Branschrationalisering betyder inte monopol

1 panelen deltog fr.v. viceh. Jarl Hohenthal, fil.dr Kari Karhunen, viceh. C. G. af Schultén och ekonom Bert Renwall.

Branschrationalisering betyder inte monopo 0 Vi har ingen större orsak att frukta för monopol inom vår företagsvärld. Tvärtom är det i flera branscher nödvändigt att stärka våra »storföretags» ställning, för när man rör sig på det internationella planet, får man lov att förse benämningen storföretag med citationstecken. Hård konkurrens kräver större enheter och branschrationalisering.

€ Blir man större och starkare har man också lättare att få kredit, i synnerhet på den utländska kreditmarknaden. Men i en sluten marknad, med bristande konkurrens utifrån, kan en marknadsandel på 40—50 procent — som t ex Liv-Suomi och Salama tillsammans nu representerar i livförsäkringsbranschen — var betänklig.

Fusion och branschrationalisering var temat för veckans panel, som bestod av VD för Suomi-Salama fil.dr Kari Karhunen, viceh. Jarl Hohenthal från Oy Nokia Ab, viceverkställande för Mallasjuoma i Lahtis ekonom Bert Ren wall och viceh. C.G. af Schultén, Svenska handelshögskolan.

Dr Karhunen och viceh. Hohenthal representerar fusionerade företag Liv-Suomi-Salama (försäkringar) och Nokia bl.a. gummi, träförädling, kabel och elektronik, ekonom

Forum :15/70

Renwall branschrationalisering genom köp av andra företag i branschen och viceh. af Schultén den ekonomiska forskningen på området.

Panelen menade, att också konsumenten har nytta av branschrationaliseringen. Visserligen sjunker priserna ju inte, men utan rationalisering skulle de stiga mera än va de gör. Såhär utspann sig diskussionen — något förkortad och bearbetad: Vänd 7

Ekonom Bert Renwall

KARHUNEN: — Fusionen Suomi—Salama är en typisk branschrationalisering. Den har även en förhistoria som går tillbaka 50 år i tiden, då Salama grundades på sätt och vis genom att utträda ur Suomi som en följd av de politiska konstellationerna då. Salama representerade gammalfinnarna och i ett skede äktfinska strävanden, medan Suomi representerade ungfinnarna och inte ville vara med på de äktfinska linjerna. Nu har ju sådana synpunkter inte någon relevans mera. Det var alltså två företag, som verkade enligt samma principer och i samma bransch, och fusionen var betingad av kostnads- och ändamålsenlighetssynpunkter. En typisk branschrationalisering, alltsa. HOHENTHAL: — Att träförädlingen, kabel- och gummifabrikerna sammanslogs till en enda koncern var motiverat från flera synpunkter: bolagen var sen 20-talet mer eller mindre i samma händer. Gummifabriken hade 80 procent i Kabel och 60 procent i pappersbruket, Det blev lätt en dragkamp om stora investeringsprojekt och det ansågs därför nödvändigt med ett högsta organ, som skulle ta hand just om dessa frågor. Genom fusionen räknar man med att risken för fluktuationer blir mindre, Går en bransch sämre, så uppvägs detta kanske av att ett annat går bättre, och man kan bättre dirigera investeringarna och bestämma vad man satsar på.

— Ett annat viktigt motiv var en starkare ställning på kreditmarknaden. Ett större bolag har större möjligheter att operera särskilt på den utländska kreditmarknaden. I det avseendet räknade vi rätt. Genom fusionen har vi kunnat fullfölja storprojekt, som eljes inte hade kunnat genomföras, t ex det stora kraftverksbygget nedanom Nokia, en investering på 35 miljoner, Kraftverket kommer att stå färdigt nästa år.

