Bilar betalas med export
av Christer Ekebom Forum 1986-15, sida 28, 09.10.1986
Bilar betalas med export
Importerade bilar är en nagel i ögat på myndigheterna och landets regering. Bilarna är dyra och betalningen tär på vår valutareserv. Men det behöver inte vara så här illa. Volvo har funnit ett koncept som till och med myndigheterna hälsa med tillfredsställelse.
olvo har redan en tid profilerat sig Van ”bilen med finsk anknytning”.
Konkurrenterna har naturligtvis fnyst föraktfullt åt detta påfund, men det faktum att Volvo idag har samma särställning som Saab i samband med kommunala och statliga anskaffningar, visar att Volvos påstående inte saknar grund.
Bilateral handel
Varför Volvo anses ha finsk anknytning är säkert för många okänt. Det beror ingalunda på att många finländare arbetar vid Volvos bilfabriker i Sverige. Nej, det beror på att Volva köper en hel del komponenter från Finland. Och det är inte precis frågan om småpotatis, för i praktiken betalas varannan importerad Volvo-bil med motsvarande export från Finland till Volvo. Exportens värde är omkring 300 miljoner mark och är dessutom hela tiden stigande.
På Volvo-Auto, Volvos finländska importör,
Volvos inköp från finländska underleverantörer under åren 1965 till 1985. Siffrorna är inte indexjusterade.
Milj. SE 2 säger man stolt att om varje bilimportör i vårt land kunde ordna en motsvarande export till sin tillverkare, skulle vårt lands bytesbalans förbättras med upp till tre miljarder mark. Och inte nog med det: sysselsättningen skulle få en välbehövlig vitaminspruta.
Små och stora
Volvo har idag exakt 100 underleverantörer i Finland. Antalet ökar dessutom hela tiden. Bland dessa finns såväl mycket små familjeföretag som flera av landets storföretag. Underleveranserna sysselsätter direkt drygt 1 000 personer, enligt Volvo-Autos egna beräkningar. Vissa andra källor gör gällande att antalet närmar sig 2 000. Man bör också hålla i minnet att flera underleverantörer dessutom köper varor och tjänster från andra underleverantörer.
Gemensamma drag
Orsakerna till den blomstrande bilaterala Vvolvo-handeln är flera. Finland ligger geografiskt väl till för Volvo. Kulturen i de båda länderna är mycket likartad och därför är kommunikationsproblemen i allmänhet små. Man förstår varandra och man har samma åsikter om hur saker och ting ska skötas.
Den finländska komponentindustrin står på en mycket hög kunskaps- och kvalitetsnivå och är uppenbart internationellt konkurrenskraftig. Volvos tillverkning i Sverige ligger, liksom Finland, rätt avlägset i förhållande till “stora världen”, men avståndet mellan Sverige och Finland är kort och transportsystemet välutvecklat, vilket gör att transporterna blir fördelaktiga. Och när transportkostnaden läggs till varans pris, har sk låglöneländer inte mycket att komma med längre.
Samarbete snart 30 år
Det intima samarbetet mellan Volvo och finländsk komponentindustri har byggts upp sakta men säkert, under många års tid. Den blygsamma starten skedde redan 1958 då de första gummidetaljerna levererades av Nokia. Mycket snart kom också Ovako och Valmet in i bilden. Ovako och Nokia är fortfarande de största underleverantörerna. Exempelvis Nokia levererar ungefär 400 olika komponenter till Volvos fabriker i tre olika länder (Sverige, Holtand, och Belgien, där Volvo har en lastbilstabrik).
Idag är en person på Volvo-Auto på heltid sysselsatt med att söka nya tänkbara underleverantörer i vårt land. Volvo-Auto blandar sig emellertid inte i själva förhandlingarna mellan den potentiella underleverantören och Volvo.
Lång väg till målet
Om ett finländskt företag vill bli underleverantör åt Volvo, förutsätter det självfallet att ifrågavarande företag kan erbjuda Volvo en produkt eller en tillverkningsteknik som Volvo behöver. Villkoren bör naturligtvis också vara internationellt konkurrenskraftiga. Från den första sonderande kontakten är vägen lång fram till ett leveransavtal. Den processen tar vanligen flera år. I slutskedet görs provleveranser för att slutgiltigt bestämma kvalitetsnivån, men före det har företagets tekniska liksom ekonomiska förutsättningar granskats synnerligen Ingående.
När ett företag väl blivit accepterad som underleverantör, inleds en annan form av samarbete, för företaget kommer nu att rätt aktivt få ta del i produktutvecklingen. Från Volvos sida försöker man finna nya samarbetsobjekt och man utbyter erfarenheter. Det förekommer givetvis att vissa komponenter faller bort eller ersätts av andra.
En komponent som tidigare tillverkats i plåt, tillverkas kanske numera i plast och därmed faller plåtkomponentens leverantör bort, såvida man inte kan finna en ersättande komponent.
Något att tänka på för andra! Den här typen av samarbete är något som också de andra biltillverkarna kunde tänka på. Om den finska kvaliteten duger åt Volvo och Saab, båda tillverkare med erkänt höga kvaliteteskrav, torde den också duga åt andra. Men det är naturligt att transportkostnaderna kommer att spela en alltmer avgörande roll, ju längre borta en tillverkare befinner sig.
I detta sammanhang är det skäl att påpeka att Saab-Scania givetvis intar en särställning. Saab har en tillverkningsenhet | Nystad och koncernens inköp från Finland (inklusive exporterade bilar från Nystad) uppgick i fiol till närmare 1,3 miljarder mark. Också Saab-Scania har över 100 underleverantörer i Finland. Koncernen sysselsätter I Finland över 6 000 personer, inklusive de anställda vid Nystad-fabriken. Handeln mellan Saab-Scania och Finland visar upp ett överskått för Finland på cirka 600 miljoner mark.
Christer Ekebom 15/1986 FÖRUN,