Brottsligheten - en växande företagsgren?

av Thor Forsskåhl Forum 1974-20, sida 32-33, 18.12.1974

Taggar: Teman: brottslighet

Brottsligheten — en växande företagsgren”?

Ursprungligen hade Margit Czenki planerat att bli nunna, men den tanken övergav hon småningom och grundade i stället ett lönsamt barndaghem i Muöänchen. Men den trettioåriga tyskans företagsamhet slutade inte därvidlag. Hon investerade i en pistol och ledde tre manliga medhjälpare i ett bankrån i Möänchen. Trots att hon några veckor senare åkte fast hade hon gjort en anmärkningsvärt riktig bedömning av marknaden. Brottslighet är en av Europas stora växande företagsgrenar i dag.

Försöker man segmentera marknaden något så finner man bland annat följande: kidnapping, (företagsledare/flygplan etc), rån, bedrägerier, stölder, sabotage, utpressning osv. Samtidigt blir vårt komplicerade och tekniska samhälle allt mera sårbart så att enbart hotet om att förstöra något kan göra någon förmögen. Som till exempel David Heesch:s försök att pressa FBI på 1 miljon dollar mot att låta bli att spränga högspänningsledningar som skulle ha skurit av praktiskt taget all elektricitet till Portland. Om han inte blivit arresterad i tid hade konsekvenserna kunnat bli ödesdigra.

Förutom att brottsligheten tar allt våldsammare former finns det också ett drag som ger anledning till bekymmer. Det är ofta fråga om mänskor som inte hör till någon grupp av ”traditionella förbrytare”, utan som är motiverade av de mest besynnerliga skäl som i fallet med vår blonda attraktiva tyska som var uppfylld av förakt mot vårt etablerade samhälle. Ett fenomen söm börjar bli allt vanligare i dag.

32

ADB-sektorn i farozonen

Ett av de områden inom vilket brottsligheten säkert kommer att öka under de närmaste åren är ADB-sektorn och den aller under de flesta av de ovannämnda segmenten. Datarevolutionen är redan ett faktum och i vårt land finns i dagens äge över 300 datamaskiner, ett stort antal service-företag som förmedlar olika ormer av datatjänster och tusentals öretag som utnyttjar datamaskiner för olika ändamål; främst naturligtvis inom administration och redovisning, men också inom processteknik och olika typer av beräkningar.

Det är egentligen märkligt hur lite uppmärksamhet som ägnats åt ”datasäkerhet” när man betänker hur stora värden står på spel och hur beroende företagen är av sina datamaskiner och de lagrade akta. Om man frånser eldsvådor, översvämningar, strömavbrott, fel i utrustningen och mänskliga misstag så finns det en rad möjligheter för dem som beslutat handla i brottsligt syfte.

Det kan börja med en ohederlig programmerare. En programmerare i en

Datastölder behöver inte ske såhär handgripligt som bilden visar, utan de kan göras mycket mera raffinerat.

bank lyckades stjäla betydande belopp genom att programmera datamaskinen så att den hoppade över hans kontonummer när maskinen kontrollerade de som överskridit sina konton. Och beloppen kan bli betydande enligt Donn Parker som analyserade 21 bankbedrägerier i Förenta staterna 1971 i vilka datamaskiner utnyttjades och räknade ut att medelvärdet på bedrägerierna var drygt 1 miljon dollar.

Mutor, sabotage, stölder

Programmerare kan naturligtvis också mutas av utomstående och göra det möjligt för t ex konkurrenter att ta del av information, förändra instruktioner i programmen eller förstöra information om datamaskinen är ansluten till ett terminalsystem. Det kan vara ett effektivt konkurrensmedel.

Sabotage bereder inte heller några större problem. En missnöjd anställd på ett företag lyckades med en magnet förstöra praktiskt taget hela arkivet och enligt revisorerna är det föga troligt att före Forum 20/74

SCM HOLST OY HAR GÅTT HÄDAN.

LÄNGE LEVE SCM SUOMI OY!

Det enda som egentligen har hänt är faktiskt att v bytt namn. Det här skedde den 1 november (1974). ‘<& Själva företaget är detsamma. SCM SUOMI OY i tillverkar, importerar och marknadsför kopierings- = I apparater och -papper samt grafiska kameror. Företaget är en pionjär på området vars produkter

Ni kan lita på.