— Sen kommer rationaliseringssynpunkter till. Mycket kan nu skötas centralt, som varje bolag tidigare skött skilt för sig. Här är vi bara i början ännu.

af SCHULTÉN: — Får jag fråga i vilket avseende samma fördelar inte hade kunnat uppnås genom ett holdingbolag? Varför en juridisk fusion. Detta intresserar mig speciellt därför, att man i Sverige gärna väljer holdingbolaget och inte den juridiska fusionen. Holdingbolaget sköter ju också centralt vissa gemensamma frågor.

HOHENTHAL: — Jag tror att det var främst skattesynpunkter, som dikterade avgörandet. Det var förmögenhetsskatt på aktieinnehav i andra bolag, och jag kommer ihåg att det räknades ut, vad det betydde i mark och penni, Och det var betydande summor det gällde. Nu är ju skattesituationen en annan, och i dagens läge hade man kanske tänkt annorlunda.

Fil.dr Kari Karhune af SCHULTÉN: — Kan man inte tänka sig, att en fusion kan leda till att man försöker hålla liv i ett dotterbolag, som går dåligt med »konstgjord andning»?

HOHENTHAL: — Varje bolag har sin egen målsättning och sin egen budget anvisad. Visar det sig att en sektor går dåligt, så kan man tänka om och satsa på en annan sektor. Det kanske tillochmed kan bli aktuellt med en nedläggning av en sektor, om det behövs.

af SCHULTEN: — Men det finns ändå en risk för konstgjord andning under ett övergångsskede. Frågan är, om det inte då är svårare att åstadkomma en verklig branschrationalisering t ex genom försäljning av rörelsen, än om bolaget var fristående och får lov att försöka stå på egna ben i konkurrensen med andra. Riskfördelningen kan ha den effekten, att man försöker hålla liv i ett företag längre än vad som är motiverat.

FORUM: — Mallasjuoma har gått en annan väg, via uppköp av bryggerier. Hur mycket har ni köpt?

RENWALL: — Fem bryggerier under de senaste tio åren. Varför har vi gjort det? Jo, vi utvidgar försäljningen till att täcka hela landet — i början var vi hänvisade till ett område med endast 200 kilometers radie, Våra produkter är tunga och besvärliga att hantera. Vi sköter själva leveranserna och återtransporten av tomflaskorna. Men ska vi till norra Finland från Lahtis får vi lov att köra 1000 kilometer, och det blir för långa transporter. Därför har vi konstaterat att det blir enklare, och i längden billigare, att köpa in bryggerier. Det senaste köpet var Toppilan Mallasjuoma.

— Det är alltså närmast fraktkostnaderna som har framtvingat vår form av branschrationalisering.

— En annan inverkande faktor är att vi försöker utvidga vår marknadsandel och att vi i ett senare skede ämnar lägga om produktionen så att bryggerierna specialiserar sig på vissa produkter med beaktande av kundernas lokalisering och den lämpligaste placeringen med hänsyn till transportkostnaderna. af SCHULTÉN: — Har någon av er känt vår rudimentära kartellagstiftning som ett latent hot för framtiden? Eller har kanske någon redan kommit upp i en för stor marknadsandel? HOHENTHAL: — Inte inom Nokia-koncernen. Vi har ju en stark ställning inom endel branscher, men ingen monopolställning. Mot detta talar också det ökade importtrycket. RENWALL: — Inte heller i bryggeribranschen, där de producerande enheterna är 13 och bolagen nio (varav 3—4 stora). I läskdrycksbranschen finns hela 40 producerande enheter.

Forum 15/70

Viceh. Jarl Hohentha af SCHULTEN: Internationellt sett är utvecklingen mot marknadsmonopol ett betydande problem. Om en marknad har blivit tillräckligt oligopolistisk, dominerad av bara några få storföretag, kan en tillväxt genom köp i många länder stöta på juridiska hinder. Det kan därför ligga nära till hands att företagen söker förekomma lagstiftaren i länder där lagstiftningen ännu ej ingripit mot dessa företeelser.

