Blir börsboomen permanent?

av Mats Kockberg Forum 1979-17, sida 13, 07.11.1979

Taggar: Personer: Jan Granvik Teman: investering

Blir börsboomen ermanent?

Börsintresset har i år varit exceptionellt livligt. Mycket tyder på att uppgången är permanent även om en viss avmattning skett under den senaste månaden. Allt flera har fått upp ögonen för att aktiesparande är ett relevant alternativ till obligationerna — i synnerhet om man önskar ett inflationsskydd för sina investeringar.

ye” — Man kan lägga märke till ett klart större intresse än tidigare hos både tidningspressen och den stora allmänheten då det gäller börsaffärer. Mycket tyder också på att den ökade aktiviteten blir permanent och inte enbart är ett uttryck för förbättrade konjunkturer, omtalar jur kand Jan Granvik, chef för Bensow Oy-Ajb:s bankiravdelning.

Redan i slutet av år 1978 började man lägga märke till börsuppgången, och i år har tendensen förstärkts. På sommaren kunde man tala om en veritabel boom, som emellertid plötsligt avstannade för en dryg månad sedan. Mot slutet av året väntar man sig igen en lätt ökning, och med säkerhet torde man kunna säga att år 1979 går till historien som ett rekordår på börsen — totalomsättningen väntas överstiga 1 miljard mark.

— Sommaruppsvinget var kanske inte helt realistiskt, utan byggde på en överdimensionerad efterfrågan, och det är därför naturligt att en nedgång nu skett. En viss inverkan på den lätta avmattningen torde också de talrika emissionerna ha haft. De har sugit upp en mängd pengar, och även om penningmarknaden lättat finns det givetvis ett tak, framhåller Granvik.

Han plockar fram en rad orsaker till det ökade intresset för värde papper.

Folk ville köpa billig — När kurserna började gå upp ville folk komma med, så länge kurserna ännu var låga. Också emissionsspekulationerna gjorde att man satsade på aktier.

— Så länge man bara spekulerade om vilka bolag som skulle emittera var uppgången kraftig, men efter att villkoren offentliggjorts började noteringarna sjunka. Ett paradoxalt fenomen med tanke på att sgs samtliga emissioner varit ytterst fördelaktiga.

FORUM 17/79

Granvik konstaterar att börsboomen inte enbart har berott på att traditionella spekulanter haft mera pengar att röra sig med — aktiespararbasen har också breddats. Ett flertal orsaker har bidragit till detta. Dividendavdraget har höjts, enligt regeringens budgetproposition nästa år planerar man att utsträcka förhöjningen till att gälla också kommunalbeskattningen. Också förmögenhetsbeskattningen har lindrats och gjort aktierna till ett attraktivare alternativ än tidigare — Kursuppsvinget har vidare på ett konkret sätt visat att man inte skall stirra sig blind på vad man på kort sikt får i nettodividend. Aktieägare kan också inom överskådlig framtid få ta del av den värdestegring som papperen genomgår.

Gratisemissionerna är självfallet en förutsättning för att hålla intresset för börsaffärer vid liv. Men den publicitet årets emissioner har fått har också medverkat till det bredare publikintresset. Folk vet helt enkelt bättre än tidigare vad aktiesparandet innebär.

Aktier vs obligatione — Det är speciellt viktigt att börsbolagen kommer med konstruktiv information om aktieägandet. Speciell — Den gamla regeln om att sprida riskerna genom att inte placera alla pengar i ett papper gäller fortfarande, framhåller jur kand Jan Granvik, börsmäklare vid Bensow.

vill jag nämna bankernas förtjänstfulla annonskampanjer inför emissionerna i år. De bidrog till att sprida konkret kunskap om vad man kunde köpa för att tex kunna tillgodogöra sig dividenden skattefritt.

Hur ser då en börsmäklare på den eviga frågan om aktier kontra obligationer som investeringsobjekt — Obligationerna är lätta att realisera och de ger dessutom en god och skattefri avkastning. Risken för kursförluster är liten, men istället ger de inget som helst inflationsskydd. Å andra sidan bör man hålla i minnet att tillfälliga försäljningsvinster är skattepliktiga också för obligationer. Personligen brukar jag rekommendera obligationsalternativet för tex pensionärer och andra som i hög grad är beroende av avkastningen.

— Generellt kan man säga att intresset för obligationer har dämpats något under det senaste året. Diskontohöjningen inverkade säkerligen på aktiviteten, och framtiden beror bla på hur staten tillämpar den höjda räntefoten på nya obligationer.

Rynka inte på näsan åt låga kurser! — Då det gäller aktier bör man fortsättningsvis tillämpa den gamla regeln om att sprida risken. Bankaktierna ger traditionellt god avkastning, tex Keskos dividend före skatt är synnerligen förmånlig, och då det gäller industriaktierna skall man inte rynka på näsan åt företag, vars kurser fn ligger under det nominella värdet. Inget av våra börsbolag torde löpa risk för likvidation, och låga kurser kan tvärtom i framtiden ge möjlighet till kursvinster, framhåller Jan Granvik. Mj

Börsomsättningen åren 1970—7 1970 154 541 578 mk 1971 184 985 554 mk 1972 9333 786 442 mk 1973 582 080 262 mk 417 534 210 mk 415 845 158 mk 344 268 032 mk 382 947 774 mk 654 466 648 mk ca 1 200 000 000 m 1974 1975 1976 1977 1978 197 13