vår internationella sjöfart ändå uppgick till 1 miljard mark år 1975. En svensk statskommitte utgav i slutet av år 1976 ett betänkande under namnet Sjöfart och flagg som innehåller sammandrag av regler för bekvämlighetsflagg och etablering utomlands i vissa länder — alltså regler som gäller nu:

Sverige

Enligt den nuvarande lagen som trädde i kraft år 1976, skall ett fartyg som till 50 9/0 eller mer ägs av svensk fysisk eller juridisk medborgare registreras i Sverige. Nationalitetsvillkoret medger dispens av ägarförhållandena om ett avgörande svenskt intresse finns i driftsledningen, trots att ett antal utländska redare är med i företaget därför att driften i annat fall skulle övergå till bekvämlighetsflaggländer. Svenska redare kan etablera eller bygga ut rederirörelse med fartyg under utländsk flagg genom överlåtelse av svenska fartyg till utlandet eller genom direkta investeringar utomlands. Men tillstånd av Riksbanken måste alltid inhämtas. En rad undantag finns uppräknade i Vänd 15

Bekvämflaggan är nödflagg? forts.

lagen. Riksbanken ställer i de flesta fall tre krav: man kan inte utan riksbankens medgivande överlåta ak .tier i det utländska bolaget, man ka inte fondera vinstmedel i de utländska bolagen och man skall regelbundet överlämna balans- samt vinstoch förlusträkningar för de utlänska bolagen till Riksbanken i Sverige. I praktiken innebär reglerna att svensk etablering av rederiföretag i bekvämlighetsflaggländer inte går för sig annat än under synnerligen exeptionella förutsättningar. Reglerna innebär också, att svensk intressen i utländska företag inte kan ”förökas” genom dotterdotterbolag eller kedjebolag.

Danmark

Fartyg som är att anse som danskt, skall registreras i det danska skeppsregistret. Undantag kan “ske om ägare är dansk och fast bosatt utomlands, och om bosättningslandets lågar kräver att fartyget registreras där. En förutsättning för dispens av den här typen är att ägaren har reell anknytning till bosättningslandet och att det inte är frågan om en proforma-sak. Investeringar av danska medel utomlands tillåts efter godkännande av Danmarks Nationalbank, och då förutsätter man att investeringen är av normal kommersiell karaktär.

Norge

Norska medborgare eller företag får inte utan tillstånd av handelsdepartementet äga fartyg eller andel i fartyg under utländsk flagg. Undantagstillstånd har i allmänhet inte beviljats om grunden för dem har varit billigare skatter, mindre bemanning, eller lägre socialavgifter.

I de fall tillstånd beviljas, krävs att den norska andelen av driftsöverskottet varje år tas hem till Norge för beskattning. Norskägda aktier i utländska bolag får inte utan tillstånd av handelsdepartementet omsättas. Årsredovisning skall årligen föreläggas Norges Bank. Ifall det utländska bolaget utvidgar sin verksamhet, skall de norska intressena utträda, ifall inte handelsdepartementet beviljar ett nytt undantagstillstånd. .

Antalet ’ utlandsregistreringar har ökat, ‘men regeln för beviljandet av undantagstillståndet har varit att af 1 fären skall vara ett tillskott och inte en ersättning för annan norsk sjöfart. Med tanke på att bekvämlighetsflaggfartygen oftast hör till de modernaste och konkurrenskraftigaste — numera — meddelade Norges regering Stortinget år 1975, att det eventuellt kan bli fråga om en utvidgning av de norska rederiernas möjligheter att delta i internationell sjöfart under utländsk flagg — och under bekvämlighetsländernas flagg. Förutsättningen är en betryggande kontroll av säkerhets-, skatte- och sociala förhållanden samt att detta inte skadar norsk sjöfart. Den norska andelen i partrederier är enligt statistiken i genomsnitt 35 /o.

Belgien

Belgien tillåter att fartyg som till mindre än 50 ?/o ägs av belgisk medborgare och som huvudsakligen vistas annanstans än i Belgien kan registreras under utländsk flagg.

Om fartyget ägs över 50/6 och om ägaren huvudsakligen är bosatt i Belgien, får fartyget inte registreras under utländskt flagg.

Frankrike

En fransk fartygsägare kan inte registrera sitt fartyg under utländsk flagg. Förbudet kan «emellertid kringgås genom försäljning till närstående intressen utomlands; ett franskt företag kan förvärva fartyg i utlandet och registrera det under utländskt flagg.

Fartygsförsäljning utomlands kan inte ske utan tillstånd av sjöfartsministeriet, som ofta förhindrar dylika affärer då det finns skäl att anta att flaggbytet syftar till bekvämlighetsflagg. En fransk redare som önskar starta ett företag utomlands i syfte att sälja dit sina fartyg kan förvägras tillstånd till det av sjöfartsministeriet.

Västtyskland

Ett västtyskt fartyg kan chartras till utlandet för en tid mellan 1 och 2 år, och kan under den tiden föra utländsk flagg. Dessutom kan västtyska medborgare bilda eller gå med i företag utomlands och till bolaget sälja sina fartyg, som då avförs från det västtyska fartygsregistret. Det har lett till att antalet västtyska fartyg under bevämlighetsflagg starkt har ökat.

Grekland

Det finns inga formella restriktioner i grekisk lag mot att registrera far tyg under utländsk flagg även om äganderätten helt eller delvis blir kvar i grekisk ägo.

Det är emellertid mycket svårt att få tillstånd att föra ut valuta från Grekland för = företagsetablering utomlands. Förmånliga villkor föreligger dock för rederierna att utomlands kvarhålla sina intäkter för byggandet av reserver utomlands. Det här anses ha lett till att huvuddelen av den grekiska handelsflottan seglar under bekvämlighetsflagg. Under senare år har betydande skattelättnader dock lett till en ökad registrering under grekisk flagg.

Italien

Det är tillåtet för en italiensk medborgare ått registrera fartyg utomlands. Vissa tillstånd skall på grund av valutaregleringen inhämtas av utrikeshandelsministeriet eller i vissa fall av ministeriet för handelsflottan.

Japan

Fartyg som helt ägs av japansk medborgare skall vara registrerat i Japan. Delägda fartyg, eller fartyg som helt ägs av juridiska personer med hemvist utanför Japan, kan registreras under vilken flagg som helst, oavsätt om de är finansierade av japanska medborgare eller företag. En stor del av den japanska handelsflottan seglar under bekvämlighetsflagg bla därför att fartyg som helt eller delvis ägs av japanska intressen kan ‘chartras av japanska företag trots att de seglar under bekvämlighetsflagg.

Holland

Det är helt och hållet tillåtet att registrera ett fartyg utomlands även om äganderätten förblir i Nederländerna.

England

Ett fartyg som endast delvis är brittiskägt kan inte registreras under brittisk flagg.

USA

Det är tillåtet att registrera ett fartyg utomlands och behålla äganderätten i USA.

Anledningen till att USA har en betydande och hela tiden ökande handelsflotta är bestämmelsen om att amerikanska fartyg skall bemannas med amerikanska sjömän som har höga löner, de skall byggas på amerikanska varv och i de flesta fall också repareras där. OO

FORUM 4/77