KARHUNEN: — Detta problem är nog aktuellt hos oss, och jag har ofta funderat över det. Suomi-Salamas andel av livförsäkringsmarknaden är nu bortåt 50 procent, konkurrenterna är många, men ingen så stark, att han skulle vara en jämbördig motståndare.

— Vi skulle därför gärna se, att konkurrenterna effektiverade sin verksamhet, för att vi inte ska bli beskyllda för monopolsträvanden. Vi vill inte ha någon monopolställning, bara skapa en tillräckligt stor enhet. Förresten är vi ganska små med nordiska mått mätt.

af SCHULTEÉN: — Har ni någon konkurrens från utlandet? KARHUNEN: — Nej, inte ännu, men den kanske kommer.

af SCHULTEN: — Här är Nokia i en annan ställning. Fusionen har behövts även för att bygga upp en starkare position gentemot utländsk konkurrens. De finländska företagen är små jämfört med jättarna i utlandet. De kommer sällan nära den optimala företagsstorleken. Men i en sluten marknad förefaller nog en 30—50 procents andel ganska kraftig.

KARHUNEN: — Man kan inte säga, att det skulle ha haft några negativa följdverkningar i vår bransch. Men vissa kretsar kanske kan utnyttja vår stora marknadsandel för politisk propaganda.

FORUM: — Finns det överhuvudtaget någon bransch hos oss, där kartellagstiftningen vore aktuell af SCHULTÉN: — Det förefaller som om det politiska intresset vore tämligen lamt. I Sverige tex är intresset betydligt större. Där är även den allmänna medvetenheten om problemet större. Men å andra sidan kan sägas, att begränsningar och förbud i allmänhet har visat sig ganska ineffektiva i praktiken.

FORUM: — Men är det ändå inte så, att branschrationalisering ofta leder till minskad konkurrens. Den kan också direkt sikta på att spela bort konkurrens.

Forum 15/70

Viceh. C. G. af Schulién

KARHUNEN: — Visst kan den göra det. Men vi har nog inte haft någonting dylikt i tankarna. Vi har försökt skapa en tillräckligt stor enhet, som fungerar tillräckligt rationellt, bla kan vi minska på antalet försäkringsagenter. Det har ju varit ett irritationsmoment detta med de alltför många agenterna. HOHENTHAL: — Finland är ett litet land. Nu har vi ju Efta, och på något sätt måste vi även ordna med handelsrelationerna till EEC. Detta gör det tämligen omöjligt för ett företag att här komma i monopolställning. Det finns alltid utländsk konkurrens.

FORUM: — Hur är det med de internationella monopolen, kan de slå under sig vår marknad af SCHULTÉN: — Detta kan besvaras med motfrågan: har de intresse av det, om det finns tillräckligt starka företag här? Och apropå risken för inhemska monopol kan man ju konstatera, att samhällskontrollen är en helt annan i Norden än t ex i USA. Hos oss är det en ständig kommunikation mellan företag och myndigheter.

FORUM: — Kommer fusioner och branschrationaliseringar konsumenten till godo på något sätt?

RENWALL: — Om vi har en massa småföretag, så ligger prisnivån i allmänhet högre än om några rationaliseras bort. Större enheter ger även bättre -möjligheter till produktionsutveckling.

FORUM: — Men priserna sjunker ändå aldrig.

RENWALL: — Nej, men utan branschrationaliseringar skulle de stiga ännu mera.

KARHUNEN: — En mycket viktig synpunkt på branschrationaliseringen från försäkringsbranschens synpunkt är, att kostnadsinbesparingarna kan utnyttjas till att bevara försäkringarnas realvärde. af SCHULTEÉN: — Konsumentens intressen tjänas antagligen bäst, om det finns några få ungefär lika starka sinsemellan konkurrerande företag på en marknad. Eftersom de är relativt stora och jämnstarka betyder en prissänkning inom ett företag så mycket, att de andra inte kan låta bli att följa efter. Med många små företag betyder en prissänkning, som ett av dem genomför, inte så mycket för de andra, eftersom dess marknadsandel är liten. O