Bron till Ryssland

av Påhl Ruin Forum 2013-10, sida 24-25, 31.10.2013

STORMAKTSANOR. Narva var en gång i tiden en viktig stad för det svenska riket och är i dag negligerad av Estland trots stadens stora potential.

Under stormaktstiden kunde svenska köpmän tjäna stora pengar i handeln med ryssarna I gränsstaden Narva. Drygt 300 år senare går entreprenören Sverker Arneskans i deras fotspår.

PÅHL RUIN TEXT OCH BILD X Förra året sålde han skor i sin centralt belägna butik, sedan i juni satsar han på hårvårdsprodukter och handväskor.

”Här finns en marknad för allting, det spelar egentligen ingen roll vad man säljer”, säger Sverker Arneskans, som inte förstår varför så få utländska entreprenörer hittat till estniska Narva.

”Uppemot 70 procent av mina kunder är ryssar som promenerat eller kört över gränsenför att handla. Och det är helt logiskt: Allting utom bensin, sprit och cigaretter är dubbelt så dyrt i Ryssland”

Att han slutade sälja skor berodde inte på dåliga affärer. Tvärtom. När leverantören Ecco förstod att Sverker kunde sälja upp till 300 skopar per dag drog man öronen åt sig.

”De höjde inköpspriset för mig till sådan grad att jag avbröt samarbetet. Nu har de visst planer på att öppna butik själva”

Tomma skokartonger står fortsättningsvis staplade på varandra i förrådet. På väggen

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR10 201 kum. Han förstår inte varför så få utländska entreprenörer hittat till estniska Narva.

mittemot sitter sorteringsfack som avslöjar vilka som tidigare huserade ibutikslokalerna: det estniska postverket.

Arneskans förhandlingar med posten inför köpet säger mycket om esternas syn på landets yttersta utpost i öster.

”Jag var den ende som hade visat något som helst intresse för det gamla postkontoret. Mannen jag förhandlade med hade aldrig varit här! ”Esterna ser Narva som en efterbliven rest från Sovjettiden, en dyster håla med knark och kriminalitet som man ska undvika så länge det går. Men det är en orättvis bild”

Sverker fick postlokalerna för 68 000 euro, nästan 30 000 under bankens värdering. ”Jag tror att den är värd ännu mer” säger han och går igenom en ny produktkatalog med ryska Svetlana, en av de fyra anställda.

”Vi ska helst inte ta in varor vars produktnamn innehåller ä eller ö eftersom ryssarna då tror att varorna kommer från Estland. Ja, vi undviker även produkter med å, som hårgelé, trots att å inte finns i estniskan! Men det har inte ryssarna koll på”

Vitaren promenad bort tillen av de två gränsövergångarna till Ryssland, några hundrameter från butiken. På bägge sidor av gränsen köar folk för att komma igenom.

INarva är 95 procent av befolkningen ryssar, varav en dryg tredjedel också har ryskt medborgarskap och släkt och vänner på andra sidan. Många rör sig alltså över gränsen i bägge riktningarna. I fjol skedde närmare två miljoner gränspasseringar ini Narva.

Totalt sett har inflödet av ryssar till Estland ökat kraftigt. Det talas om en fyrdubbling de senaste fem åren och ökningen fortsätter då den ryska medelklassen växer.

”St. Petersburg med sina sex miljoner invånare ligger bara 15 mil bort”, säger Sverker och pekar österut. ”Det är en enorm marknad. Problemet är visumkrångel, men viseringsreglerna har förenklats på senare år”

Vi vandrar genom centrala Narva och försöker föreställa oss hur det såg ut före ryssarnas bombningar under andra världskriget, och före den sovjetiska rivningshysterin som följde: då stod här en rad ståtliga barockbyggnader, uppförda under andra halvan av 1600-talet då staden tillhörde Sverige. Nu dominerar enformiga bostadshus byggda under kommunisttiden.

Det pampiga rådhuset från 1671, som också skadades svårt av bombardemanget, har doc ”Där är ju bara ryssar, säger de. ”

ONDE RESCUE KIT

AE ULTIMATE SAVIOUR FOR BLONDE HAIR

BLONDE RES

THE ULTIMATE SAVIOUR FÖR

Hö

SKÖNHET SÄLJER. 70 procent av Sverker Arneskans kunder är ryssar som promenerar eller kör öve gränsen för att handla.

renoverats och utgör nu ett av få minnesmärken från svensktiden. På väg ner mot Narvafloden passerar vi flera informationsplattor i granit med text om stadens historia på estniska, ryska, engelska - och svenska.

”Trots alla förändringar har man ändå känslan av att bo i en stad med en tydlig svensk historia”, säger Sverker medan vi vandrar på en nylagd gångväg utmed floden, med Ryssland och Ivangorods mäktiga fästning på den andra sidan vattnet.

Närheten till Ryssland borde vara en ekonomisk tillgång, men ses alltjämt som en belastning. ”Vänner i Tallinn tycker jag är vansinnig som investerar här. Där är ju bara ryssar, säger de. Men det är ju själva poängen!”

Sverker berättar att han fick inleda en omfattande övertalningskampanj för att förmå sina hantverkskontakter i Tallinn att köra de två timmarna till Narva för att hjälpa honom med inredningen till affären. De kom till sist - för ett överpris.

”De trodde att det skulle vara farligt att komma hit. Men efteråt insåg de att farhågorna hade varit överdrivna”.

De ansvariga i staden - vad säger de själva om bilden av Narva? ”Orättvis”, svarar ekonomikontorets analytiker Anton Vylitok en mejlväxling. ”Lokalmedierma svärtar ner staden och det sprids sedan i riksmedia”

Generaldirektören för estniska handelskammaren, Mait Palts, håller inte med om att makteliten i Tallinn skulle ha nedvärderat Narva och omkringliggande städer: ”Viinser betydelsen av den ryska handeln och turismen. Flera industriparker och köpcentra har ju byggts utmed gränsen?

Sverker har börjat marknadsföra sin butik på en ryska sidan, men har inga planer på att själv etablera sig där ”Det är tufft att göra affärer i Ryssland, titta bara vilka bekymmer Ikea har haft. Nej, här får jag det bästa av två världar: enkelheten att starta företag i EU och samtidigt tillgången till den ryska marknaden?”

GRÄNSHANDELN RÄDDAR sm Narva hörde till Sverige i150 år. sm På1600-talet var Narva en så viktig stad i det svenska riket, att rikskanslern Axel Oxenstierna föreslog att staden skulle utses till andra huvudstad. sm Efter1goo-talets krig och ockupation är den stolta textilindustrin i det närmaste utraderad, arbetslösheten är dubbelt så hög somi Tallinn och många lever under fattigdomsgränsen. = Den växande gränshandeln med Ryssland utgör ett hopp för framtiden.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 10 2013 25