SCM 142, en helautomatisk kopieringsmaskin med vilken Ni enkelt. och snabbt får högklassiga kopior. Då Ni behöver tillägsuppgifter ber vi Er kontakta oss.

| Islkc/ | SCM SUOMI OY

Vi har försäljningspunkter på följande orter:

Huvudkontor: SCM Suomi Oy Pursimiehenkatu 7 00150 Helsinki 15 Puh. (90)-11 021

Distriktskontor: SCM Suomi Oy Aleksanterinkatu 20 33100 Tampere 10 Puh. 931-36 171

SCM Suomi Oy

Puh. 957-29 01 . Lemminkäisenkatu 20 B 3 57200 Savonlinna 20"

SCM Suomi Oy Tuureporinkatu 19 20100 Turku 10 Puh. 921-333 20 taget skall kunna fortsätta sin verksamhet, Enbart hotet om sabotage, framförallt om det riktas till stora företag, bör göra dem beredda att betala stora belopp åt en utpressare. Formerna för sabotage är ju naturligtvis många.

Ått stjäla information med hjälp av datamaskin är inte heller ovanligt. Ett magnetband med 50 miljoner tecken information kan kopieras på några minuter utan att några spår blir kvar. Det kan vara avancerade program som i utvecklingskostnader kostat miljoner mark eller adress- och personregister som kan utgöra hot mot vårt intimitetsskydd eller utnyttjas av andra kommersiellt.

I ett investmentbolag tömde några företagsamma anställda kundernas konton och meddelade kunderna att det uppstått ett fel i datamaskinen hos det företag man köpte datatjänster från. Och eftersom allmänheten är beredd att acceptera ”datamaskinsmisstag” så tog det en tid innan de åkte fast. Något som är mycket vanligt om den brottsliga verksamheten upptäcks överhuvud. Det ryktas också om en ung svindlare som arrangerade två falska överföringar från två banker till två andra inom loppet av några veckor och kammade hem ca 5 miljoner dollar.

Forum 20/74

Time-sharing ökar riskerna

Ett stort problem kommer att uppstå då det blir vanligare med time-sharing och antalet terminaler på olika företag ökar. Då går det i princip att ”ringa upp” datamaskinen och ta reda på vad man vill om konkurrenter eller andra företag och sedan kan man använda information i mera eller mindre kriminellt syfte. Trots att den som köper tid i en datamaskin tilldelas en speciell indentifieringskod och att man sedan ytterligare kan bygga in kontroller i programmen är många experter av den åsikten att dessa säkerhetsåtgärder går att brytas av erfarna dataspecialister. Redan i mitten på sextiotalet roade sig amerikanska studenter att ändra på tentamensvitsord som fanns på data eller ta reda på tentfrågor, vilket visar hur möjligt det är.

Problemet ligger ju också delvis däri att det inte märks om någon utnyttjar dataarkiven. Det blir inga spår kvar. Ofta märks det inte heller på den övriga utkommande informationen att någon varit framme genom att man kan avlägsna kontroller och ändra på programmen så att man sopar igen spåren efter sig och därigenom kan man till exempel förfalska bokföringen så att det kan t ytterst lång tid innan det upptäcks. Ett ännu enklare sätt än att genom analys skaffa sig kunskap om programmen och alla kodord — passeringsord — är att helt enkelt koppla till telefonnätet och därigenom via avlyssning få fram alla uppgifter eller i mera avancerade fall som vid bankgireringar modifiera avsändarens budskap och på så sätt dra nytta av det.

Motåtgärder utarbetas

Som sagt, möjligheterna är många för den företagsamma och kriminellt lagda. Genom systemens komplexitet och att tidsfaktorn betyder så mycket är också möjligheterna att effektivt skydda sig ofta ganska små. Men det är någonting som man arbetar intensivt på för närvarande och naturligtvis krävs det en hel del skicklighet och kunskap om man skall utnyttja datamaskiner och information i brottsligt syfte. Vi får antagligen förbereda oss på att brottsligheten även i Finland kommer att öka på detta område samtidigt som säkerhetsbestämmelserna ökar och kontrollen blir noggrannare (Thor Forsskåbl 33